Om skalle
Skallen (cranium) består av hjärnskålen och ansiktsskelettet. Skalle och ansiktsskelett är en komplicerad byggnad av olika bendelar. Detta gör hela skallen till en synnerligen hållfast enhet.
Skallens viktigaste uppgift är att skydda hjärnan. Skador mot skallen är oftast traumatiska och det kan då samtidigt uppkommna neurologiska skador (hjärnskada) i samband med våldet mot huvudet. Datortomografi (CT) är alltid förstahandsval för denna typ av skador.
Slätröntgen av skallen idag sker i stort endast för kontroll av en shunt. Denna shunt består av en lång slang som har till uppgift att leda bort överproduktion av cerebrospinalvätska (liqour) från hjärnans ventrikelsystem (hydrocefalus). Vanligtvis brukar denna shunt mynna i bukhålan.
Röntgen görs för kontroll av shuntinställning (efter MR) eller avbrott av slangen. Inställning av avflödet för liqour görs med en metallventil monterad på slangen som kan påverkas av magnetkamerans starka magnetfält.
Metod
Röntgen av skallens ben göres (då CT inte är indicerad) med konventionell röntgen eller med en sk. Orbix-kamera. Denna apparatur är takupphängd och kan roteras 180 grader både i det horisontella och vertikala planet samtidigt, oavsett patientens läge. Patienten sitter i en stol eller, då detta inte är möjligt, ligger ner på ett undersökningsbord.
Vid akuta skador efter trauma med komplettering av CT-undersökning eller där patientens tillstånd inte medger sittande läge, får patienten ligga ner på ett undersökningsbord bilderna tas.