Stora flertalet diagnostiska undersökningar av tunntarmarna1En vuxen människa har omkring 3 till 4 meter tunntarm. På avlidna personer är tunntarmarna 6-7 meter långa. Första 20 cm av tunntarmen kallas för tolvfingertarmen (duodenum). Denna del av tarmen röntgas oftast i samband med röntgen av magsäcken. göres numera med [datortomografi] (länk). Röntgen av tunntarmen med CT sker vid utredningar av tex. återkommande diarréer, oklara buksmärtor, oförklarig viktnedgång eller ej akuta tarmblödningar där elektiv undersökning göres generellt med datortomografi (CT).
Vid akut bukåkomma där en inledande bilddiagnostik, som utförts i form av CT eller en konventionell röntgen av buken, föranlett misstanke på ileus efterföljs oftast av en sk. passsageröntgen.
Indikation
Vid en röntgenundersökning av tunntarmar kan man finna divertiklar, inflammatoriska förändringar eller maligna förändringar (tumörer). Den mest kända varianten av inflammatorisk sjukdom är Morbus Crohn. Debuten för denna sjukdom är i regel i 15 till 30 års åldern. Cancer i tunntarmarna förekommer mer sällan.
Vid akut röntgen av buken där patienten har symtom som kräkningar, buksmärtor, en uppspänd mage med få tarmljud, mm. är frågeställning oftast ileus2Allmänt kallad tarmvred vilket betyder att tarmenpassagen av någon anledning är upphävd. Det kan röra sig om mekaniskt ileus, ileus efter operation, inklämd bråckileus, tunntarmsvolvulus , expansivitet (tumör, etc.) eller invagination som är vanligast hos barn. (tarmvred) som betyder att passagen genom tunntarmen är upphävd av någon anledning, görs en akut röntgen av buken.
Med denna frågeställning tas oftast en konventionell röntgenbild av buken som är enkel och snabb utan några förberedelser.
Den andra varianten av ileus är paralytisk ileus med upphävd tarmfunktion orsakad genom tex. förlamning, förgiftning, vätskebalansrubbningar. Vid paralytisk ileus har patienten ingen tarmgaser eller avföring.
Metod
Vid akut buk med frågeställningen ileus görs där en röntgenundersökning konstaterat vidgade tunntarmar som tyder på ett hinder göres en sk. passageröntgen där patienten får dricka en vattenlöslig kontrastblandning eller att den tillförs via sond. Därefter sker bildtagning med några timmars intervaller för att se om denna druckna kontrast passerar igenom tunntarmarna. Denna passageröntgen kan ibland pågå under 1-3 dagar innan passage erhållits genom tarmen. Konstateras ingen passage genom tunntarmarna till tjocktarmen, trots det gått en längre tid med flertalet bildtagningar, måste tillståndet åtgärdas med kirurgi.
Akuta undersökningar av buken med oklara symtom görs mestadels med datortomografi (CT) idag som en generell [bukundersökning] (länk).
Konventionell elektiv (tidbokad undersökning) passageröntgen av tunntarmen göres normalt med genomlysning. Patienten får då Bariumsulfat-kontrast att dricka eller via sond om lagts ner via en näsborre till magsäcken eller tolvfingertarmen.
Kontrasten låter man passera igenom tunntarmen tills den når ut i tjocktarmen. Därefter kan man vid behov blåsa in luft i tarmen via sonden med hjälp av en liten handpump. Denna metod med sk. [dubbel-kontrast] (bild) teknik gör att tarmlumen spänner ut sig och möjliggör en säkrare diagnostisk bedömning av tarmens väggar.
Vid tillfälle då sond ej behövs eller går att använda sig av kan man dricka kontrasten. Vid denna metod med sk. enkelkontrast finnes inte någon möjlighet att ”blåsa” upp tarmen så endast en grov bedömning kan göras av tarmen. Denna metod tar även längre tid då magsäcken själv portionerar ut små kontrastmängder åt gången till tunntarmen. Denna enkelkontrast teknik ger inga bra förutsättningar för att kunna detaljgranska tarmväggen.
Genomföres undersökningen med Barium får det ej finnas någon risk att patienten har lätt för att kräka upp denna kontrats då det finns en aspirationsrisk av denna ej vattenlösliga kontrast till luftvägarna.
Undersökning av tunntarmarna tar 20-60 minuter beroende på om sond användes eller inte. Detta samt att tiden för tarmpassage varierar mycket mellan olika personer utan att det för den sakens skull föreligger något sjukligt p.g.a. långsam tarmpassage.
Föreberedelser
Vid akut undersökning av buken med konventionell röntgen krävs inga generella förberedelser.
Ifall en konventionell elektiv röntgenundersökning av tunntarmarna ska genomföras (ej CT) krävs vissa förberedelser i form av bl.a. fasta och laxering.
För elektiv undersökning av tunntarmarna med CT krävs förberedelser i form av fasta.
Anatomi och fysiologi
[Tunntarmen] (anatomi) är ca. 3 meter3Hos avlidna är tunntarmen ca. 6-7 meter. och ligger slingrad i större delen av bukhålan. Födan (sk. tarmvälling) i tunntarmen matas fram genom peristaltiska rörelser som då även blandar upp födan med bukspott och galla.
Den första delen heter tolvfingertarmen (duodenum) och utgör ett ca. 20-30 cm långt segment. Inom detta segment finns utförsgångarna från levern och bukspottkörteln.
I resterande delarna av tunntarmen (jejunum, ileum) fortgår spjälkningen och födan absorberas i tunntarmens vägg som är klädda med miljontals 1 mm långa tarmludd (villi). I fickorna mellan tarmludden består tarmväggen av ett enda lager celler där näringsämnen absorberas. Plattar man ut ytan av all tarmludd blir denna ca. 300 m².