Lungor

Vi vill påpeka att det finns bilder man som drabbad patient inte mår bra av att se!
Flera röntgenbilder av lungor utgöres av denna typen av bilder.

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen. Vid flertalet sjukdomsutredningar krävs en lungröntgen. Detta beroende på att många sjukdomar sätter sig i lungorna eller visar de tecken här i form av tillstötande komplikationer.

Indikation

Konventionell lungröntgen brukar vara förstahandsvalet av röntgenmetod vid misstanke på primära sjukdomar i lungorna eller sjukdomar i andra organ som spridit sig till lungorna.
En vanlig frågeställning varför remittent önskar en lungröntgen är vid misstänkt lunginflammation, orsak till långvarig hosta, oklar värk i thorax, dålig ork, hjärtproblem, skador på bröstkorgen, mm.
Denna röntgen är ett komplement till den kliniska undersökningen i form av symtom, askultation (lyssna), blodprover, mm. som tillsammans då ger en helhet och förhoppningsvis trolig diagnos på en sjukdom.
En lungröntgen kan även vara indikerad för bedöma resultatet efter en behandling eller opertation.

Vid fortsatta oklara förändringar i lungorna med fortsatt utredning görs ytterligare undersökning med [datortomografi] (länk).

Patologi

Infiltrat är ett vanligt svar på en lungröntgen som betyder att det finns en oskarp förtätning i lungvävnaden som inte kan specificeras närmare på orsak eller sjukdom. Infiltrat kan således utgöras av vävnadsvätska, inflammation, blod, fibros,¹Vävnaden på insidan av luftrören (bronker) och lungblåsorna (alveolerna) kan omvandlas till fibrotisk vävnad. Normalt utgörs innersta ytskiktet här av epitelceller. Numera tror man att lungfibros utvecklas av sårbildning i detta ytskikt som beror på exponering av asbest, damm, kol, kisel, förorenat hö (lantbruksmiljöer), mm. Även rökning utgör en riskfaktor., cancer, ödem, KOL²Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en förtätning av de mindre luftrören (bronkiolerna) pga. kronisk inflammation i dessa. Denna förtätning kan ge andnöd.
KOL är den vanligaste lungsjukdomen vid rökning. Man uppskattar att 50% av alla rökare drabbas. Även passiva rökare kan få denna sjukdom, om exponeringen mot tobaksrök varigt långvarig, om än i lindrigare form. KOL kan i förlängningen ge svårare lungskador om personen fortsätter med rökning. KOL kan förväxlas med astma som båda har flertalet liknande symtom.
KOL indelas i stadier 1-4 beroende på hur dålig lungfunktionen är (spirometri). Stadie 1 utgör lindrig KOL medan stadie 4 utgörs av mycket svår KOL. KOL kan inte botas utan enbart lindras och stoppas i utvecklingen om personen upphör helt med rökning., [legionella]³Legionellabakterien smittar genom förorenat vatten, stillastående vatten, via pooler och duschar. Legionella, kallad ”Legionärssjukan”, smittar inte mellan människor enbart via vatten. Ger symtom som vid svår influensa med ev. andnöd. (bild), mm.

Lunginflammation kan vara bakteriell och är vanligast hos vuxna medan barn och ungdom mer drabbas av virusinfektioner i lungorna.

Viss utseende på infiltrat kan dock ge stöd för specifik sjukdom om det samtidigt finns en anamnes som stödjer denna sjukdom. Detta kan utgöras av t.ex. lunginflammation (pneumoni), [tuberkulos]⁴Tuberkulos är en luftburen och vida spridd sjukdom i hela världen. Varje år räknar man med att ca. 10 miljoner smittas varje år varav ca. 500.000 människor avlider av sjukdomen årligen. Symtom är feber, trötthet, avmagring och hosta, mm. Genom BCG-barnvaccinationen i Sverige har få barn födda i Sverige denna sjukdom. Däremot barn födda eller med lång vistelse utomlands kan ha denna sjukdom. (bild), emfysem, [Papegojsjuka]⁵Sjukdom som liknar influensa med sprids från fåglars avföring och smittar genom kontakt eller damm från tort exkrement. Det uppkommer utbrott med några års mellanrum i Sverige. Varje år smittas ca. 40-55 personer i Sverige. (bild), mm.

Bronkiektasi⁶Sjuklig dilatation av de perifera luftrören. Denna dilatation medför bla. hosta då det samlas slem i dessa vidgade luftrör och återkommande lunginflammation. är en sjukdom med dilaterade luftrör ända ut till lungblåsorna. Normalt avsmalnar luftrörsförgreningarna ju längre perifert dessa löper ut mot blåsorna men vid bronkiektasi bibehålls en stor diameter även ut i bronkiolerna. Bronkiektasier finns i olika typer som cystiska, cylindriska samt varikösa bronkiektasier.
På den konventionella röntgenbilden av lungorna ses dessa broniektasier som ringformade förtätningar.

[Hjärtats form] (bild) och storlek bedöms alltid i samband med lungröntgen fastän detta inte har uppgivits på remissen. Vid förekommande hjärtförstoring⁷Hypertrofisk kardiomyopati. är hjärtat oftast generellt förstorad men det kan även förekomma förstoring av enskilda delar av hjärtat vanligen då vänster hjärthalva.
Volymen av hjärtat beräknas och uppges i milliliter (ml). För att göra en beräkning av hjärtats volym krävs en [frontal-] (bild) samt [sidobild] (bild) med konventionell lungröntgen. Dessa beräkningar ger ofta en något missvisande resultat med avvikelser upp till 15% men detta anses spelar mindre roll vid en total bedömning såväl radiologens visuella bedömning tillsammans med uträknad hjärtvolym. Uträkningsformeln för hjärtstorlek på röntgenbilderna är AxBxCx0,4/1,73=XXXml/m²⁸Siffran 0,4 är en koefficient som ska kompensera den förstoring det blir på hjärtat på röntgenbilden då röntgenstrålarna divergerar från röntgenröret till detektorplattan (röntgenfilmen). Siffran 1,73m² är framtagen som normal faktor för en normal kroppsyta. Detta värde skiljer sig dock åt beroende på patientens längd, vikt, härkomst, mm. men används som standard där inga andra uppgifter om patientvolymen förekommer., när man inte vet patientens riktiga vikt och längd. Gränsvärden för normal hjärtstorlek är max 450ml/m² för kvinnor medan värdet för män är max 500ml/m². Värden över dessa får anses patologiska.
Vätska i lungsäcken (pleurit) är vanligt förekommande vid bla. hjärtinkompensation.

Vätska i lungsäcken (pleurit/hydrothorax) förekommer vid en rad sjukdomstillstånd i lungor och hjärta såväl benigna och lättbehandlade som maligna mer svårbehandlade sjukdomar. Normalt finns högst ca. 10ml vätska i lungsäcken som fungerar som smörjmedel mellan lungbladen som då ger minskar friktion.
Vanliga orsaker till vätska i lungsäcken kan vara lungsäcksinflammation (pleurit), asbetsrelaterade sjukdommar, svikt  i hjärtats vänsterkammare, lunginflammation (pneumoni), TBC, malignitet (vanligt vid tex. bröst-, underlivs-, urinvägscancer).
Återkommande vätska i lungorna men framför allt vid asbetsexponering⁹Asbest är en samling mineraler som på grund av sin hållbara egenskap, mm. tidigare blandades i byggmaterial. Asbestexponering vid rivning av gammalt byggmaterial har visat sig ha hög risk för bla. lungcancer då små fibrer av asbest andas in. kan ge en pleural förtjockning och [pleura plack]¹⁰Plurala plack utgörs av kollangenfibrer som bildar en förtjockning på insidan av lungans yttre lungsäcksblad. Orsaken är nästan uteslutande exponering av asbets. Sjukdomsbilden och röntgenbilden är snarlik TBC varför prov (biopsi) på placket måste tas för säker diagnos. (bild).
Pleuravätska kan bestå av klar något gulfärgad vätska¹¹Den vanligaste formen av pleuravätska vars orsak oftast är hjärtsvikt., blod¹²Beror oftast på trauma av något slag. Kan även orsakas av olika former av blodsjukdomar med blödningsbenägenhet samt lungembolier. eller gulbrun purulent¹³Pleurit med infektiösa inslag sk. empyem (varansamling i lungsäcken) ger en mer trögflytande vätskekonsistens. Orsaken till detta kan vara tuberkulos, kirurgiskt ingrepp i bröstkorgen, asbetsexponering, mm. (empyem) vätska.
När pleuravätskan överstiger ca. 200ml i ena lungsäcken kan man oftast diagnostisera detta med en konventionell röntgenbild (sidolägesbild).

Vid stora vätskemängder eller snabbt återkommande vätska krävs oftast en urtappning (torakocentes) av vätskan genom punktion av lungsäcken då man samtidigt kan analysera pluravätskan. Vätskan leds ur lungsäcken via en slang (pleuradrän) kopplad till en påse. Vid en sk. terapeutisk tappning leder man ut högts 1 liter åt gången då större volym anses riskera lungödem¹⁴Vätskeuträde ut i lungblåsorna pga. ökat tryck i lungkretsloppet. Tillståndet kan vara livshotande..
Vid stora mängder vätska i lungsäcken ses enbart en liten del lungvävnad uppe i övre delen (apex) av lungan med konventionell lungröntgen. Den nedre delen av den vätskefyllda lungsäcken ses som en ”vit dimma” utan synlig lungvävnad.
Stor ansamling pleravätska i ena lungsäcken (unilateral) kan ge en överskjutning av mediastinum¹⁵Utrymmet mellan de två lungorna som utgöres av hjärtat, luftrör och aortas övre delar. mot den friska lunghalvan.

[Lungfibros] (bild) som är en sjukdom som ger ärrbildning (fibrosvävnad) i lungvävnaden och då minskar lungblåsornas elasticitet och utbyte av syre. Orsaken är till stora delar okänd men till riskfaktorerna hör rökning samt att män drabbas mer av denna sjukdom än kvinnor.
Bästa radiologiska metoden för fortsatt diagnostik av lungfibros är med datortomografi (CT). Bilderna visar då en bikakeliknande lungvävnad (sk. honey-combing).
Den vanligaste differentialdiagnosen till lungfibros är alveolit¹⁶En allergisk inflammation i lungblåsorna som orsakas av inandning av organiskt allergen (damm, hö, mögel, mm.) som  ger denna reaktion. Symtomen brukar komma efter 4-8 timmar efter exponering.. Denna inflammatoriska lungsjukdom ger liknande symtom som fibros som även i förlängningen kan ge just [fibroserande alveolit] (bild).

[Sarkoidos]¹⁷Sverige har höga antal fall av sarkoidos med hänsyn till befolkningen än vad de flesta andra länder. Orsaken är till stora delar okänd men arvsanlag och miljö är riskfaktorer. Sarkoidos delas in i 4 stadier där stadie 4 uppvisar fibrösa inslag i lungvävnaden. I Sverige insjuknar årligen ca. 1200 individer med sarkoidos. (bild) är en inflammatorisk sjukdom, vars ursprung är en rubbning i immunförsvaret vars orsak är okänd, som förutom i lungorna även kan drabba andra organ så som lymfkörtlar, hud eller ögon. Vid långvarig infektion i lymfsystemet kan lymfnoderna härda och [förkalkas] (bild) som i de flesta fallen är av godartad natur. Vid sarkoidos är [lymfknutor] (bild) centralt längs matstrupen i thorax förstorade (lymfadenopati) i 90% av fallen.
Sjukdomen smittar inte och går ofta över av sig själv men det kan ta lång tid innan en drabbad person blir frisk vilket även etablera sig som en kronisk livslång sjukdom.

Emfysem¹⁸De små lungblåsorna (alveoler) som sitter i klasar längst ute på varje bronkiol förstörs där väggarna mellan varje lungblåsa bryts ner vilket bildar en större hålighet. Då denna stora hålighet har mindre yta för diffundering av syre till blodet än många småblåsor blir kroppens syreupptag sämre. Stora utbredda emfysem medför klart dålig syreupptag från lungorna vid varje inandning. är en sjukdom som helt relateras till rökning. Emfysemblåsor uppträder oftast i ett sent tillstånd av KOL¹⁹Kronisk obstruktiv lungsjukdom. upptäder först när en person passerat 40-45 års ålder.
På en konventionell röntgenbild av lungorna ses dessa emfysemblåsor som små eller stora ballongliknande strukturer i lungan med mindre lunvävnad framför resp. bakom dessa emfysemstrukturer.

Oklara fynd på den konventionella röntgenbilden som kan misstänkas vara [tumör] (bild), metastaser [1] [2] [3] (bilder), atelektaser (infektiös process) kompletteras oftast med en datortomografi (CT). För vidare diagnostik av tumörspridning kan även en PET-CT eller [scintigrafi] (bild) av lungorna komma ifråga. Vanligt är även att man tar en biopsi av den misstänkta förändringen i lungan.

Många andra sjukdomar i kroppen återspeglas oftast på något sätt förr eller senare i lungorna. Likaså finns flera medfödda [anomalier] (bild) inom thorax som ev. kan påverka lungornas funktion eller den thorakala estetiken.

Röntgen av lungorna görs även vid kontroll av läge för olika [thoraxdränage] (bild), [PICC-line] (bild), CVK- och CDK (central venkateter, central dialyskateter), vid [främmande kropp] (bild) i luftvägarna (nedsvalt) där främmande material fastnat i [bronkerna] (bild) eller thorax, misstänkta revbensfrakturer (trauma), läge av [nutritionssond] (bild), mm. Port-a-cath (venport) har idag en [CT markering] i metallen i botten på huset som visar att denna port klarar högtrycksinjektion samt att den ligger rätt vänd.
Patienter som genomgått by-pass av hjärtats kranskärl har [cerklage]²⁰Metalltrådar som håller ihop en fraktur eller delning av ett ben. som håller ihop bröstbenet efter en öppen kirurgi i thorax som ibland kan irritera huden framför bröstbenet då dom gått sönder.

Pneumothorax förekommer i många fall tillsammans med revbensfrakturer där en spetsig bendel stuckit hål på lungsäcken. Detta betyder att luft kommit in i lungsäcken så det vakuum som normalt finns i lungsäcken, som håller lungan utspänd mot thoraxväggen, inte längre finns. Detta gör att själva lungan faller ihop och andningsfunktionen avtar då luft inte kan dras in i den skadade lungan.
Med en vanlig konventionell lungröntgen kan man även diagnostisera revbensfrakturer efter trauma som då kan ge pneumothorax och luft i bröstkorgens mjukdelar, sk. subcutant emfysem (se Bröstkorg).

Metod

Lungröntgen göres stående om patienten klarar av detta. Klarar patienten inte av att stå kan röntgen ske sittande i stol eller liggande i sängen.
Vid röntgen av lungorna tages som rutin en [frontal–] (bild) och en sidobild. Man placerar då bröstkorgens framsida närmast mot ”filmen” för att få så liten förstoring av lungor och hjärta på bilden som möjligt. Framförallt vid mätning av hjärtats storlek på röntgenbilden är detta viktigt. Detsamma gäller då vid tagningen av sidobilden. Vänster sida av bröstkorgen placeras närmast filmen för på så sätt få hjärtat avbildat med så liten förstoring som möjligt här. Vid tagning av sidobilden ombeds patienten att hålla upp och greppa tag i en mot en ledstång med händerna så att inte armarna kommer med på bilden. Framförallt skelettet i armarna vill man undvika att ha med över lungorna på sidobilden.

Vid bildtagning ombeds patienten ta ett djupt andetag och sedan hålla andan när bilden exponeras vilket tar en sekund. Klarar inte patienten att dra in ett djupt andetag så tas en bild ändå med den luftmängd patienten klarar av att andas in. Oavsett inandning så är det mer viktigt att patienten håller andan.
Klarar patienten inte alls att hålla andan så tas en bild ändå.

Dessa två ”basic bilder” kompletteras med en sidoläges bild (flankbild) om det finns misstanke på [vätska] (bild) i lungsäcken (pleurit).
Vid ett ”sidoläge” röntgar man rakt framifrån medan patienten ligger ned på den aktuella sidan. Om vätska  finns i lungsäcken ”rinner” denna vätska ner till den lägsta punkten i lungsäcken där man sedan enklare kan uppskatta den totala mängden vätska.

Om man misstänker en pneumothorax, luft i lungsäcken, tages även en frontal bild efter utandning (exspiration). 

Vid sk. ”friskundersökning”, dvs. undersökning som behövs för ett friskintyg etc., tar man endast en frontal bild.

Bröstvårtorna på en person kan lätt förväxlas med ett infiltrat i lungvävnaden (lungparenkym) om man inte har dessa med i åtanke vid granskning. Denna förväxling ger dock oftast inga problem vids granskningen om båda bröstpapillerna ligger på samma nivå på den frontala bilden samt att dessa inte finns med i lungvävnaden på sidobilden.