Mammografi

Om mammografi

MammografiVid röntgen av brösten (mammae) används särskild röntgen-apparatur och ”film” för att få fram stora kontrastskillnader i bilden med så låg rörspänning till röntgenröret som möjligt. Äldre konventionell röntgenfilm har idag nästan överallt ersatts av en digital bildtagning och bildframställning. Det finns datorprogram idag som upptäcker mikroförkalningar och andra förändringar i röntgenbilden som det mänskliga ögat inte uppfattar.

Strålningen mot bröstet kan minskas avsevärt vid digitala detektorer då dessa absorberar och skapar en bild av i stort all strålning som träffar dem. Då röntgenbilden vid mammografi är så pass kontrastrik kan man urskilja förkalkningar ner till några tiondels millimeter stora.

Förändringar inom brösten kan vara av både benign och malign karaktär. Godartade förändringar är ofta välavgränsade medan en elakartad tumör är oregelbunden och tycks ”flyta in” i omgivande vävnad på bilden.
De första synliga tecknen på en cancer kan var små förkalkningar i bröstvävnaden. Dessa förkalkningar kan förekomma vid såväl benigna som maligna tumörer. Runda förkalkningar anses oftast benigna medan ojämna förkalningar kan vara maligna.

Vanliga godartade förändringar i brösten kan vara fibroadenom, som man räknar med att 1/3 av alla kvinnor har i någon form, samt fibroadenos och cystor. Lipom är en godartad tumörform som endast innehåller fett och kan vara svåra att urskilja från övrig bröstvävnad.

De maligna tumörerna är oftast en typ kallad carcinom. Denna cancer finns i två varianter (ductal och lobulär) och utgår i de flesta fallen från mjölkgångarna. Mer ovanliga typer av bröstcancer är sarcom som finns i två varianter (mjukdels-, skelettsakom) samt lymfom där cancern uppstår inom lymfsystemet.

Medelåldern för bröstcanserdebut är kring 60-65 år. För kvinnor under 25 år är det extremt ovanligt att de drabbas av någon form av bröstcancer.

Idag görs sk. screening av brösten som är en hälsokontroll där en kallelse för mammograferingen sker automatiskt efter en viss ålder. Detta åldersintervall kan variera mellan olika landsting och regioner i Sverige. Socialstyrelsen rekommenderar dock screening av brösten mellan 40 år tills 74 år.
Kvinnor som inte kallas till mammografi-screening är de som opererat bort båda brösten och kvinnor med ett funktionshinder som tidigare visat sig omöjliggöra en normal mammografering.
Alternativa diagnostiska metoder kan då istället bli ultraljud eller  MR (magnetkamera). Sedan finns det de kvinnor som inte önskar genomgå denna screening som ju är frivillig.

Om det på bilderna syns misstänkta eller oklara förändringar/fynd i brösten återkallas patienten för kompletterande klinisk bildtagning eller ultraljudsundersökning Denna kompletterande bilddiagnostik ingår i vad som kallas då för en ”trippeldiagnostik”. Förutom bilddiagnostik med utökat antal röntgenbilder eller ultraljud ingår även klinisk undersökning där bröst och omgivande område noggrant känns igenom (palpation). Även en nålpunktion eller biopsi (cytologi) blir då troligen aktuellt för patologiskt prov (PAD).
En trippeldiagnostik gör man även direkt utan föregånede ”screening” vid symtom eller palpatoriska fynd i brösten.

Metod

Vid bildtagningen komprimeras (pressas) bröstet ”platt” med hjälp av en plexiglas-skiva. Detta för dels att undvika rörelseoskärpa, dels för att få med så stor del av bröstet som möjligt och för att få en utjämnad svärtning av bilden vilket då också sänker röntgenstråldosen till bröstet. Denna ihop-pressning av bröstet kan kännas obehaglig och ibland smärtsam några sekunder men är ytterst viktig för bildens diagnostiska kvalitet.

Vid screening undersökningar tas två bilder från olika vinklar på vardera bröstet. Denna undersökning tar ca. 3-4 minuter.

Vi en klinisk undersökning (vid fynd) tar man tre bilder från olika vinklar av varje bröst istället för normalt 2 bilder vid screeningen.

Finns bröstimplantat bör detta uppges vid undersökningen. Implantat utgör inget hinder för en mammografi. Dock kan man behöva ta fler bilder än normalt (utan implantat) för att kunna avbilda all bröstvävnad.

En röntgensjuksköterska genomför dessa undersökningarna.