Barnbuk

Om barn

Barn är små individer och ska inte jämföras med vuxna eller behandlas därefter trots allt stora flertalet röntgenundersökningar utförs med samma metod som för en vuxen. Metoderna och utrustningen för olika röntgenundersökningar på barn är i stort detsamma som för vuxna. Vid undersökning av av barn måste man ta stor hänsyn till strålbelastning med god strålhygien efter indikationen.
Gonadskydd för strålskydd av testiklarna bör inte sättas på små pojkar då denna gör barnet mer oroligt än den gör nytta samt att genom gonadskyddets storlek kommer denna att skymma en stor del av nedre delen av lilla bäckenet. Inte heller bör någon form av kompression användas på barn som led  i strålhygien då detta ger minimal effekt på ett litet barn samt gör barnet desto mer oroligt.

Förälder bör alltid närvara vid en röntgenundersökning, oavsett barnets ålder, för att få barnet att känna trygghet. Fördelen med förälder närvarande är även att barnet förhoppningsvis klarar att ligga still den lilla stund det tar att exponera en röntgenbild. Man vill inte riskerar att behöva ta om bilder för att barnet är mer oroligt än nödvändigt. Är barnets moder gravid är det en fördel om pappan eller annan nära anhörig eller person, känd av barnet, följa med och hjälpa till vid undersökningen.

Indikation

Ospecifika buksmärtor är oftast övergående. Vid mer svår smärta, långvarig smärta eller intervallsmärtor kan en röntgen eller annan utredning vara indicerad.
Inledande oklar diagnostik av buken på barn göres initialt oftast med ultraljud för att därefter kompletteras med konventionella röntgenbilder dels för att det är en enkel undersökning samt att man kan hålla barnet stilla den sekund det tar att exponera en röntgenbild. Utifrån ev. diagnostiska fynd på denna enkla röntgenbild av buken på barnet kan man planera för en fortsatt klinisk utredning eller ytterligare bilddiagnostik med datortomografi (CT), MR, mm.

Trots CT-maskinens stora förträfflighet och allsidighet vid all form av bilddiagnostik så kräver denna undersökning att barnet ligger helt stilla under en längre tid annars är denna undersökning obrukbar och tillför barnet enbart röntgenbestrålning utan att få ut någon diagnostik från undersökningen.
CT är således oftast inte förstahandsvalet vid oklara bukbesvär hos barn.

Buköversikt

Indikationerna för buköversikt på barn är liknande de för vuxna där ileus, fri gas, invagination¹Tillståndet utgörs av att tarmen ”kryper in i sig själv” likt när man drar ena strumpan över den andra efter tvätt. Denna struktur utgör då ett passagehinder som oftast sitter i distala delen av tunntarmen eller i tjocktarmens andra hälft., förstoppning (obstipation), fekalom²Ansamling av avföring i ändtarmen som utgör en klump som kan ha en stoppande effekt på den normala avföringen., mm. kan misstänkas. Läget av en nutritionssond kan ibland behöva kontrolleras.
Misstanke på obstipation³Mer vanligt hos barn i förskoleåldern. Förekommer sällan hos barn som ammar. Röntgen göres först efter att vanlig laxerande medel inte gett något resultat.  (förstoppning) kan föranleda en konventionell röntgenbild av buken på barnet.

Barn kan även drabbas av passagehinder (ileus) i tarmen i form av atresi⁴Förträngning av tarmlumen., stenos och främmande kropp.
Hinder i tolvfingertarmen, duodenalatresi⁵Kan orsakas av av missbildning av bukspottkörteln under fosterstadiet som resulterar i att denna omger duodenum (pancreas annulare). Detta är en mer sällsynt åkomma hos barn. (duodenalstenos) eller malrotation⁶Malrotation är ett alvarligt tillstånd där blodcirkulationen till tarmarna kan påverkas med efterföljande tarmgangrän.
Denna abnorma anatomi uppkommer oftast i fosterstadiet där den normala motsolsrotationen ändrar sig. Annan orsak kan vara bindvävsband/membran som fixerar delar av tjocktarmen ligger över tolvfingertarmen och obstruerar denna. Statistiskt har 1 av 200-500 barn detta tillstånd men bara hos 1 av 6000 ger detta symtom. Vanliga symtom är buksmärtor., medför oftast att inget innehåll från magsäcken passerar detta hinder.
Buköversikten vid duodenalatresi visar även luftvidgad magsäck samt tolvfingertarmen proximalt om passagehinder. Resterande tarmar distalt därom är tomma på luft (gas).

Främmande kropp ,[1] [2] (bilder) är en frågeställning där förälder bevittnat eller misstänker att barnet stoppat något i munnen och svalt. Dessa saker utgöres oftast av diverse små leksaker som barn stoppat i munnen. Stora matbitar kan även fastna på vägen ner genom matstrupen. Saker eller matbitar som fastnar i matstrupen brukar utlösa en abnormt stor salivproduktion, hostande och harklande som brukar vara ett väl så gott symtom på att barnet verkligen svalt något som dessutom fastnat på vägen ner.

Merparten av lite större saker som barnet stoppar i sig fastnar antingen vid övergången svalg och matstrupe, i nivå med luftstrupens delning till bronkerna och nere vid övre magmunnen vid diafragmanivå. Hårda saker som fastnar på vägen ner till magsäcken får man plocka upp med ett endoskop som förs ner i matstrupen. Det kan bli aktuell att röntga matstrupen efter att ha avlägsnat saken med svald kontrast för kontrollera att slemhinnan inte tagit skada efter den främmande saken eller bruket av endoskopet.

De flesta av dessa mindre leksaker hamnar dock i magsäcken och passerar igenom tarmsystemet utan påverkan för annan passage. Misstänker man att barnet svalt något stickande (mynt, hårnålar, säkerhetsnålar, spik, mm.) bör man röntga magen för att dels avgöra om det stämmer att barnet svalt detta samt var denna sak är lokaliserad. En uppföljning efter någon eller några dagar, med en konventionell buköversikt kan i så fall vara indicerad, för att följa föremålets väg genom tarmsystemet samt om och när detta på normalt sätt kommit ut med avföringen.
Saker som har delar av metall ses bra på röntgen medan leksaker helt i plast (Legobit, matbitar, mm.) inte syns på en konventionell röntgenbild.

Vid trubbigt våld mot buken är organskador viktiga att upptäck. Vanligas organskadan är ruptur av mjälten därefter kommer skada på lever eller njure. 
För detta lämpar sig en konventionell buköversikt mindre bra. Förstahandsvalet är då ultraljud eller i mer akuta skeden med alvarliga symtom datortomografi (CT).
Orsaker till trauma mot buken kan variera men vanligt förekommande skador är efter fall från häst, cykelstyre mot magen vid fall och fall ner från studsmatta.

Vid fri gas är finns ett läckage av luft (gas) ut från tarmen till bukhålan dvs. det är hål på tarmen (perforation).

Fosteröversikt för att kontrollera fostrets läge inför närstående förlossning göres numera mer sällan med konventionell röntgen. Ligger fostret i säte kan det finnas anledning till att mäta moderns bäckenmått samt för att kontrollera att [bäckeningången] (förlossningskanalen) möjliggör en normal förlossning där barnet kommer med rumpan före.
Idag göres denna mätning mestadels med [datortomografi] (bild) med låg röntgenbestrålning som med en undersökning ger alla fakta man behöver jämfört med tidigare konventionell röntgen för bäckenmätning inför förlossning som krävde flertalet bilder för att kunna räkna ut bäckenmåtten.

Barns tarmfunktion kan liksom för vuxna mätas med [transit-pellets]. Antalet markörer samt antal dagar dessa ska svälja är kortare än för vuxna samt att röntgen av buken göres ca. 3 dagar efter att barnet svalt markörerna.

Barn med inopererad shuntventil ⁷Den vanligaste indikationen för att operera in en kateter till hjärnans ventriklar är en överproduktion på likvor (hjärn- och ryggmärgsvätska) eller ett avflödeshinder för densamma.
Katetern avlastar ventrikelsystemet från likvorn som rinner via en lång kateter ner i bukhålan där kroppen själv absorberar denna likvor då det är kroppsegen vätska.
För att inte tömma skallen helt på likvor finns en ventil som reglerar avflödet efter hur stort trycket är i ventrikelsystemet. Denna shunt-ventil är reglerbar som öppnar sig om trycket i ventrikelsystemet övergår ett inställt tryck på ventilen. till hjärnans ventrikelsystem brukar från och till kontrollera inställningen av [ventilen i skallen] (bild) samt för kontroll av läget på kateterns läge i bukhålan.
Indikationen för en kontrollröntgen av ett shuntsystem är efter en undersökning med magnetkamera (MR) där vissa shuntmodeller kan ändra sin inställning under påverkan av magnetfältet samt vid misstänk dysfunktion i form av knickbildning på katetern, läge i mjukdelar eller ett avbrott.
Vad gäller kateterns del i buken tas en konventionell [buköversikt] (bild) när barnet ligger på rygg samt en bild från sidan.

Magsäcken

Indikationen för en röntgen av magsäcken på barn kan vara reflux⁸Reflux betyder att maginnehåll backar upp i matstrupen från magsäcken. Återkommande kräkningar kan vara svårdiagnostiserad då små barn kräker ofta.
Undersökning med denna indikation görs vid tillstånd med långvariga kräkning och utredning om aspiration (maginnehåll som kommer ner i luftvägarna vid kräkning)., pylorusstenos⁹En förträngning (förtjockning) av nedre magmunnens muskulatur som hindrar föda att ta sig vidare till tarmsystemet. Symtomen är ofta kaskadkräkning, dålig viktuppgång, alkalos (högt PH-värde i blodet). Ultraljud diagnostiserar oftast denna åkomma enkelt när barnet dricker någon dryck. Tillståndet är 4 gånger vanligare hos pojkar och förekommer i åldern 2-4 månader., annan tömningshinder från magsäcken, övre magmunsbråck (hiatushernia), mm. Dessa undersökningar göres oftast med röntgengenomlysning där barnet får dricka kontrastmedel eller få i sig detta med annan metod. Röntgenbilderna visar då ett trådsmalt passage av kontrasten till tolvfingertarmen.
Vid misstanke på tömningshinder till tarmar bör undersökningen göras med en magsond via näsan där man då först tömmer magsäcken på innehåll innan man sprutar in kontrast via denna sond. 

Tunntarm barn

Tunntarmspassage på barn är oftast en akut röntgenundersökning som göres på misstanke av passagehinder, ileus, striktur, dialaterade tunntarmar, tunntarmsinvagination¹⁰Tillståndet utgörs av att tarmen ”kryper in i sig själv” likt när man drar ena strumpan över den andra efter tvätt., mm. Undersökningen inleds oftas med konventionell röntgengenomlysning då barn inte klarar att ligga stilla i en CT.
En passageröntgen går ut på att tillförd kontrastmedel, via dryck eller näs-sond, ska passera igenom tunntarmarna fram till tjocktarmen.
Har barnet en sond via näsan sprutas kontrast in i denna medan röntgendoktorn kontrollera passagen i tarmarna med röntgengenomlysning. Finns ingen sond för ändamålet får barnet dricka kontrasten så gott det går.
Drar tarmpassagen av kontrasten ut på tiden kan bilder tas med någon eller några timmars intervaller. Detta gäller framförallt om kontrasten ges som dryck.

Tjocktarm barn

Indikationen för röntgen av tjocktarmen på mindre barn är mestadels för akut åkomma. Indikationer för en elektiv röntgen av tjocktarmen kan vara misstanke på invagination, [fekalom]¹¹Ansamling av avföring i ändtarmen som utgör en klump som kan ha en stoppande effekt på den normala avföringen., fri gas eller annat hinder.

Invagination förekommer mestadels mellan 3mån och 3 år. Tillståndet utgörs av att tarmen ”kryper in i sig själv” likt när man drar ena strumpan över den andra efter tvätt. Denna struktur utgör då ett passagehinder som oftast sitter i distala delen av tunntarmen eller i tjocktarmens andra hälft. Detta fenomen kan hända efter magsjuka, infektion, etc., mm. behandlingen kan utgöras av att barnet får dricka kontrastmedel som ökar vätskevolymen i tunntarmen som gör att tarmen vecklar ut sig till normalt utseende. Bilder med konventionell röntgen tas av buken för att kontrollera denna druckna kontrasts effekt på invaginatet.
Sitter invaginatet i tjocktarmen göres en tjocktarmsröntgen med kontrast. Kontrasten ingjuts då via en pip i ändtarmen. Denna kontrastmängd spänner ut tarmen och löser oftast upp invaginatet. Tjocktarmsröntgen göres med röntgengenomlysning.
En undersökning av tjocktarmen på barn med kontrastingjutning via pip i ändan göres generellt med konventionell röntgengenomlysning.
Barn som drabbas av invagination kan mycket väl drabbas av detta återkommande gånger trots fullständig reposition av tarmen.

Ändtarmen

Analatresi betyder att barnets ändtarmsöppning saknas helt eller har en anomali där analöppningen ligger bredvid befintlig men ej fungerande analöppning. Detta kan ge upphävd passage genom ändtarmen och opereras idag inom några dygn efter födseln. Analatresi förekommer ofta i samband med andra missbildningar inom området (ländrygg och urinvägar).
Vid röntgen av analatresi placerar man även ett litet blyhagel för platsen för barnets ändtarmsöppning.

Hirschprungs sjukdom (aganglionos) eller det tidigare namnet megacolon innebär att sista delen på tjocktarmen saknar de autonoma nervfunktioner¹²Tarmfunktioner som inte kan styras av den egna viljan utan är så kallade självstyrande. Dessa nerver styr aktiviteten i våra organ så som hjärta, blodtryck, tarmrörelser, mm. Motsatsen är nervsystemet man själv kan påverka och kallas somatiska nerver. som sköter om peristaltiken i tjocktarmen som för fram tarminnehåll till ändtarmen. Denna avsaknad drabbar alltid ändtarmen men kan även involvera mer proximala delar av tjocktarmen härom. Tarmgas och vätska passerar igenom medan fast tarminnehåll inte förs fram genom tarmen.
Röntgen göres med genomlysning med långsam kontrastinfundering av friskt tarmsegment proximalt om drabbad tarmavsnitt varefter en konventionell enkel röntgenbild tas över buken (buköversikt) efter ett dygn där då kontrasten finns kvar i det drabbade tarmavsnittet utan att tömmas ut vid aganglionos.
Andra metoder för kontroll av denna störning i ändtarmen är att tryckmäta ändtarmen eller ta biopsiprov från tarmväggen för kontroll om denna innehåller nervceller.

Liknande röntgenbild som ovan fås vid meteorism (flatulens) vilket oftast beror på att barnet får uppblåsta tarmslyngor av felaktig kost eller kost barnet inte tål. Kost av grönsaker (bönor, ärtor, kål, mm.) och fiber kan ge mycket gaser i tarmarna. Behandlingen av detta göres enkelt genom att byta kosthållningen då man avlägsnar orsaken till gaserna.

Vid misstanke på fekalom tas en konventionell buköversikt på barnet samt en sidobild över ändtarmen där barnet då ligger på sidan.

Förberedelser

Instruktioner om förberedelser lämnas av ansvarig röntgenklinik efter behov.

Vid en elektiv röntgenundedrsökning av tarmen finns vissa förberedelser barnet troligen ska göra innan vilket dock beror på barnets ålder. På små barn under 3 månader krävs inga speciella förberedelser såvida undersökningen inte kräver sedering eller generell narkos för att kunna genomföras då fasta är indicerat. I sådana fall ska barnet fasta några timmar innan undersökning och narkos påbörjas.

Äldre barn ska ha en speciell slaggfri kost någon dag innan en röntgenundersökning av tarmarna. Äldre barn kan även behöva laxera (Klyx) inför röntgenundersökningen.