Skolios är en deformitet av ryggkurvaturen. Denna ger sig i uttyck som en lateral (sido) krökning av ryggpelaren. Kotpelaren kan även samtidigt vara roterad några grader kring sin längsgående axel. En skoliosrygg kan vara enkelkrökt eller dubbelkrökt.
Indikation
Denna tendens till böjd rygg är oftast medfödd. Det är viktigt att man upptäcker detta hos barn medan de växer. Då går det att behandla eller bromsa denna pågående vridning av ryggen.
Devitationen sitter oftast i övergången bröst- ländrygg men kan även förekomma i ena eller andra delen av kotpelaren.
Patologi
Förekomst av skolios är den samma för pojkar och flickor när det gäller mindre krökta ryggar (10-15 graders krökning). Vid starkt krökta ryggar (20->30 grader) dominerar detta hos flickor.
En obehandlad måttlig till starkt krökt rygg kan senare ge ryggbesvär i form av värk och ev. nedsatt andningskapacitet.
Skolios finns i 2 typer där sk. funktionell typ utgöra av enbart böjning (lateraldevitation). Funktionell skolios är den vanligaste formen av skoliosen som utvecklas hos i övrigt friska barn under uppväxttiden.
Man delar typ av skolios efter när skoliosen upptäcks. Vanligaste upptäcks och utvecklas skoliosen från 9 år fram till man slutar växa omkring vid 16-17 års åldern. En orsak till funktionell skoliosutvecklingen under uppväxten är att kroppen försöker kompenserar en sned hållning som kan bero på olika längder på ben, mm. Denna form av ryggdeformitet går ofta bra att korrigera om behandling sätts in innan barnets tillväxt avslutats.
Den andra typen är en strukturell typ där ryggen är dels vanligt böjd (lateraldevitation) med har även samtidigt en rotering av kotpelare. Denna deformitet av ryggen har en oftast okänd orsak (idiopatisk) och tillkommer under barnets uppväxt. Det finns andra men mindre vanliga orsaker till skolios så som neuromuskulär sjukdom, neurofibromatos, missbildning (Marfans, Morquio, mm.), tillväxtrubbning, infektion, trauma, efter strålbehandling, mm.
Den strukturella formen av skolios är mer svårbehandlad där barnet får bära korsett tills tillväxten avtagit. Denna stödkorsett har som mål att stoppa upp eller sakta ner krökningsprocessen.
Vid stora krökar kan en kirurgisk korrektion ibland vara ett alternativ.
Vid skoliosvinkel (Cobb) under 10° är risken för för progress liten och åtgärdas inte utan följs enbart upp vid besvär. Vid skolios över 25 graders Cobb böjning kan en indikation för korsettbärande finnas. Att bära korsett anses generellt jobbigt men där resultatet av denna behandling i mycket är relaterad till hur många timmar per dag barnet orkar bära denna korsett.
Metod
Utredning av misstänkt skolios startas med konventionell slätröntgen. Även datortomografi (CT) och magnetkamera (MR) kan användas för att utslute andra orsaker till krökningen så som kotmissbildning, intraspinala processer, anomalier, etc.
Ryggens vinklar mäts och anges med enheten Cobb1Mätmetod som göres stående för att få fram devitationen där mätpunkterna sätts till början samt slutet på kotpelare utan böjning. Mätmetoden togs fram av den amerikanska ortopedisten John Cobb (1903–1967)..
Den initiala slätröntgen undersökningen göres både stående samt liggande på en brits.
Vid undersökning av skolios på barn tar man också en frontal bild medan barnet står upp och på så sätt belastas ryggen. Patienten bör inte hålla sig i något utan stå fritt (och stilla) för att erhålla den faktiska krökningen av ryggen.
Det är viktigt att vid uppföljning och kontroll av skolios ska röntgenbilderna tas så de blir helt jämförande med tidigare röntgenundersökningar. Det går inte att jämföra ryggvinkeln mellan liggande, sittande och stående undersökning.
Skoliosutredning på barn innefattar ofta även en bilddiagnostik med datortomografi (CT) vid en roterad ryggpelare.
Flickor får vid röntgenundersökningen blyskydd över mamillerna om sådan typ av blyskydd finns att tillgå på den aktuella röntgenkliniken.