CT hjärna och skalle

CT hjärnaOm skalle och hjärna

Hjärnan (cerebrum) och skallens ben (cranium) är delar som lämpar sig för att undersökas med datortomografi (CT).

Med datortomografins höga känslighet för förändringar inom ett annars homogent område i skallen kan man bla. urskilja väldigt små blödningar och infarkter. Dessa förändringar kan vara ner till endast 0,7 mm stora. Undersökningar vid misstänkta skador i eller på skallen, som kräver en fortsatt neurologisk utredning, göres i första hand med CT då denna undersökningsmetod är snabb och enkel att genomföra. Datortomografi är därför förstahandsval vid de flesta akuta skallskador där frågeställningen kan vara blödning eller infarkt.

Den vanligaste anledningen till en datortomografi av skallen är just vid misstänkt slaganfall, ”stroke”. Ordet stroke kan man översätta till ”hjärnkatastrof”. Detta involverar då skador uppkommna av eller infarkt i hjärnans blodförsörjning.

En stroke måste särskiljas vad avser orsak innan behandling sätts in.

[Infarkter] (propp) kan idag framgångsrikt behandlas om patienten kommer under vård snabbt. Man eftersträvar ett snabbt omhändertagande (inom 3-4 timmar) från insjukningstillfället då ev. blodproppar kan lösas upp på medicinsk väg (trombolys) utan, förhoppningsvis,  fortsatta men för patienten. Vid längre gången tid från insjuknandet minskar möjligheterna drastiskt för att kunna åtgärda uppkommen skada på medicinsk väg. De neurologiska funktionssymtom blir då förmodligen bestående mer eller mindre.
För att hålla denna tidsgräns krävs således att patienten kommer omgående till sjukhus för vård och behandling.
Vanliga embolikällor (varifrån proppen kommit) är halskärlen, hjärtklaffar (speciellt vid hjärtflimmer).

Blödningar (intracerebrala hematom) behandlas beroende på storlek, omfattning och lokalisation. Mindre ytligt belägna blödningar har bättre prognos än vid större blödningar. Ytliga blödningar kan även ev. utrymmas på blod genom att öppna upp skallbenet.
Mer [centrala blödningar] är svåra att kirurgiskt åtgärda lokalt utan behandling går ut på att dämpa symtomen och låta, förhoppningsvis, blödningen upphöra spontant. Stora blödningar mer centralt i hjärnan, som då även kan ge en medellinjeförskjutning på grund av stor blodmängd inom ena hjärnhalvan, har generellt väldigt dåliga prognoser.

Man benämner blödningarna efter deras lokalisation.
[Subaraknoidalblödning] uppkommer efter ett brustet blodkärl som ger en blödning ut i det subaraknoidala rummet (mellan hjärnans vindlingar). Denna skada ger ofta ett akut insjuknande med plötsligt påkomna symtom som huvudvärk, illamående, medvetandesänkning, mm.
[Subduralblödning] sker ytligt mellan hjärnans 2 yttre hjärnhinnor närmast skallens ben. Denna typ av blödning kan spontant upphöra då man endast behöver övervaka patienten. Om symtomen progredierar kan  en operation bli aktuell för att tömma ut detta ytligt belägna blod.

En trombolysbehandling ska givetvis inte påbörjas om det föreligger en blödning. Denna blödning kan då förvärras.

CT skalleCT köres även vid misstänkta skallbensfrakturer (trafikolyckor, fall, mm.) med ev. intrakraniella blödningar.

Man kan också se sjukliga förändringar inom hjärnan så som [förkalkningar], [tumörer], metastaser, abscesser, [anomalier] eller atrofi med denna teknik.
Varje år upptäcker man ca. 800 intrakraniella tumörer i Sverige. Intrakraniella tumörer kan även ge upphov till omfattande blödningar.

Före

Om jodkontrastmedel skall användas krävs vissa förberedelser.
Vid medicinering för diabetes med Metforminpreparat ska patienten även göra ett uppehåll med denna medicinering.

Metod

En datortomografiundersökning av skallen göres liggande på en brits med huvudet vilande i ett särskilt avsett huvudstöd. Det är av största betydelse att patienten ligger still under bildtagningen. Vid rörelse av huvudet, om detta då ändrar läge mellan två snitt, kommer de sk. tvärsnitten inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra. Det kan då föreligga en risk att vid en senare bedömning av bilderna på skallen missa en förändring som helt enkelt inte blivit avbildad eller där bilden är suddig pga. patientens rörelser. Kan man av någon anledning inte ligga ner eller ligga stilla med huvudet går denna undersökning inte att genomföra. Alternativt kan någon form av lugnande medicinering ges om en undersökning anses absolut indicerat.

Vid akut infarkt kan även en kartläggning av halskärlen (a.carotis) bli aktuellt. Detta för att kontrollera misstänkt embolikälla (varifrån proppen i hjärnan kan härledas).

Vid tumörmisstanke och vissa typer av blödningar använder man ofta intravasala kontrastmedel. Vid användandet av kontrastmedel göres undersökningen ibland 2 gånger beroende på frågeställningen. Dvs. först genomföres undersökningen utan kontrastmedel. Därefter studeras bilderna av hjärnan. Sedan tillföres ev. kontrastmedel via en nål, oftast satt i armvecket eller handryggen med hjälp av en [tryckspruta], varefter den föregående undersökningsproceduren upprepas.

En undersökning utan kontrastmedel tar totalt omkring 5-10 minuter. Komplettering med kontrastmedels tillförsel tar ytterligare 10 minuter.

Efter

Det finns inga restriktioner vad gäller mat efter denna typ av undersökningar.
Viktigt att dricka mycket 1-2 dagar efteråt om kontrastmedel givits vid undersökningen.

Om patienten gjort ett uppehåll med medicinering med Metformin skall denna medicinering sättas in först efter 48 timmar samt efter att ett blodprov (Kreatinin) tagits.