Tjocktarmen med datortomografi (CT-kolon) är en rellativ ny metod. Denna ersätter då den konventionella röntgenmetoden som göres med genomlysning. Det som mer skiljer dessa båda metoder åt är att patienten slipper ”rulla” runt på undersökningsbordet med CT-metoden. Dock slipper man fortfarande inte pipen i ändan samt den inpumpade luften i tarmen.
Anledningar till röntgen av tjocktarmen är utredningar av tex. förekommande blodig avföring, ändrade ”toalett-vanor”, återkommande diarréer eller buksmärtor. Vid en röntgen av tjocktarmen kan man då finna divertiklar eller inflammation i tjocktarms väggen (ulcerös colit) vilket är vanligast hos män med debut runt 20-40 års åldern. Annan inflammatorisk sjukdom här är Morbus Crohn.
Andra sjukliga förändringar man kan hitta i tjocktarmen är olika cancer-former. Polyper i tarmväggen är oftast en benign (godartad) förändring. De maligna cancer-formerna hittar man vanligtvis inom sigmoideum eller [ändtarmen] (rectum). Växande svulster (tumör, etc) kan klämma åt tarmen på olika nivåer och medföra [stopp] för passage av såväl tarminnehåll och luft.
Fördelar med CT-kolon jämfört med den tidigare konventionella röntgenmetoden är den diagnostik som till viss del även är möjlig av övriga bukorgan då hela buken avbildas samtidigt (jmfr. med [ CT-buk ] ). Även den ”luft” man fyller tarmen med vid CT-kolon, som utgörs av koldioxid istället för vanlig rumsluft vid konventionell metod, anses lindrigare.
Inför en CT-kolon måste patienten fasta samt få laxering som rengör tarmen.
Vid CT-kolon användes kontrastmedel som sprutas in i blodet med hjälp av en sk. ”tryckspruta”.
Oftast tages först en serie bilder av buken utan kontrastmedel till blodet. Sedan tillföres kontrastmedel med en trycksprutan via en nål, oftast då satt i antingen armvecket eller handen, varpå den föregående undersökningsproceduren upprepas och kompletteras med ytterligare bilder över resten av buken ner till symfysen. Detta är rutinundersökning av hela buken.