Handled

Handleden tillhör en av de vanligaste skadeområdena men även skador som initialt missas förekommer relativt ofta.
Flertalet frakturer syns inte på en konventionell röntgenbild men misstanke om fraktur ska finnas då de normala anatomiska vinklarna¹Handleden (radius ledyta) är normalt vinklad framåt (10-15° volart) på en sidobild samt har en vinkel ner mot ulna på ca. 17°. Vid en fraktur får handlovsbenen i de flesta fallen (Colles) en mer bakåtlutad vinkel (dorsal vinkelfelställning). är fel.
Till handleden räknas dels ändarna av underarmens två ben, strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulna). Man räknar generellt även in de [handlovsben] (bild anatomi) som ledar till strålbenet resp. armbågsbenet till handleden.

Indikation

De vanligast förekommande frakturerna hittar man i handleden som uppkommer då en  person trillar mot marken och tar emot med händerna på utsträckta armar.
Något eller flera av benen som ingår i handleden kan brytas vid denna kraftiga komprimering mot underarmen.
Vid kraftig ihållande smärta, svullnad, svårigheter att röra handleden eller felställning av handleden bör man uppsöka sjukhus för en bedömning samt en trolig röntgenundersökning.

Överbelastningsskador uppkommer i regel i de senor som involveras av monotona rörelser av handleden. Dessa är vanliga inom racketsporter. Denna typ av skada röntgas inte.

Patologi

Kvinnor efter menopausen drabbas lättare av frakturer på handleden vid fall än män vilket beror på den benskörhet (osteoporos) många äldre kvinnor har. Hos äldre (>65år) utgör handledsfrakturerna 18% av alla förekommande frakturer. Handledsfrakturer är även relativt vanligt hos yngre individer som utövar aktiviteter som snowboard, skateboard, inlines åkning samt på senare år efter fall från eller påhopp i studsmatta.

Colles fraktur är den absolut vanligaste frakturen av handleden är i distala strålbenet som finns i en mängd olika typer. Normalt dislocerar radiusfrakturen (Colles), i förhållande till strålbenets längdaxel, bakåt (dorsal riktning) samt vinklad mot stråbenet (radius) pga. den normalt förekommande kompressionen av benfragmenten.
Vid denna typ av fraktur brukar även en del av strålbenets processus styloideus²En smal tapp/utskott i distala änden på strålbenet som utgör fäste för ligament (lig. collaterale carpi ulnare) till handlovens ben samt en ledskiva mot handloven (discus articulare). vara avriven.

Smith fraktur innebär en vinkelfelställning av distala radiusfragmentet framåt (volar riktning). Både Colles- och Smith-fraktur kan vara komminut med flertalet fragment  som då oftast engagerar ledytan (intraartikulär). En volar felställning ses mer än motsvarande en dorsal där handleden vinklas i motsatta riktning.

Bartonskada är en radiusfraktur (colles) som  engagerar ledytan med avsprängt fragment som tillsammans med handlovsbenen (karpalbenen) dislocerar i volar riktning. Denna skada behandlas nästan alltid med operation då utebliven adekvat behandling kan medföra artros i leden med svår funktionsstörning av handleden.

Handledsfrakturer på barn kan involvera tillväxtzonen (fysen) med risk för epifyseolys³Glidning av tillväxtspringan (fysen) i benänden. som kan medföra komplikationer i form av tillväxtrubbning av epifysen.
En relativt vanlig frakturtyp hos barn är [infraktion] som är en fraktur utan kontinuitetsavbrott eller fragmenterad radius. Däremot har benet utsatts för en kompression vilket ”skrynklat ihop” benhinnorna något. Denna typ av fraktur räknas som stabil och behäver inte kontrollröntgas efter att gipset tagit av efter 3-4 veckor.

Vid fraktur är det mer regel än undantag att benändarna får fel vinkel mot varandra. För att inte benen ska läkas felställda måste manuell korrigering av benändarnas vinkling i längdaxeln ske innan gipsning. Efter korrigering av frakturlägetoch en gipsning av handleden ska en kontrollröntgen genomföras för kontrollera läget av benen.

Vid de tillfällen då en korrigering av benen ej kan ske externt eller där läget ej blir tillfredställande kan operation komma i fråga. En operativ korrigering av frakturen kan göras med stödjande intern fixationsplatta⁴Metallplatta för 4 eller 5 små skruvar. Kan placera såväl på handledens undersida som ovansida beroende på typ av vinkelfelställningen. Handleden blir stabil under läkningen men nackdel är ett ev. fult operations ärr samt att det under en längre (ca. 4 mån) tid kan finnas en mindre risk för refraktur där skruvarna suttit i benen. [1] [2] (bilder) eller extern fixation [1] [2] (bilder) beroende på kvarvarande vinkelfelställning efter misslyckade försök med manuell reposition.

Metod

Vid röntgen av handleden tags alltid en frontal– och en sidobild. Vid stark misstanke på fraktur där man inte kan se någon på dessa två ursprungliga bildprojektioner kompletteras dessa oftast med ytterligare bildtagning med vridna/sneda bilder på handleden.

Vid misstanke om skada på handrotens båtben (scaphoideum) tar man förutom de normala två handledsbilderna ytterligare 4 bilder i olika projektioner i samband med röntgen av handleden.