Angiografi betyder röntgen av kroppens blodkärl med kontrast och då i de flesta fallen artärerna, dvs. de blodkärl som för ut syrerikt blod till kroppens olika organ. Denna sk. minimal-invasiva intervention heter i daglig tal endovaskulär intervention. Ingreppet utföres oftast genom en mindre nålpunktion i ljumsartären vari operatören då kan föra in olika material för behandling.
Kranskärlsröntgen (coronarangiografi/PCI) och neurointervention (hjärnans blodkärl) är egna specialiteter inom interventionell angiografi.
Indikation
Anledningen till en interventionell angiografi (åtgärd innuti kroppen) är i de flesta fall, oavsett organ, att en förträngning (stenos) eller ett totalt stopp (ocklusion) uppstått i blodkärlet vilket hindrar blodet att komma fram och syresätta vävnader och organ (ischemi) distalt om detta hinder.
Vanlig lokalisation för kärlsjukdom är i hjärtats kranskärl samt nedre extremiteterna. Förträngning i hjärtats artärer som påverkar syresättningen heter angina pectoris. En propp i en hjärtartär är en hjärtinfarkt och kan vara synnerligen allvarlig med risk för dödsfall.
Kärlsjukdom i perifera artärer drabbar mestadels bäcken och benkärl. Den vanligaste formen kallas ”fönstertittasjuka” (claudikation intermittens) och beror på dåligt blodflöde till benets muskler vilket medför att personen måste stanna efter
Svårläkta bensår beror ofta på dålig blodförsörjning ner i benet pga. föträngningar i blodkärlen på vägen ner. Kraftigt nedsatt och hämmat blodförsörjning till benet kan leda till att hud och vävnader bildar sår och går i nekros pga. utebliven syresättning genom kapillärena. Denna sjukdomsfas heter då kronisk ischemi och bör behandlas. Vid tillfällen då blodtillförseln till en del av benet upphör momentant krävs akut omhändertagande och behandling för att patienten inte ska förlora den drabbade delen av benet. Tillståndet kallas urakut kritisk ischemi.
Idag göres flertalet behandlingar av aneurysm (bråck) på stora kroppspulsådern (aorta) genom endovaskulär teknik. Behandlingen av aneurysmet går då ut på att lägga in tätande tyg-klädda grafter (rör) genom aneurysmsäcken och på så sätt skapa en ny kanal genom aorta och täta mot aneurysmet.
Andra indikationer för en interventionell angiografi är stora inre blödningar som kan vara livshotande. Här kan man då med samma teknik ”proppa” igen (embolisering) det blödande blodkärlet.
Behandling
Målet med angiografin är då att med div. katetrar, ballonger och stentar öppna upp kärlet till ett acceptabelt blodflöde.
Ibland krävs en sk. trombolysbehandling som betyder att via den inlagda katetern tillföra ”propplösande” läkemedel som (förhoppningsvis) rensar upp trombmassor i blodkärlet och återställer ett acceptabelt blodflöde.
Angiografier sker på steril basis. Dvs. patienterna förbereds som inför en operation och undersökningen fortgår under sterila betingelser vad avser material etc.
Likaså fastar patienten några timmar inför detta. Även vissa blodprover ska vara tagna innan.
Efter undersökning eller behandling får patienten oftast ligga kvar på vårdavdelning några timmar eller någon dag beroende på typ av behandling.
En röntgenläkare eller kärlkirurg genomför dessa typer av undersökningar och eventuella samtida behandlande åtgärder.
Till sin hjälp har han/hon röntgensjuksköterskor.
Dessa assisterar vid själva undersökningen, övvervakar patienten och sköter därtill också den radiologiska utrustningen samt mottagande och avlämnande av patienten till vårdavdelningen.
Alla kärlundersökningar och ev. tillkommande behandlingar, interventioner, genomföres oftast i nära samarbete med sjukhusets kärlkirurger och kärlkliniker.
Dessa undersökningar kan ses som små operativa ingrepp som kräver således sjukhusbundna förberedelser samt eftervård. Det fina med de radiologiska interventionerna är att ingreppen oftast är relativt enkla och snabbt genomförbara för patienten. Patienten slipper även oftast narkos om inte undersökningens genomförande kräver detta pga. att patienten har svårt att ligga still, har smärtor, ingreppets natur innebär ev. smärtor eller ett lång och komplicerat ingrepp där även ev. kirurgi ingår (kombingrepp).
Utrustning
Röntgenapparaten som idag används för interventionella undersökningar och behandlingar på en angioenhet är monterad med fäste i antingen golv eller tak.
Denna ”C-båge” kan snabbt roteras i den axel den är fäst med, oavsett golv- eller takmontering, i alla riktningar. Denna rotation möjliggör genomlysning och bildtagning runt patienten på undersökningsbordet i 180° (orbital rotation).
Bildtekniken som användes i samband med bildtagning och insprutning av kontrastmedel i blodkärlen kallas Digital-Subtraktions-Angiografi, DSA. Denna teknik gör att omgivande skelett och organ där det ej förekommer någon rörelse i bilden ”suddas ut” av dator i bildsekvenserna medan medan rörelser i bilden dvs. kontrasten som flyter med blodet avbildas. Rör sig patienten, om än det minsta, så fungerar inte denna teknik utan det blir för många rörelser i bilderna som ger dålig bildkvalitet med därtill sämre bilddiagnostik.
Läs mer
- [Om strålning i vården ] (Strålsäkerhetsmyndigheten)