Om CT

Datortomografi (CT, eng; computer tomography) är en teknik som avbildar kroppen i tunna snitt. Principen för tekniken togs fram av Sir Godfrey Houndsfield under tidigt 70-tal för vilken han erhöll Nobelpriset i medicin 1979. I oktober 1971 undersökes den första patienten med en datortomograf. De allra första datortomograferna (EMI-scanner) kunde enbart undersöka skallen men en kort tid senare kom helkropps-datortomografer som kunde avbild alla delar av kroppen.

Teknik

CT slices
CT slices (skivor)

Datortomografi (CT) tar fram bilder av kroppen genom att ett röntgenrör monterad i en rund öppning (gantry) roterar runt en vald kroppsdel. Den röntgenstrålning som sändes mot och igenom kroppen mottages på motsatta sida av cirkeln av en mängd detektorer. Den inkommande strålningen mot detektorerna bearbetas sedan i en dator som skapar en bild (tunn tvär-/bildsnitt) av den kroppsdel som röntgenstrålen passerade igenom. Varje bildsnitt motsvarar en 180 graders rundtur om kroppen för röntgenrör resp. detektor snurrar i hög hastighet runt patienten.
Resultatet av detta blir en bildsnitt som ser ut som en tunn ”korvskiva” (1-10mm) där man då ser vad ”korven” (kroppen) innehåller.

Äldre CT-teknik avbildade ett bildsnitt per gång som röntgenröret snurrade kring patienten. Detta då det endast fanns en mottagande detektor på motsatta sida av patienten. Detta gav således 1 bild varje gång som röntgenröret snurrade kring patienten ett helt varv varefter patienten flyttades några millimeter och det togs en ny bild tills hela den aktuella kroppsdelen blivit avbildad med ett bildsnitt.
Idag finns CT-maskiner med många detektorer i bredd på motsatta sida om patienten. Detta ger så många snitt per rotation av röntgenröret som det finns detektorer. Dvs. Om röntgenstrålen tas emot av 64 detektorrader så ger detta 64 ”bildskivor” (slicar) per rotation kring patienten.
Idag byggs datortomografen även med flera detektorer på längden. Detta gör att röntgenröret inte behöver snurra ett helt varv runt patienten för att skapa en fullständig bildskiva. På så sätt sparar man den strålning som skickas igenom en patient.

Datortomografi 3D ben
CT 3D muskler

Med dagens sk. spiral-CT har undersökningen snabbats upp. Britsen med patienten förflyttar sig snabbt förbi röntgenröret utan avbrott där hela bildtagningen tar någon eller några få sekunder. Vid röntgen lungor med CT tar själva bildtagningen ca. 2-3 sekunder och sker under ”ett och samma andetag”. Med äldre teknik fick patienten ta ett nytt andetag och sedan hålla andan för varje enskilda ”bildsnitt”.

Idag finns datortomografer med upp till 256 detektorer i drift. Dessa klarar av att avbilda hela thorax (lungor och hjärta) på ca. 1 sekund. Tunnare snitt ger en säkrare diagnostik då snitten blir tätare och flera. Men detta ger också i sin tur mer strålning till patienten.

De ”bildsnitt” man får från datortomografen kan man sedan i efterhand, i dator, manipulera med olika vinklar och framställa i olika tjocklekar beroende på vad man undersöker. Man kan idag få fram mycket trovärdiga autentiska 3D-bilder av kroppens olika organ med denna teknik.

Varför datortomografi

Det går att undersöka alla organ i kroppen med denna bildteknik. En av CT-teknikens största fördelar är den kontrastskillnad (attenuering) man får efter en injektion av kontrastmedel. Detta möjliggör en bilddiagnostik av även mycket små förändringar i kroppen.

CT-hjärna blödning
CT-hjärna blödning

En mycket stor mängd patologiska förändringar eller skador kan således upptäckas med en CT så som intrakraniella blödningar och infarkter, blödningar i andra mjuka organ i kroppen, skelettskador (stora som små), förändringar i blodkärlen (hjärta, hjärna perifert..), expansiva patologiska förändringar inom hela kroppen (tumörer..), mm..
Andra orsaker till CT är postoperativa kontroller efter åtgärd/kirurgi efter skada, fortlöpande uppföljning efter behandling, bedömning av patologisk progress/regress (stroke, blödningar, abscesser, ascites,mm.), utredning av vissa psykiska tillstånd, bäckenmätning när fostret ligger i sätesbjudning1Begrepp när barnet ligger med rumpan nedåt förlossningskanalen inför snar förlossning. Normalt vänder sig barnet så huvudet placeras ner mot cervix under de 2 sista veckorna av graviditeten.
Andelen barn som inte vänder sig utan ligger i säte är ca. 3% av alla graviditeter. Mer vanligt vid tvillingfödslar att ena barnet hamnar i säte. likaså kan uterusmyom, anatomiska förhållanden samt lite fostervatten utgöra orsak till sätesbjudning av barnet.
,.

Vid större trauma och olyckor är en undersökning med CT alltid första val på grund av dess mycket korta undersökningstid av hela kroppen (om så behövs) och oftast en snabb åtkomst till undersökningen då röntgenkliniker idag generellt har flertalet CT-maskiner till förfogande. Man kan sedan komplettera mindre skador med konventionell röntgen vid ett senare tillfälle om så skulle behövas.

Inför framtagning av div. implantat görs ofta en CT-underökning som då kan ger exakta anatomiska mått inför implementering av implantat. En vanlig orsak till detta är mätning av käkbenen inför tandimplantat.

En CT kan även användas vid punktioner eller biopsier som kräver exakt placering av nålen för att få ut vätska eller vävnad från en oklar förändring som sedan kan skickas för diagnostik (cytologi).
Numera används CT till perkutan värmeablation av maligna förändringar där en förändring punkteras med en nålelektrod som sedan värmer förändringen så stora delar av denna förstörs. Denna värmebehandling lämpar sig bäst till mindre tumörer (3-5cm) samt tumörer som inte hunnit ge metastaser.
Vid behandlingen placeras en elektrod i exakt position inuti en malign förändring som sedan värmer upp och förstör förändringen.
Denna behandling görs oftast med hjälp av narkospersonal då det kan vara en smärtsam upplevelse då förändringen värms och bränns sönder.

Fördelar vs. nackdelar

Datortomografi (CT) och magnetkamera (MR) kan vara svåra att skilja på för lekman då bilderna lätt kan förväxlas då båda metoderna avbildar kroppen i bildsnitt.
CT är en snabbare metod, kan bättre påvisa färska blödningar, bättre på skelettskador, kan undersöka patienter som ligger med respirator, patienter som har svårt att ligga still, en CT är oftast tillgänglig för urakuta undersökningar, mm. Nackdelar är röntgenbestrålning samt ev. intravenös jodkontrast.
MR har fördelar gentemot CT då den inte avger någon röntgenstrålning (för gravida), bättre på senor och ligament, ryggmärgskanalen, hjärnans hinnor, hjärnans substanser (vit/grå), mindre mängd kontrast behöver användas, mm. Nackdelar är generellt längre undersökningstider, ev. kontraindikationer för vissa implantat (hjärnclips, pacemaker, mm.), klaustrofobi, kan vara svårt för tillgänglighet för urakuta undersökningar, mm.

Metod

Datortomograf
Datortomograf (CT)

En datortomograf (CT) består av en brits där patienten ligger som glider igenom en stor rund öppning (gantry) där röntgenröret samt mottagare (detektorer) sitter i en ring runt patienten som roterar snabbt runt patienten.
Vid bildtagning kan patienten ligga åt olika håll beroende på vilken kroppsdel som ska undersökas. Vid undersökning av skalle, hals och samtidigt även övre delen av kroppen (lungor) ligger patienten med huvudet in mot öppningen. Ska lungor, buken och benen undersökas så ligger patienten med huvudet utåt och benen in mot öppningen.

Vid undersökning av tex. lungor och buk ska patienten hålla andan några få sekunder sekunder under det att bilder tas. Om patienten inte klarar att hålla andan får man ändå acceptabla bilder då bildtagningen endast tar någon sekund. Vid undersökning av skalle eller hals behöver patienten givetvis inte hålla andan.
När bilder tas flyttar sig britsen patienten ligger på igenom och förbi gantryt [1][2] (bilder) där röntgenröret snurrar runt om patienten. Enbart den kroppsdel som ska undersökas passerar förbi gantryt.

Till undersökningar med CT krävs i många fall intravenös (i blodet) tillförsel av kontrastmedel för att bättre åskådliggöra ev. patologiska förändringar.
Vid flertalet undersökning av bukorganen, vid icke akuta undersökningar, får patienten ofta även dricka en kontrastblandning under en tid före undersökningen.
Likaså måste man innan undersökning med jodkontrast, via ett enkelt blodprov (P-kreatinin), kontrollera patientens njurfunktion (GFR).

En röntgensjuksköterska genomför eller medverkar vid alla typer av CT-undersökningar.
Vid punktioner genomför en röntgendoktor (radiolog) denna undersökning/behandling med assistans av en röntgensjuksköterska.

Läs mer