Fråga Röntgendoktorn

Jag har en Codmanshunt sedan 2003. Skall genomgå lungröntgen, datortomografi, påverkas inställningen på min shunt av den röntgen? Jag vet att magnetröntgen gör det.

Inga shuntventiler, oavsett modell, påverkas av vanlig röntgenbestrålning vilket datortomografi (CT) är.
MR-undersökningar däremot kan medföra risker för justerbara shuntar som kan ändras i sin inställning av magnetfältet i magnetkameran vilket kan medföra att för mycket eller för lite likvor dräneras ut från ventriklarna.

Dessa modeller måste då kontrollera inställningen med vanlig röntgen efteråt.
Idag finns shuntmodeller utan programmerbar ventil vilka inte behöver kontrolleras efter en MR-undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jag får panik när jag ska göra röntgen av urinblåsan o annat efter blod i urinen.
Kan man inte istället åka in i bågen med fötterna istället för huvudet. Ingen läkare på vc kan svara. Har försökt 2 ggr men fixar det inte.

Om det är en datortomografi (CT) som du ska genomgå, så oss veterligen så åker man normalt sett igenom denna ”båge” (gantry) med fötterna före och huvudet och armarna som ligger upplagda ovanför huvudet hamnar under största delen av undersökningen utanför gantryt.
Eftersom lungorna troligen också ska undersökas vid samma tillfälle måste bildtagningen börja strax nedom hakan för att få med hela lungorna. Detta medför att ditt huvud då ligger mitt i gantryt eller alldeles i kanten av öppningen i gantryt. Denna tid du har huvudet en bit in i gantryt är kortvarig (2-3 minuter) under det bilder tas av lungorna.
Efter att lungorna röntgats ska du under de återstående bildserierna över buken och urinvägarna inte så långt in genom gantryt så att ditt huvud hamnar ”inne” i gantryt. Vid dessa återstående bildserierna ligger du en bra bit utanför med huvudet.

Värre än så är det inte…. vilket är lätt att säga för någon som står bredvid…
Be din remitterande läkare på vårdcentralen att skriva ut något lugnande läkemedel som du kan ta strax innan undersökningen startar. Glöm i så fall inte att fråga den aktuella röntgenkliniken om det är ok att ta en tablett strax innan undersökningen. Oftast behövs ingen fasta för denna typ av röntgen.

Fråga personalen inne på CT-rummet när du kommer dit om du kan få ”provåka” undersöknings-britsen fram och tillbaka genom gantryt innan så du får känna på hur det kommer att kännas när undersökningen väl startar på riktigt.

Din doktor kan även rådgöra med röntgenkliniken om det finns alternativa undersökningsmetoder för att erhålla en bra diagnos på dina besvär. En mycket stark indikation och avvägning för denna CT-undersökning kan föranleda att du erbjuds narkos för att klara av att genomföra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jag var nyligen på en datortomografi och fick jod baserad kontrastvätska.
Min fråga, som jag inte hittat något svar på i Internet.
Varför får man denna känsla av värme som sveper som en slöja över en, från huvudet till benen? Vad är det som händer i blodet/kroppen när man får denna känsla?

Den exakta fysiologiska orsaken till denna värmekänsla i kroppen vet man inte men det finns en teori och konklusion.

Vissa kontrastsorter (Omnipaque) är lätt hypertona vilket betyder att dom har något högre osmolalitet mot blodplasma. Denna högre halt av saltpartiklar (osmolalitet) i kontrastmedlet medför att vätska dras från extracellulära vävnad ut till blodbanorna vilket medför en vasodilatation (kärlvidgning) genom en ökning av plasmavolymen. Äldre typer av kontrastmedel med högre osmolaritet kunde resultera i en volymökning av plasman på 20-30%.
Vid injektionen av en större bolusdos (lätt) hyperton jodkontrast kan detta medföra en viss värmekänsla eller ibland smärta när blodkärlen vidgas. Tiden för en normalisering av plasmavolymen kan vara 15-30min.

Lågosmolära kontrastsorter (Visipaque) som är helt isoton mot blodplasma medför oftast inte denna värmekänsla som riskerar att patienten rör sig omedvetet vid kontrastinjektionen pga. värmekänslan vilket då kan medföra rörelseartefakter i bildmaterialet.

Graden av värmekänsla i olika kroppsdelar beror således mycket på om kontrasten är hyperton men även mängden kontrast som injiceras samt koncentrationen av jod i kontrastvätskan.
Många känner av en värmekänsla vid en kontrastinjektion men inte så att dom upplever allt för mycket obehag av denna värmekänsla.

Nu kommer säkert en fråga varför man då inte alltid använder lågosmolär kontrastmedel? Anledningen är ekonomisk då det är dyrare att köpa in dessa lågosmolära kontrastmedel. Med tanke på de MYCKET stora volymer kontrastmedel som går åt idag på landets CT-enheter blir detta en mycket stor sammanlagd kostnad.

Kim T. rtgssk
Röntgen Helsingborg