lungor – Fråga Röntgendoktorn

Röntga lungorna ofta

Hur ofta kan man göra lungröntgen? Behöver man oroa sig över cancer från lungröntgen? Har behövt röntga mig flertalet ggr senaste tiden, hur hög risk är det att jag får cancer av detta?

Den individuella risken att drabbas av strålningsinducerad cancer är liten.
Visst erhåller patienten en högre sammanlagd organdos vid upprepade röntgenundersökningar. Det finns ju dock en orsak till att du behöver dessa återkommande röntgen-undersökningarna av lungorna.
Man ska alltid bedöma risker vs. nytta av en röntgenundersökning. Alternativet om man inte genomgår en röntgenundersökning, som är berättigad eller krävs för kontroll av effekten efter behandling, kan bli svår ohälsa.

Om man kan påvisa att ett organ skadats av ett stort antal röntgen-undersökningar visar sig denna stokastiska skada först efter 20-30 år. Sedan vet man inte om en framtida organskada (cancer) är strålningsinducerad (röntgen) eller man ändå hade fått denna cancer av en stor mängd andra fysiologiska/biologiska orsaker.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Komplettering av lungröntgen

Jag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Lång väntan för HRCT

Hur lång tid tar en HRCT högupplöst CT att utföra?
Hur många patienter per dag kan klaras av?
Skall väntetiden för röntgen behöva uppgå till 6 månader?

Undersökning av lungorna med HRCT göres med de normalt förekommande datortomograferna man har att tillgå på en röntgenavdelning.
Detta betyder att dessa HRCT undersökningar, som är kompletterande utredningar, ska samsas med alla andra CT-undersökningar vilket även inkluderar alla akuta undersökningar.
Kapaciteten för datortomografi-undersökningar har sedan länge slagit i taket på landets röntgenavdelningar då så mycket mer diagnostik ställs idag med vägledning av CT.

Tid för en CT bokas efter prioritering av radiolog. Generellt beroende på indikation och frågeställning från remitterande läkare beslutas när en dylik undersökning kan göras. Akuta undersökningar och cancerfrågeställningar prioriteras alltid högt.

Det är inte tillfredställande som patient att behöva vänta flera månader på en undersökning. Alternativt kan vara att man förhör sig för på mindre sjukhus inom rimligt avstånd dit den egna doktorn då skickar en remiss.

En HRCT undersökning av lungorna tar ca. 10 minuter…

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

KOL med CT eller MR

Kan man med magnetröntgen tidigare se tecken på KOL än med datortomografi?

Datortomografi (CT) är klart bästa metoden att diagnostisera lungsjukdommar som KOL. Man ser lungvävnaden, med emfysemblåsor som är en del av bilden vid sjukdomen KOL, bäst med CT.

CT klarar även av att ta väldigt skarpa bilder trots patienten ev. inte klarar att hålla andan de 5-7 sekunder biltagningen tar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Barn och tjocktarmsröntgen

Jag fick åka in till sjukhuset med min 5,5 årige son för han hade så himla ont i magen. Smärtan kom i attacker med väldigt ont och sedan i stort sett symptomfri. Väl där så fick han klyx ifall han skulle vara förstoppad och sedan fick vi stanna kvar några timmar för observation och hemgång om inget annat hände. Efter ett tag så började han få ont igen och hade detta ett par timmar.
Då skulle vi göra en tjocktarmsröntgen för att utesluta invagination av tarmen. Detta gjordes men detta var det inte heller.

Nu kommer min fråga angående tjocktarmsröntgnen med kontrast och genomlysningen som han gjorde. Det gjordes även en lungröntgen för att utesluta lunginflammation.
Jag är jätteorolig för strålning som han utsattes för i onödan. Det är det enda jag tänker på nu, jämt och ständigt.
Kommer han att få cancer eller leukemi i framtiden? Hur orolig ska jag vara, hur farligt är det egentligen?

De undersökningar som din son har varit med om motsvarar ett eller två års naturlig bakgrundsstrålning. Den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för är så låg att vi aldrig oroar oss för den. Du behöver inte oroa dig för din sons röntgenundersökningar.

Jag håller inte dig då du skriver att din son utsattes för strålning i onödan. Tack vare röntgenundersökningar kunde läkarna utesluta allvarliga sjukdomstillstånd. Undersökningarna gjordes alltså inte i onödan.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Se KOL på röntgen

Kan man se på rtg om man har kol?

Vid lindrig KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) kan en konventionell lungbild se normal ut. KOL kan i senare skede anas på konventionella lungröntgenbilder genom typiska avplanade diafragmavalv samt vid förekomst av emfysem där lungblåsorna (alveoler) smält ihop till större blåsor. Datortomografi (CT) är däremot mycket bra på att diagnostisera mindre emfysemblåsor även i ett tidigt skede av KOL som inte ses med den konventionella röntgenmetoden.

Detta tillsammans med de kliniska symtomen samt spirometri (lungfunktionstest), som alltid ingår i utredningen ställer diagnosen KOL.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diafragmans rörelse vid röntgen

Kan man göra ett röntgentest för att se hur diafragman rör sig under utandning?

Det är en enkel röntgen där man med sk. röntgengenomlysning kan bedömma hur diafragman rör sig. Hos kallas denna undersökning för ”pendling”.
Normalt ska de båda diafragmavalven röra sig lika. De tillfällena då vi gör denna undersökning är oftast vid misstänkt felsväljning där en sk. främmande kropp (matbit, leksak, etc.) ev. hamnat i någondera bronkgren. Oftast hamnar den då i höger bronkträd då denna rent anatomiskt fortsätter mer rakt ner. Vänster huvudbronk viker mer av.
Även vid tex. lungatelektaser där lungblåsorna pga. otillräckligt utrymme, bla. av vätska, trycks ihop kan man med denna genomlysning se de mediala delarna av lungorna ev. röra sig i sidled (mediastinal pendling).

Denna ev. obstruktion (stopp) av lufttillförsel till delar av lungorna kan ge allvarlig lungkollaps som starkt kan påverka syreupptaget i lungorna.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Metod för röntgen av lungorna

Jag vill veta vilka Röntgenundersökningar lämpar sig bäst och ger bäst svar och resultat och kan bäst påvisa förändringar eller skador vid dessa här angivna problem :

Astma, allergisk alveolit, inflammation i lungblåsorna och bronkiolerna, skador på lungblåsorna / alveolerna, förtjockade vägar i alveolerna, förtjockt luftvägsslemhinna och ärr på luftvägsslemhinnor, ärrbildning och förtjockning i lungorna, ärrbildning på lungvävnad, förtjockning av lungsäcken, lungsäcks inflammation, lungfibros, lungemboli, lunginfektion, luftrörsinflammation, pneumoni, pneumothorax, emfysem, bronkiektasier, mesoteliom.

Finns kanske en och samma metod att använda att se alla dessa problem vid en och samma röntgen tillfälle , eller det är olika metoder som är bäst lämpade att påvisa dessa problem.

Den enda enskilda radiologiska metod/teknik som täcker in stora flertalet av dessa frågeställningar är datortomografi (CT/”skiktröntgen”). En diagnos erhålles dock oftast av en kombination av utredningsmetoder.

Man får dock aldrig en remiss med så många frågeställningar. Alla röntgenundersökningar ska ha föregåtts av kliniska undersökningar då det går att ställa flertalet diagnoser enbart utifrån kriterier den kliniska undersökningen ger (astma, lunginflammation, luftrörsinflammation, mfl.). Beroende kliniken som baseras på sjukhistoria, symtom, blodprover, askultation, tidigare tester som spirometri på lungkapacitet, bronkoskopi, mm. brukar frågeställningarna, då röntgen kan anses behövas, vara begränsad till 2-3 stycken.

En konventionell lungröntgen är en enkel och snabbt genomförd undersökning som ställer flertalet av dessa diagnoser. Denna röntgen brukar därför vara starten för de flesta lungundersökningar. Bilderna från denna undersökning är mycket bra och ger en överskådlig bild över lungfälten, hjärta, revben, bronker och blodkärlen. Frågeställningar om inflammation, pleurit (lungsäcksinflammation, vätska), hjärtinkompensation, pneumothorax, revbensfraktur, mm. kan oftast då besvaras.
Om denna lungröntgen visar normala förhållanden brukar detta räcka såvidar det inte finns mycket starka misstankar på patologi utifrån de kliniska proverna för fortsatt utredning.

CT-thorax kan kompletterar en konventionell lungröntgen om man önskar mer utredning eller uppföljning av patologi eller det finns oklara fynd (malignitet, metastaser, lungfibros, orsaker till pleural f). CT som förstaval gäller vid frågeställning om bla. lungemboli (blodpropp), traumaskador, hemothorax, etc.
På grund av högre röntgenbestrålning, tidskrävande och en trolig tillförsel av kontrastmedel till blodet är CT inte generell undersökningsmetod av lungorna trots sin beträfflighet och den oftast mycket goda diagnostik man kan erhålla.

Men oavsett frågeställning och röntgenmetod så rapporteras alla patologiska eller avvikande fynd av intresse som ses på bilderna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Många bilder av lungorna på barn

Jag har en fråga om efter hur många år man kan få problem om man fick mycket strålning, jag är mycket oroligt till mitt barn. Jag har en dotter hon är 14 år gammal, när hon var en månad gammal hon fick ta många röntgen bilder från hennes lungor för att hennes läkare var misstänk. Hon drack radioaktivit torium, det var en vitt flytande vätska kanske 10 eller 12 röntgen bilder. Nu hon har ingen problem men jag är hela tiden orolig. Jag vill veta efter hur många år kan man få problem eller inte?

I samband med röntgenundersökning drack ditt barn en vit vätska. Denna vätska var troligen ett så kallat kontrastmedel som används för att lättare kunna se sjukliga förändringar vid röntgenundersökningar. Detta kontrastmedel innehåller barium och det är inte radioaktivt. Kontrastmedel med barium är ofarligt. Risken med de 10 eller 12 röntgenbilderna är väldigt liten. Det finns ingen anledning att vara orolig.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Skillnaden mellan CT och ultraljud

Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett