Utåtrotation vid fraktur

FrågaJag undrar varför sker just en utåtrotation vid en collumfraktur?

SvarDen typiska höftfrakturen ger oftast ett utåtroterat (valgus) samt förkortat ben på den frakturerade sidan vilket kliniskt talar för en höftfraktur. Vid försök till rotation av benet uppkommer oftast smärta hos patienten. Ibland ses inte dessa ”typiska” kliniska fynd trots en höftfraktur utan patienten endast har lättare smärta från höften.
Om frakturen är odislocerat (benbrottsytorna sitter ihop) som då  är sk. inkilad fraktur kan patienten fortfarande lyfta på benet själv och även ev. stödja på benet. Det förekommer även innåtroterat ben (varus) vid höftfrakturer.

Vid höftfraktur får lårbenet således ofta en utåtrotation medan själva höftkulan ligger rätt vinklad i leden.
Denna valgusvridning kommer av att muskeln (iliopsoasmuskeln), som lyfter och roterar benet utåt samt böjer bålen framåt, drar lårbenet upp och utåt. Därav även varför benet ofta blir kortare vid en höftfraktur. Denna muskels distala fäste är i höftens lilla benutskott (trochanton minor).
Iliopsoasmuskel, som är benets viktigaste muskel vid framåtlyft, är en sammanslagning av 2 andra muskler vars fästen är  längs ryggraden samt i bäckenkammen.

När röntgenläkaren beskriver höftens/benets felställning beskrivs detta i 6 lägen varav 3 är rotationsfelställningar av benet och 3 är förskjutning av frakturens benändar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Saknad av pannbihålor

FrågaJag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.

Bihålor
Pannbihålor

SvarEnligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.

En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Problem med cysta

Jag fick besöka en neurolog pga ilningar i bakhuvudet. Jag fick göra en MR två gånger, första gången blev det dåliga bilder. Man hittade en liten cysta, ca 1 cm, ”mellan pons och clivus”, som läkaren sa, annars sa han att ”det inte var något att oroa sig för” och att den knappast kunde vara orsaken till mina diffusa ilningar. Han var väldigt nonchalant.
Jag förstod att den sitter i närheten av hjärnstammen, men var sitter dessa pons/clivus-områden? Hur kan han så lättvindigt avfärda min cysta? Jag fick inget förtroende för honom, han suckade när jag ställde frågor. Jag har också haft ”jobbiga tankar” som loopar runt i skallen, problem med ena ögat, kan detta bero på cystan?
Visst, den är bara 1 cm, men jag förstår att man kan få stora besvär av en 2 mm stor cysta…

MR hjärnstammen
MR hjärnstammen

Tråkigt när man inte får svar på sina frågor…
Clivus är en benstruktur i främre skallbasen. Gränsen mot pons (bryggan) utgörs bla. av den sk. 4:e ventrikeln som dels är en kanal för hjärnvätskan (likvor) vars väggar även innehåller likvorproducerande  ”körtlar” samt även har öppningar för borttransport av likvorn från ventrikelsystemet.

Flertalet cystor är av benign karaktär som då även kan vara medfödda och ställer sällan till några besvär. Problemet med en cysta kan vara eller bli dess lokalisation eller storlek. Utgör den ett hinder för tex. likvorflödet påverkar detta hjärnan och ger symtom. Om en cysta sitter så till att störd likvorflöde ger neurologiska symtom kan detta åtgärdas kirurgiskt genom tömning eller avledning av likvorn från ventrikelsystemet via kateter, etc. Sedan kommer man inte ifrån att cystbildningar ibland också kan vara resultatet av en mer malign process.

Våra radiologer kan göra en bedömning och klacificera en cysta om det är en karaktiseristisk lokalisation och innehåll i cystan. Även kliniska tester (blodprov, likvorprov, etc.) utgör en del i att säkerställa en diagnos på en cystisk förändring.
Hur och om behandling och åtgärder ser ut är dock helt en fråga för en klinisk läkare eller neurolog.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Diagnos av båtbensfraktur

 Hur upptäcker man om båtbenet är skadat på en röntgenbild?

Scaphoideumfraktur
Handloven

 Man ser oftast en förekommen fraktur på de konventionella röntgenbilderna. Vid misstanke på fraktur av båtben tar vi normalt 4 olika projektioner mot båtbenet (os scaphoideum).
Om den kliniska bilden starkt gör gällande för en skada trots friad röntgen kan en utökad utredning göras med CT eller MR.

Med CT ses ev. benfrakturlinje medan MR kan diagnostisera en benmärgsblödning i benet som visar på en förekomst av benskada där benhinnan inte brutits igenom och gett en klar frakturlinje. Dessa metoder visar också om frakturen har ett ledarrangemang mot övriga handlovsben.
Om en scaphoideumfraktur konstaterats eller endast en stark misstanke föreligger med uteblivna radiologiska fynd ska hanloven  immobiliseras för läkning. En fraktur i båtbenet kan bilda en falsk led med pseudoartros i det proximala fragmentet av båtbenet pga. utebliven läkning. Detta kan ge framtida besvär i rörlighet och värk i handloven.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Läkningsprocessen i benet

 Finns rester av läknignsprocessens i benet, det vill säga det är en tydlig överbroande i läkningen här?

 Odislocerad frakturer kan efter fullständig remodellering oftast inte skönjas på en röntgenbild. Detta gäller framför allt frakturer hos växande barn där benet vid färdig läkning normalt helt återfått sitt ursprungliga utseende. Hos barn rätar oftast även benet ut sig efter en fraktur vid benets fortsatta tillväxt. Hos vuxna med med grova vinkelfelställningar eller rotationsfrakturer får benet däremot oftast inte sin ursprungliga form.
Det sista man ser av en helt odislocerad fraktur är den märgblödning som finns kvar upp till ca. 2 månader som då kan ses med MR.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Anatomi om tårkanalen

Om man är 6 år och klagar över att det pyser luft i ögonen när man ökar trycket i näsa och bihålor vad är det som hänt då???

Detta är en anatomifråga som vi anser oss vara duktiga på och nog kan svara på.
Rent anatomiskt finns en förbindelse mellan tårsäcken och näsans håligheter (nästårgången). Tårvätska tömmer sig normalt ner i näsan via denna gång.  Det finns troligen abnorma och medfödda varianter på gångar eller fistlar som löper fel där då tårflödet påverkas. Våra radiologer anser det verkar vara så i det här fallet.
Vi anser även detta bör utredas av en öronläkare då störningar i tårflödet kan orsaka ögonbesvär.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024