CR vs. CT

Är CR röntgen samma som CT?

Digital bildplatteavläsare

CR (Computed Radiography) är en förkortning för digital röntgenfilm dvs. med konventionell röntgen (skelett, lungor, mm) görs denna bildtagning på digitala bildplattor (likt digital kamera/mobil) som skickar bilden direkt digitalt till en monitor för granskning och lagring. Tidigare analoga röntgenbilder fick kemiskt framkallas i olika bad innan man kunde se vad de föreställde.

CT (computed tomography) är den internationellt engelska förkortningen men på svenska är den generellt förekommande förkortningen DT (datortomografi).
På ren svenska bland allmänheten kallas denna metod för skiktröntgen och avbildar undersökt kroppsdel som digitala bildskivor/snitt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Implantat av Titan på flygplatsen

Måste jag ha intyg vid flygplatsen?? Jag har titanskruvar i käkarna.

Titan är en metall med oerhört liten magnetism. Titan blir endast magnetisk när man lägger på ett yttre magnetfält sk. paramagnetism. I dessa små storlekar som nya tandimplantat är ger de inte utslag i en större metalldetektor. Om man håller en handburen metalldetektor alldeles intill kinden på en person med äldre tandimplantat av Titan med annan legering så får vi låta det vara osagt om den då ger utslag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jobba med röntgen trots graviditet

Jag undrar om det går bra att jobba med mammografi när man är gravid?

Jo om du går ut från rummet och inte står kvar i närheten av mammografen då bilderna tas. Behöver man hjälpa till att hålla patienten på något sätt får någon annan göra detta moment.
Denna policy går man inte från även om man normalt använder blyförkläde vid röntgenundersökningarna. Alla röntgenundersökningar, oavsett vad, som kräver närvaro inne på undersökningsrummet ska någon annan i personalen ta.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

FrågaJag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

SvarChiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT)  som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal  där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Skillnaden mellan CT och ultraljud

Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kolonröntgen vs. koloskopi

Vad är skillnad koloskopi eller tjocktarmsröntgen?

Vid en koloskopi förs en kameraförsedd böjlig slang upp via anus för en manuell visuell undersökning av tarmslemhinnan.
Denna metod visar tarmslemhinnan mycket bra samt att man även kan ta prov (biopsi) av misstänkta förändringar samt avlägsna ev. polyper i samband med undersökningen. Nackdelen kan vara att vid en lång och slingrig tarm kan det vara svårt att föra slangen ända till tjocktarmens början (ceacum).

En konventionell tjocktarmsröntgen med Bariumkontrast ger bra överblick av tarmväggens strukturer och förhållanden inom hela tjocktarmen. Dessa bilder är dock svartvita och ger ingen information av mindre diffusa slemhinneförändringar. Polyper, divertiklar och mer utbredd förändrad slemhinnestruktur ses ändå relativt bra med denna metod.
Idag övergår man mer till att, istället för den konventionella tjocktarmröntgen, undersöka tarmarna med datortomografi (CT) då man även tillför kontrastmedel till blodet. Med denna metod blir även övriga bukorgan bra undersökta. Man kan då även avgöra om ev. patologi har spridning till eller involverar andra organ utanför tarmen.
Alla dessa metoder kräver förberedelser inför undersökningen i form av fasta och laxering.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Arbeta med röntgen under graviditet

Jag arbetar som operationssjuksköterska på en avdelning där vi även utför vissa ingrepp i en sk hybridsal. Där görs både vanliga angiografier men även 3D-serier (tror jag det heter?) under pågående operation.
Jag är nu gravid för andra gången och vet sedan innan att det går bra att arbeta i salen när de röntgar, för den spridda strålningen in till fostret blir så liten.
Men hur är det med 3D-serierna? Jag har för mig att någon sagt att strålningen då ökar markant. Har ni någon aning om hur mycket högre strålningen blir under en sådan? Tycker ni att man som gravid bör avstå från att arbeta på den salen (vi har mycket övrig verksamhet så det skulle inte vara några bekymmer).
Apparaten vi har är en Artis Zeeego från Siemens.

Då man tar 3D-angiografier eller subtraktionsserier (som ger 2D-bilder) genereras relativt mycket strålning under ganska kort tid. Därför bör personalen gå ut från rummet alternativt ställa sig bakom en strålskärm eller åtminstone backa bort några meter ifrån patienten vid dessa bildtagningar.

Om du följer ovan råd och försöker så gott det går att inte vara alltför nära patienten vid övrig bestrålning (genomlysning) och naturligtvis bär strålskyddsförkläde, så blir den sammanlagda fosterstråldosen så liten att den kan betraktas som ofarlig.
Siemens Artis Zeego skapar dosprotokoll (exam protocol) efter varje undersökning. Där framgår hur mycket strålning som har genererats vid bildtagning och vid genomlysning. Be din lokala sjukhusfysiker gå igenom några protokoll med dig. Det är bland annat detta som vi sjukhusfysiker är till för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

CT och tatueringar

Jag ska göra en datortomografi från ländryggen till nacken, jag har en tatuering i mitten av ryggen mellan axlarna. Kommer det att göra ont eller kommer jag att bränna mig?

Nix, ingetdera!
Tatueringar oavsett sort, storlek och placering på kroppen påverkas inte alls av en datortomografi (CT).
Det som oftast förknippar tatueringar med ”röntgenundersökningar” är magnetkameran (MR=ingen röntgenapparat!) som arbetar med ett starkt magnetfält. Datortomografen (CT) avbildar kroppen med hjälp av ”vanlig” röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad har MR gjort för diagnostiken

Jag skulle vilja att ni förklarde magnetröntgen om hur den har påverkat oss människor och vad det blev för konsekvenser efter att den blev uppfunnen.

Magnetkamerans största fördelar är dels att man kan avbilda kroppens mjukdelar bättre än med datortomografen (CT). Tidigare var det svårt att avbilda mjukdelar som muskler, senor, ligament och diverse hinnor, mm. Detta gör MR-kameran idag med bravur. Detaljavbildning av nervbanor och hjärnsubstans är mycket bra.
Magnetkamerans andra stora fördel är att den avger ingen joniserande strålning vid undersökningen. Huruvida sedan det starka magnetfältet påverkar människan i längden får vara osagt. Det finns ännu inte så lång tidsmässig forskning att man kan sätta fingret på specifika skadliga effekter av magnetfältet.
Datortomografen (CT) är idag dock så bra samt då den bildmässigt utvecklats enormt på senare tid att den nästan kommer upp i bildkvalitéer som är i klass med MR-maskinens av mjuka organ. Dock avger den strålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur mäter CT-apparaten strålningen

För ett tag sen gjorde jag en datortomografi av njurarna och urinvägarna. Fick vid denna undersökning på grund av min ålder (22) använda ett blyskydd runt testiklarna. Sköterskan som var med sa att detta skydd kunde göra att strålningen totalt ökade något i kroppen, men att det var OK om jag ville ha det på ändå för att skydda testiklarna. Jag funderade inte så mkt på det då men har nu börjat undra vad hon menade med detta och med tanke på att man är ung är man så klart lite orolig för strålning.

Efter att ha läst tidigare svar här förstår jag att detta skydd gör att röntgenmaskinen tolkar det hela som att man är väldigt tjock och därför ökar ståldoserna. Då jag fick ha detta skydd på hela tiden under undersökningen undrar jag därför om det finns risk att jag kan ha fått extrema stråldoser? Eller finns det alltid en max-gräns inställd i CT-maskinerna, så att man inte kan stråla en patient alltför mycket? Kan man kolla hur mycket strålning man blivit utsatt för vid denna undersökning?

Testikelskyddets uppgift är att hindra spridd strålning från buken att träffa testiklarna. Vid CT-undersökningen strålar man inte direkt genom testikelskyddet. Man kan nämligen inte få några vettiga snittbilder där på grund av allt bly. Eftersom man inte strålar direkt mot skyddet finns det egentligen ingen anledning till att kroppen i övrigt ska få högre stråldoser. Dock, för vissa datortomografer och under vissa omständigheter kan en liten dosökning förekomma.

Innan CT-undersökningen görs måste man ställa in apparaten. Man tar då en enkel röntgenbild (översiktsbild) med låg stråldos över det område som ska undersökas plus ytterligare några centimeter ovanför och nedanför. På översiktsbilden kan röntgensjuksköterskan exakt ställa in var CT:n ska ta snittbilderna. Då man tar översiktsbilden kan det tänkas att testikelskyddet kan komma med i bilden. CT-apparaterna använder översiktsbilden även för att styra hur mycket röntgenstrålning som ska användas till själva CT-undersökningen. I detta läge kan, för vissa system, stråldosen till kroppen bli något högre på grund av testikelskyddet, men den stråldosökningen är liten, max några procent.

Det finns två typer av begränsningar för hur mycket strålning man kan ge patienten. Dosautomatiken som styr mängden strålning har alltid ett tak, bland annat för att hålla stråldoserna nere i den händelse att metallföremål finns i strålgången. Taket brukar ligga på mellan 30% och 50% över ”rimlig” stråldos som är normalt för undersökningen. Den andra gränsen är att ett röntgenrör inte kan producera hur mycket strålning som helst. För att få korta undersökningstider körs röntgenröret oftast på minst 50% av sin kapacitet. Därför finns ingen möjlighet till extrema stråldoser, möjligen dubbel dos om dosautomatiken är helt satt ur funktion. Det du har fått bedömer jag som bara några procent mer och detta kompenseras av att testiklarna har fått mindre (nästan ingen) strålning.

Det finns inget lagkrav (ännu) som säger att sjukvården är skyldig att dokumentera de stråldoser som man ger till patienter i samband med CT-undersökningar. Många sjukhus sparar dock denna information tillsammans med röntgenbilderna. Du får ta kontakt med den röntgenavdelning där du undersöktes och höra efter om de har stråldosuppgifter på just din undersökning.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024