blodkärl – Fråga Röntgendoktorn

Gravid och en CT-thorax

Jag är gravid i vecka 12, fick igår röntga mig för misstanke för propp i lungan. Hur farligt kan detta vara? Hade ej propp men har svårt att andas samt hjärtklappningar men vid bara stående.

Lungemboli ger de symtom du beskriver i form av bla. andnöd. Det finns flertalet andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som vid lungemboli (hjärtsjukdom, lungsjukdommar, astma, mm.).
Proppar i lungartärerna (lungemboli) kan vara livshotande så oavsett graviditet eller inte måste man få en diagnos om så är fallet. Har man då propp i lungan måste detta behandlas för att inte tillståndet ska förvärras. Att inte undersöka, oavsett metod, gagnar varken dig eller ditt kommande barn. Det små risker det finns för fostret i samband med en röntgen får anses överkomligt med tanke på vilka konsekvenser det kan bli av att inte utreda dina besvär.

Lungembolier har nästan alltid sitt ursprung från benen. Dvs. patienten har bildat blodproppar här som lossnar och flyter med blodströmmen upp till lungorna där de fastnar. De flesta blodproppar somsom fastnar i lungorna är så pass små att de inte ger några symtom. Kroppen har ett eget försvar mot blodproppar som oftast tar hand om små proppar och löser upp dessa.
Vid graviditet är det inte helt ovanligt med lungembolier från framförallt vänster ben i slutet av graviditeten. Detta beror dels på att fostret pga. sin storlek kan trycka mot vä bäckenvener som då kan stoppa upp avflödet från vä ben och därmed ev. bilda proppar. Även en ökad östrogenproduktion under graviditeten är en riskfaktor för proppbildning.

Hittar man lungembolier kan en enkel ultraljudsundersökning av benen verifiera om dessa embolier härrör härifrån.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Huvudvärk av kontrast

I november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

Att få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

Jag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

Du skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hemangiom fynd vid ultraljud

Fick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.

Det kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.

Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.

Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.

Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vilken teknik vid bråck i hjärnan

Vad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?

CT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder. MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.

Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.

CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.

Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).

Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.

Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.

Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [ hjärnans blodkärl ] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om extravasering av kontrast

Min svärmor har nyligen genomgått en kontraströntgen. Blodkärlet där kontrasten sprutades in sprack med kontrast tillförsel subcutant som resultat. Min fundering, är detta farligt och vad händer med kroppen?

Jod-kontrastmedel är en vattenlöslig vätska. Detta betyder att kroppen kan ta upp detta medel från vävnader och blodbanor för att sedan utsöndras via urinen.
Det är inte farligt att få mindre mängder kontrast bredvid blodbanan som sker vid extravasering (”trängt utanför blodkärlet”). Extravasering kan ske om kärlet brister, nålhylsan ligger utanför blodkärlet, vid venspasm, mm.
Extravasering av mindre mängd kontrast (<10ml) ger oftast enbart symtom så som svullnad (ödematös), rodnad och viss ömhet av detta. Dessa små mängder behöver ingen behandling. Ev. svullad och ömhet brukar minska efter någon dag.
Problem kan uppstå om det rör sig om stora mängder kontrast som expanderar (tar plats) mjukdelarna. Beroende på var, mängden extravaserat kontrast och symtom handläggs detta olika.
Generellt för all extravasering är behandling initialt med högläge av armen/handen samt kyla 15-60 min. Tecken på mer allvarliga symtom vid stor mängd kontrast extravasalt är bla. hudblåsor, ändrad hudfärg, minskad kappilär återfyllnad, minskad artärpuls (handleden), känselbortfall i hand/fingrar. Vid dessa mer allvarliga symtom sker behandling på sjukhuset.

Om mindre extravasering skett ska dock patienten ändå vara uppmärksam på senare symtom som hudförändringar, rodnad, ändrad hudtemperatur eller känselbortfall i hand/fingrar. Likaså ska patienten ta kontakt med sjukhuset om smärta/ömhet kvarstår mer än 4 dagar eller ökar i intensitet.

Trots alla symtom ovan ska man som patienten inte vara orolig för att få kontrast i samband med undersökningen. Kontrast tillför så pass mycket information vid en undersökning att flertalet diagnoser troligen missas utan kontrast. Statistiskt sett förekommer extravasering i 0,04-0,9% av alla kontrastinjektioner (beroende på studie) oberoende av vem som satt nålen. Det finns även studier som visat att upp till 120ml extravaserat kontrastmedel inte ger några allvarliga eller bestående men….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärken efter kärlröntgen

Gjorde en angiografi på hjärnan med punktering av pulsådern i ljumsken på tisdagen, doktorn sade att jag kunde arbeta som vanligt torsdagen och fredagen men kunde inte detta pga att jag hade sådan värk. Punktionshålet har hela tiden varit fint men värken var olidlig. På lördagen försvann plötsligt värken och ett blåmärke stort som min tummnagel dök upp på låret. Under helgen fick jag fler små blåmärken som växte så måndag morgon åkte jag till akuten. Doktorn (samma som gjort punkteringen) tittade på blåmärkena och sa att de va ingen fara, bara sköterskan sa att jag skulle komma igen om de växte eller blev fler. Nu har det växt ytterligare och uppstått flera små längre ner på låret som i en klase. Vem borde jag lyssna på? Doktorn eller sköterskan? Ska jag söka hjälp igen?

Ultraljud pseudoaneurysm vänster ljumskärl — Pseudoaneurysm

Mindre blåmärken i huden runt insticksstället är oftast ingen fara. Man har normalt blåmärke kring insticksstället då det läcker ut lite blod vid punktionen och under den tid katetern ligger inne i blodkärlet här. Blåmärken har en tendens att växa efter någon eller några dagar då småblödningar vid undersökningstillfället då skiftar färg till gult eller blått (blåmärke) utan att detta beror på någon ytterligare blödning. Detta är då blåmärke efter punktionen några dagar tidigare…

Känner man däremot en konsistensökning under huden med betydande blånader på stort område eller en pulserande ”bula” över lårtartären (ljumsken) kan detta tyda på en blödning eller ett sk. pseudoaneurysm. Man ska då kontakta sjuvården. Risk för blödning ut i mjukdelarna är störst under dagen efter punktionen. Visst kan ett mindre läckage uppstå efter 2-3 dagar men detta är mer ovanligt.

Ett pseudoaneurysm är ett läckage ut i en ”säck” utanför kärllumen. Detta läckage uppstår efter punktionen av ljumskartären där hålet, efter en sk. introducer som är ca. 2mm i diameter, inte har komprimerats eller pluggats igen för full blodstillning. Då man även injicerar blodförtunnande läkemedel vid denna undersökning, för att hindra proppbildning kring katetern, ger detta en viss blödningstendens efter undersökningen.
En diagnos av ev. pseudoaneurysm samt behandling görs enkelt med hjälp av ultraljud och ett trombogent läkemedel som injiceras i pseudoanerysmet.
Det är dock som sagt viktigt att inte anstränga ljumsken i 10-14 dagar efter denna undersökning. Man ska således undvika cykling, löpning, gympa, tunga lyft, mm. under denna tid.

Men är man orolig ska man absolut alltid kontakta sjuksköterska eller läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se pulsåderbråck med CT utan kontrast

Jag åkte in på akuten med ont i buken. Läkaren bestämde att jag skulle ta ct röntgen på njurarna osv! Inget farligt kunde ses på bilderna! Min fråga är om man kan se åderbråck på den stora pulsådern i buken eller magen? Detta gjordes utan kontrast!

Jodå det går bra att se ett ev. pulsåderbråck på stora kroppspulsådern (aorta-aneurysm) vid en CT-undersökning utan kontrastmedel i blodet.
Våra radiologer kan avgöra både storlek och omfattning av bråcksäcken… om den finns med på bild.
Det man inte kan se utan kontrastmedel är om det finns ett läckage av blod ut mellan kärlväggens olika lager (dissektion) på grund av en förvagning i kärlväggen. Detta läckage kan ev. vid mycket stora bråck då resultera i en ruptur (bristning) av blodkärlsväggen som gör att blod fritt flödar ut i omgivande kroppen. Detta är en livsfarlig händelse som då kräver omedelbara åtgärder i form av en radiologisk intervention (EVAR) eller kirurgisk operation.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blåmärke efter punktion i ljumsken

Har gjort en angiografi undersökning av hjärnan, hur vanligt är det att man får blåmärken och smärta i ljumsken efter punkteringen av pulsådern och efterbehandlingen med sandsäck och tryckbåge. Vad ska man göra för att minska blåmärkena som är rejäla och hur länge bör man vara hemma från ett fysiskt jobb, räcker en vecka.
Vill tillägga att blåmärkena uppstod efter två dagar och det har inte blött från punkteringsstället.

Det är inte ovanligt att det uppstår ett blåmärke runt instickstället i ljumsken efter punktionen. Dessa uppstår om mindre blodläckage skett genom punktionshålet i samband med undersökningen eller efteråt om då trycket över instickshålet inte placerats optimalt.
Uppkomna blåmärke runt punktionsstället går inte att minska på utan försvinner oftast inom 3-4 veckor.

Däremot ska ett blåmärke, efter undersökningen (2-3 dagar), inte öka kraftigt i storlek ner mot låret.
Om blod läcker ut från blodkärlet sker detta oftast då inte ut genom huden utan sipprar ut i lårets mjukdelar och runt muskulatur.
Om man vid dessa tillfällen även kan känna en svullnad som ökat och ömmar kan detta tyda på att punktionshålet läcker/läkt lite och ev. även bildat ett sk. pseudoanerysm. Ett pseudoanerysm är ett av blodtrycket från artären bildad hålighet utanför kärlväggen som oftast då innehåller trombotiserat blod.

Om man trycker mot ett pseudoanerysm kan man oftast känna pulsationer. Känns det så ska du söka läkare eller ringa för rådgivning från den vårdavdelning du låg på vid denna angiografin.
Denna åkomma undersöks och behandlas relativt enkelt med hjälp av ultraljud.

Hur länge man ska avhålla sig från tyngre arbeten, lyfta piano, cykling, idrott, etc. beror på just ev. komplikationer (blåmärken, pseudoanerysm, mm.) efter punktionen samt hur stor diameter punktionshålet haft.
Generellt bör man undvika väldigt tunga lyft, etc. under 10-12 dagar, oavsett punktionens storlek och med vilken metod tillförslutningen av hålet efteråt skett.
Men detta är något man ska och kan få besked om från den avdelning som handhade eftervården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svullet knä eller blodpropp i benet

Jag skadade mitt knä i en cykelolycka för 1,5 år sedan. Sedan dess har mitt knä aldrig varit helt ok utan orsakat olika problem, svullnad och smärta. Jag uppsökte tyvärr inte sjukhus i samband med olyckan utan besökte läkare först 2 v senare.
För ca 1/2 år sedan röntgades mitt knä men inga skador upptäcktes på knäleden. Något jag inte förväntat mig heller. Nu i veckan var jag efter remiss från min husläkare på ortopeden där det konstaterades att jag har svullnad i knät men att det kan man inte operera. Hade jag inte heller trott… Något annat besked om mitt knä fick jag inte. Dock togs blodsprov som visade på att jag låg precis på gränsen för hög risk för blodpropp vilket gjorde att jag fick göra akut ultraljudsundersökning av kärlen i mitt ben. Dock utan att något upptäcktes.
Min fråga är hur man kan röntga ett knä som inte har en knäledskada för att se vad som orsakar t ex svullnad eller ställa diagnos? I mitt fall är både mitt knä och min vad ca 1 cm större i omfång än mitt andra knä och vad. Det känns som ett band är åtdraget under knät och som hindrar blodflödet från vaden. Dessutom har jag ömma punkter både på utsidan av knät och insidan. Jag har aldrig fått någon diagnos på vad jag har skadat i mitt knä.

Flebografi propp i knäledsvenen — Flebografi

En konventionell röntgen visar endast skelett samt vid stående bildtagning kan ev. broskslitage i knäleden bedömmas. Magnetkameran (MR) är fenomenal på avbilda knäledens mjukdelar såväl muskler, ligament, ledhinnor, mm. Så en alternativ undersökning av ditt knä, med troligen den bästa metoden, är med MR.

Om man avser enbart diagnos av en ev. venös propp i benet kan, förutom ultraljud, en sk. flebografi bli aktuell. Med ultraljud kan det vara svårt att visualisera underbenets vener tillräckligt bra för att säkert utesluta/bekräfta blodproppar häri. Flera sjukhus har ett poängsystem för sannolikheten för blodpropp i benet. Får man lågt poäng samt blir friad med ultraljud från knäleden och ”uppåt” anses risken att det finns en venös blodpropp i underbenet för liten. Trots att underbenet inte undersökts.
Vid en flebografi sprutas kontrastmedel in i benets vener via en nål satt i foten. Detta är en sk. ”Golden-standard” sedan tidigare för diagnostisera venösa ”benproppar” i hela benet. Likaså kan man få en fingervisning om en trombogen process pågår i kroppen med ett blodprov (D-dimer). Detta blodprov kan dock visa felvärden vid tex. graviditet, infekektionsjukdommar, mm.

Vid skador och framför allt vid operativa ingrepp i knäleden är riskerna stora för att utvecka blodproppar i benets vener. Dels blir patienten till viss mån immobiliserad samt så svullnar knäleden upp. Detta är således grogrunden för blodproppar i benet då blodflödet störs. Även maligna sjukdommar kan ge venösa proppar i benen, men det är inte aktuellt i ditt fall. Symtomen är generellt ofta ömhet och svullnad i vaden.
Så… du får prata vidare med din doktor om ditt knä.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett