Hur snabbt verkar en rotblockad

FrågaTar det lång tid efter nervblockad utförts tills man är smärtfri, eller blir det en omedelbar verkan?

SvarOm injektionen av den blandning av lokalbedövning och kortisonpreparat, som man vanligtvis använder, hamnar på avsedd plats vid nervroten brukar den smärtstillande effekten komma omedelbart…. mer eller mindre.
Det är effekten av lokalbedövningsmedlet som då ger denna snabba effekt och en antydan om att även kortisonpreparatet (långtidsverkande prednisolonderivat) kommer att ha en bra effekt. Vi har haft patienter som med mycket svår smärta, mer eller mindre, har lyfts upp på undersökningsbordet för att efteråt själv hoppa ner från bordet och promenerat ut därifrån utan värk.

Patienten brukar uppleva att värken kommer tillbaka efter någon eller några timmar efter injektionen. Anledningen till detta är att lokalbedövningsmedlet slutat verka och den effekt som kortisonet ger på inflammationen kring nervroten inte hunnit ge någon märkbar effekt än. Detta uppehåll i smärtlindringen kan vara 2-4 dagar.

Vi har givetvis även patienter (fåtal) där denna behandling efteråt inte ger någon märkbar effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta kan man få rotblockad

FrågaHar en son som är 20-år han har haft ont i snart 9år, men man har skyllt på allt som växtvärk och liknande.
För drygt ett år sedan så fick han gjort magnetröntgen och en ny precis innan jul. Det är en disk som är helt uttorkad och han har så ont att han bara kan vara på praktik ca 5 timmar om dagen. Han fick en nervblockad för 1½ månad sen men känner nu att den börjar släppa. Hur ofta kan man få denna? Blir det längre mellan gångerna (typ att det bunkrar sig)?

SvarDet finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge dessa behandlingar med rotblockader kan fortgå. Har man en bra effekt av dessa behandlingar och inga andra behandlingsalternativ är aktuella eller står till buds kan de fortgå flera år. Är effekten av dessa behandlingar kortvarig och man behöver göra täta återkommande rotblockader ska/bör man utreda alternativa behandlingar eller kompletterande behandlingar som då ökar tidsintervallerna för varje blockadtillfälle.

Är patienten ung ska man absolut överväga annan behandling eller med kirurgisk ingrepp åtgärda den skadade kotdisken, tex. med en kotdiskprotes. Idag finns flera behandlingsalternativ vad gäller skadade ryggkotsdiskar som man bör diskutera med sin doktor. Som ung patient med dessa ryggbesvär bör man även konsulteras av ortopedspecialist eller liknande vårdspecialist på ryggbesvär.
Det är inte försvarbart att en ung patient under lång tid ska behöva få dessa rotblockader eller ta starka smärtstillande mediciner för att fungera såväl fysiskt som socialt i samhället.

Den kortison dos som deponeras intill nervroten har effekt på smärttillståndet från ingenting upp till flera månader beroende på flera faktorer. Kortisonet ”hamstras” inte lokalt på platsen för injektionen. Inflammationen kring nervroten blir inte heller mindre känslig för kortison med tiden. Man får bra effekt varje gång om injektionen gjorts rätt och den tidigare visat sig ge denna smärtlindrande effekt.
Däremot har långvarig kortisonbruk andra negativa bieffekter i andra delar av kroppen. Likaså kan upprepade rotblockader ge förändringar i mjukdelarna kring injektionsstället i ryggen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom och orsak

FrågaHur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

SvarHemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten efter en rotblockad

FrågaJag har haft diskbråck nu i 1år.
Jag gjorde den här behandlingen rotblockad igår 12/6. Det kändes ganska bra med smärta direkt efter behandlingen men senare på kvällen hade jag mycket mer ont och idag en efter behandlingen så har jag mycket ont i höger sida vaden ända ner till Hälen, insidan av låret och runt höften.
Är detta normalt? Innebär detta att den här behandlingen har inte och kommer inte ge sin effekt för mig?

SvarEn rotblockad är oftast en mycket bra men temporär behandlingsmetod om den läggs rätt och därmed ger den effekt som avses.
Att deponera de inblandade läkemedlen rätt kan vara en svår procedur för både  patient som läkare. För en patient kan det vara en smärtfull upplevelse.
Den läkare som utför denna procedur måste vara väl insatt i proceduren då just hur väl en deponerad injektion är gjord blir helt avgörande för om rotblockaden ger någon som helst effekt. Om läkemedlen inte injiceras på och i omedelbar närhet till aktuell utgående nervfläta från ryggraden ger den oftast  ingen effekt alls. Man kan säga ”allt eller intet”.
Den smärta patienten bör känna ner i benet i samband med injektionen, som dessutom liknar den ”vanliga” smärta patienten normalt har, bekräftar för läkaren att injektionsnålens spets ligger an mot nervroten. Att det är på denna plats läkemedlen ska deponeras.

De inblandade läkemedlen i denna behandling är en mix av någon lokalbedövningsmedel samt ett kortisonpreparat. Effekten av dessa medel är såväl diagnostisk som terapeutisk.
Den lokalbedövning som deponeras ger effekt nästan omedelbart. Om patientens ”vanliga” smärta ner i benet minskar eller helt upphört betyder detta att läkemedlen ”hamnat rätt”. En diagnostik med andra ord.
Det kortisonpreparat som deponeras har en senare effekt. Denna terapeutiska verkan kommer först efter ca. 2-4 dagar. Det blir därför ett mellanrum där lokalbedövningen slutat verka (3-5 tim) tills kortisonet ger någon effekt.

Detta betyder således att den ”vanliga” värken återkommer några timmar efter rotblockaden.
Om nålspetsen varit mot nervroten kan man nog uppleva ömhet ner i benet efter att lokalbedövningen släppt. Likaså kan kortison ge upphov till en kort tids svullnad i mjukdelarna invid nervroten som då utövar ett tryck som kan påverka känseln ner i benet på olika sätt.

Har man fått en bra effekt av lokalbedövningen direkt efteråt så kan man nog även förvänta sig en god effekt av kortisonet när detta väl börjar verka.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ofta rotblockad

FrågaJag har fått 3 rotblockade tidigare i ländryggen med bra resultat. Men efter sista besöket hos ortopeden då sa han att jag skulle behöva rotblockad både i ländryggen och sacroiliaca leden eftersom nerverna ligger i klämd.
Nu är jag väldigt osäker om jag vågar ta båda samtidigt eftersom han sa att han aldrig brukar ge dom samtidigt, det blir för mycket.
Men nu är det en annan som har tagit över blockaderna och läkaren som ska ge blockaden till mig han ger båda samtidigt eftersom ´Vad finns det för risker?’ eller är läkaren som ska ge båda dumdristig?
Vad rekommenderar ni? Jag är orolig och vet inte vem av dom jag kan lita på.

SvarMan kan mycket väl ge denna rotblockad på mer än ett ställe samtidigt. Är effekten på dig av detta utredd så ser vi inget hinder.
Dock… Om du nu får blockad på ett nytt (oprövat) ställe samtidigt som du får mot ett tidigare ställe med dokumenterad väl bra effekt så kan man inte utvärdera den nya lokalisationen i sakralryggen. Det kan visa sig att kortisoninjektionen mot det nya stället inte har någon som helst effekt. Dvs. man injicerar kortison i kroppen utan att utvärdera effekten då den andra rotblockaden, du även fått tidigare med bra effekt, döljer en ev. smärtlindrande effekt från det nya injektionsstället.

Med kortison ska man ha en viss återhållsamhet med hur höga doser samt hur ofta man ger.
Vad gäller ryggblockader med kortison mot nervroten kan man ge detta med återkommande intervaller under en lång tid. Dock bör det gå runt 3-4 månader mellan injektionerna. Våra radiologer rekommenderar inte fler än 6-7 tillfällen per år om detta inte anses absolut nödvändigt för att patienten ska ha en någorlunda dräglig tillvaro. Krävs dessa täta eller tätare kortisoninjektioner bör man kanske titta på alternativ till dessa rotblockader.

Hur länge en effekt av kortisonpreparatet ”sitter i” beror på flera faktorer. Viktigast är att injektionen blir optimal där preparatet då injiceras direkt mot rätt nervfläta.
Mycket hänger med andra ord på att den läkare som gör behandlingen har erfarenhet av detta….

Svarat avK.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Hur görs myelografi

FrågaJag tillhör dom som inte kan göra MR pga pacemaker  och kommer nu att åka på att göra myelografi pga långvarig smärta i rygg och ben. Jag är livrädd att undersökningen skall göra ont eller något annat tokigt händer.
Hur lång tid tar undersökningen? Går det att sticka i ryggen om man har så kallad ful rygg i vanlig rtg, med diskdeg.

Myelografi
Myelografi

SvarPunktionen sker  i nedre delen av ländryggen, strax ovan svanken, där man inte påverkar själva ryggmärgen. Ryggens kondition påverkar sällan punktionen då det finns några alternativa punktionsställen.
Man kan inte komma ifrån att alla former av nålstick känns mer eller mindre. Själva punktionskanylen har en tjocklek på ca. 0,9mm. Mindre diameter än så är svårt att handskas med då kontrasten pga. sin konsistens är svår att injicera med mindre nålar.

Vi ger patienten lokalbedövning vid stället där vi avser sticka med denna punktionskanyl.
När det kommer likvor ur punktionsnålen visar detta att läget är rätt. Kontrastmedel injiceras då i subarachnoidalrummet (utrymmet mellan pia mater och spindelvävshinnan) samtidigt som vi med röntgen kontrollerar att kontrasten ”uppför sig som väntat”.
Därefter tas nålen bort. Patienten får vända sig några gånger på undersökningsbordet innan bildtagningen. Undersökningen tar som allt ca 1 timme.

Patienten får efter undersökningen ligga ner plant i sängen några timmar efteråt. Idag tror man att den tidigare relativt vanliga efterföljande huvudvärken som patienten fick kom till följd av att ha huvudändan höjd i sängen och man fick ett visst likvorläckage genom punktionshålet . Patienten kan trots allt fortfarande besväras av huvudvärk, illamående, yrsel, etc. någon eller några dagar efteråt vid uppgående.

Om patienten har någon kontraindikattion för denna invasiva undersökning får man kanske ändå genomgå en MR-undersökning om det finns starka indikationer för en diagnos trots pacemakern.
Idag anser man att riskerna trots allt är mindre för en rytmpåverkan (arytmier) av hjärtat genom att exponera nyare pacemaker för ett magnetfält. Man har dock flera villkor för dessa undersökningar bla. en gräns för hur starkt magnetfält vid MR-undersökningen man får använda. Patienten får inte heller ha en sk. ICD inopererad. Man måste även ta hänsyn till tillverkarens rekommendationer för den aktuella dosan och elektroderna.
Om en MR ska göras på en patient med en pacemaker ska patienten vara kontinuerligt övervakad med EKG ifall det blir en rytmpåverkan där undersökningen då snabbt måste avbrytas. En kardiolog ska även vara involverad i undersökningen vid dessa fall med beredskap för korrigering av felande pacemakerrytm.

… och som alltid ska nyttan överväga risker som finns för en specifik undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Rotblockad i nacken

FrågaJag har svåra smärtor i nacke och övre ryggen som strålar ner i höger arm. Min fråga är om blockader kan göras även i övre ryggen.

Rotblockad
Rotblockad

SvarVisst går det att ge rotblockad i halsryggen. Oftast är det aktuella nervproblemet (cervikal rizopati) lokaliserat i den nedre delen av halsryggen kring 5-7 halskotan. Härifrån löper de nerver som går ut i axel och arm.  Har man endast ont i själva nacken utan symtom ut mot skuldran och armen hjälper inte denna blockad då behandlingen avser de nervrötter som går ut i armen från ryggmärgen. Denna blockad ges således till patienter som pga. diskbråck har en klämd nervrot i halsryggen och som har svårare smärtor som strålar ut i skulderblad, axel och arm.
Ofta gör man först en diagnostisk nervblockad med enbart lokalbedövningsmedel för att diagnostisera och utvärdera effekten mot den nervrot som senare är tänkt att få den terapeutiska (kortison) blockaden.

Tillvägagångssättet är densamma som för en rotblockad i ländryggen. Skillnaden är att man här injicerar en liten mängd (0,5-1ml) kontrastmedel för kontroll av nålläget.
Det är troligen endast större sjukhus (vad vi vet) med enheter för neurologi, dvs. universitets-, regionsjukhus och liknande, som gör dessa nackblockader.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärtstillande innan rotblockad

FrågaJag inväntar en kallelse på att få göra nervblockad har inte fått gjort detta tidigare utan det är första gången.
Min fråga gör det ont? Bedövas man innan? Min vänninan säger att jag skall ta 2 stycken alvedon innan för då gör det inte lika ont, stämmer detta?
Jag är inte rädd sprutor men detta är i ryggen så därför undrar jag.

Rotblockadnål
Rotblockadnål

SvarDet är fritt fram att ta smärtstillande innan denna rotblockad. Om det sen hjälper får vi låta vara osagt men viss smärtstillande effekt kan man säkert få.
Har man som patient tagit någon smärtstillande medicin innan bör man meddela personalen detta vid undersökningen.

Att det inte känns en hel del kan vi inte svära oss fria från. Man kan inte frångå att patienter får väldigt olika smärtintryck vid denna proceduren. Dom flesta reagerar med smärtförnimmelse av olika grader ner i benet då injektionsnålen vidrör nervroten, vilket är meningen. vet vi att nålspetsen är på rätt plats för injektionen (blockaden).

Att smärtstilla beröringen av nervroten går ej med normal medicinering. Vad patienten kan få är en lokad subkutan hudbedövning innan själva rotblockaden.  Lägger man lokalbedövning för djupt som då ev. kommer i närheten av nervroten kan man missa den smärtförnimmelse som visar att injektionsnålen är placerad rätt. Dvs. där man ska injicera mixturen av kortison och bedövningsmedel.

Hur proceduren fortlöper beror även mycket på den läkare som gör denna. Läkarens erfarenhet betyder mycket vid denna undersökning/behandling.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Komplikation efter rotblockad

FrågaJag ska få en remiss ang nervblockad, kan man bli sämre efter denna åtgär?
Är troligtvis nedre kotor, har svårt och gå längre sträckor. Har gått mycket med stavar, nu kan jag inte gå med stavar. Har gått upp i vikt på grund av min ryggsmärta. Enligt MRI gjord på ländryggen och höft så säger läkaren att jag har slittage. Har haft ryggproblem sen 1998.

SvarDet är ju inte precis smärtfritt att få denna injektion av en mix kortison och lokalbedövning intill den av diskbråck klämda rotflätan från ryggraden. Förutom sticket smärtar det även då man stöter till nervflätan med punktionsnålen där man sedan lägger detta medel.
Förutom denna för stunden smärtsamma upplevelse ger en ”normal förväntad och utförd” rotblockad inga bestående men. Men allt kan ju gå fel, av en mängd helt oförklarliga orsaker, så vi kan inte svära oss helt fria från detta.
Antingen verkar ingreppet meddetsamma på plats eller ger den ingen, nu eller senare, smärtlindring så som tänkt. Dvs. lokalbedövningen ger den effekt att om rotblockaden verkar och förmodligen kommer att fortsätta så (1-4 mån.) får patienten en omedelbar smärtlindring av sina symtom vid behandlingstillfället som då talar för en fortsatt god effekt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om rotblockad

FrågaJag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?

SvarVi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.

Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.

Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation  inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg