Ultraljud – Fråga Röntgendoktorn

Varför gel till ultraljudet

Kan man ta ultraljud på bukaortan utan gel? Jag var på ultraljuds undersökning på Varbergs lasarett, där undersöktes jag utan gel. Varför?

På något sätt ska man alltid stäva efter att minska luftgapet mellan transducern och huden.
Dvs. ultraljudstransducern måste ligga helt an mot huden. Detta för att inte få stora störningar i ultraljudssignalen pga. luft. Detta betyder även att luftförande organ (lungor, tarmar, magsäcken…) inte lämpar sig för att undersökas med ultraljud.
I praktiken kan man hålla transducern helt stilla mot huden och få en vettig bild men i praktiken måste man vid undersökning föra transducern över ett större område på huden.

För att få en bra glideffekt och minimera luft mellan transducer och hud använder man sig oftast av någon form av gel eller salva.
Idag finns alternativ till gelen. Detta tex. i form av fasta gelkuddar som läggs mellan transducern och huden. Man slipper då det kladd som den flytande gelen ger. Finns säkert andra lösningar vi inte känner till men transducern måste alltid ligga helt an mot huden för en bra bild.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hemangiom fynd vid ultraljud

Fick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.

Det kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.

Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.

Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.

Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fara med ultraljud

Jag genomgår just nu behandling hos sjukgymnast där ultraljud används under 10 tillfällen, för att mjuka upp muskler. Rimligtvis bör det ju vara ofarligt med tanke på att det i allmänhet verkar vara legitimt för sjukgymnaster att använda. Vad är er inställning till detta?

Vad vi vet tillför vanligt ultraljudet ingen nämnvärd behandlande effekt utan detta används mer som diagnostik av muskler, senor, mjukdelar i leder, mm. för att kontrollera ev. skador eller effekten efter sjukgymnastik.
Ultraljudet avger dock lite värme mot mjukdelar beroende på vävnad men detta borde kunna fås med värmekudde, etc. om man enbart eftersträvar denna effekt av ultraljudet.
Det finns speciell ultraljud som avger högre energifrekvenser vilket även skapar sk. kavitation i form av små bubblor mellan celler i vävnaden. Denna form av ultraljud kan ha en destruerande effekt på vävnad vilket då ofta används för behandling med fettreducering, mm. vid div. skönhetsingrepp.
Om denna typ av ultraljud är riskfritt eller fungerar vet vi inte…

Vanligt ultraljud anses helt ofarlig för en vuxen individ oavsett mängden tillfälle ultraljud användes. Vid användning av medicinsk teknik oavsett slag ska det alltid finnas en indikation för att använda detta.
Vad gäller fosterdiagnostik och rena avbildningar av foster till föräldrarnas stora glädje så har en ev. effekt på fostret av ultraljudsenergin diskuterats länge men idag bedöms ändå riskerna som obefintliga. Ultraljud är en mycket viktig del i den kliniska fosterdiagnostiken att detta inte får utelämnas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tjockflytande cystinnehåll på sköldkörteln

Jag har en cysta i min sköldkörtel som är fylld med en tjockflytande blodig vätska. Idag tog de prover på den. Vätskan var så tjockflytande att det var svårt att få ut det . Kan det betyda att cystan är malign?

Cystor på sköldkörteln är inte ovanlig. De flesta ses som vätskefyllda benigna blåsor. Ett problem med en cysta, oavsett lokalisation, kan dock vara att på grund av cystans storlek eller lokalisation utgör den ett tryck på omgivande strukturer. Dom kan då påverka tex. andning, sväljning, rösten, ge nackvärk, mm. om man har en stor cysta på sköldkörteln.

De flesta cystor har ett tunnflytande innehåll och får då ses som helt benigna. En sk. kolloid cysta har ett innehåll som är mer av trögflytande (typ slem) karaktär. Likaså kan en cysta innehålla mer fast material/komponenter. Även struma kan vara av kolloid typ med fyllda celler. Cystor med ”trögt” innehåll kan vara cancerogena.

Prov från thyroideacystor/knölar görs på de flesta röntgenavdelningar med hjälp av ultraljud. För denna punktion i halsen behövs inga förberedelser. Om patienten medicinerar med blodförtunnande läkemedel ska detta uppges för röntgen innan punktionen görs.

Statistik visar att av alla ”knölar” man finner inom sköldkörteln utgörs ca. 5% (ca. 400pers/år) av någon form av cancer medan det stora flertalet (95%) är av godartad slag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ultraljud vs. CT för magont

Jag har haft ont på högersidan naveln i nu 2 månader. Gjort ultraljud då ena läkaren sa att appendix var lite lite inflammerad medan kirurgen sa att så kunde inte fallet vara.
Gjorde CT-buk då jag fick dricka kontrast och även få kontrast i blodet. Fastade i 24 h. På röntgen såg man inget.
Nu undrar jag, kan man se större förändringar och tumörer i buken samt tjocktarm på en sådan röntgen? Har alltså endast ont på en enda punkt. Även haft slem i avföring men avföringsproverna var fina även crp och blodvärde låg på 123.

Ultraljud är generellt en enkel och mycket bra undersökningsmetod för flertalet bukorgan. Lever, bukspottkörteln, gallvägar och gallblåsan undersökes bra med ultraljud. Blindtarmens appendix (bihanget) kan även ses om det inte ligger för mycket luftförande tarm i vägen. Ultraljud är en ”svår konst” att bemästra och kräver stor vana av utövaren.

Datortomografi (CT) är oftast förstavals metod för en generell undersökning av buken. CT är en tillgänglig, enkel, snabb och mycket bra metod för bukundersökningar oavsett frågeställning. Med kontrast till blodet kan man ofta lätt skilja ut patologiska processer från omgivande strukturer. Även mindre patologiska processer kan befaras då även omgivande strukturer brukar bli påverkad eller ändra utseende bildmässigt.
En generell CT-buk är dock inte optimerad för att avbilda tjocktarmen trots att man får med denna i sin helhet på bilderna. Tarmen innehåller ofta tarminnehåll (bajs) som försvårar diagnostik av själva tarmen då patienten inte laxerar inför en ”vanlig” CT-buk. Laxering och fastar gör patienten inför en CT-tjocktarm. Då får man däremot något sämre bilder av övriga buken.
En endoskopisk undersökning, då man går upp med en kamera via ändtarmen, kan vara ett led i en utredning av misstänkta förändringar i tjocktarmen.

Utan klar klinisk och radiologisk diagnos är det givetvis svårt att förklara orsaken till din ömma punkt. Du har trots allt genomgått två bra diagnostiska undersökningar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Påverkan av polycystisk lever

Jag är mycket orolig, trots att jag läser om cystor i levern och att det i dom flesta fall är ofarliga. Min mage har blivit så stor att folk tror att jag snart ska föda, jag är 60+ och sen tre månader tillbaka blir magen större och större. Jag har gjort ultraljud och en bukröngen och går nu och väntar på en bukröntgen med förstärkt kontrast, men jag orkar inte gå så här längre.
Varje dag är en plåga och jag kan snart inte gå, klä på mig eller röra mig som en vanlig person. Kan magen spricka? Kan jag dö under tiden jag väntar på röngen. Min läkare har inga svar och mina anhöriga är rädda för denna stora mage. Jag dryper av svettattacker och kan inte äta för jag är proppmätt fast magen är tom, jag haft två urinvägsinfektioner på raken och höger sida vid midjan gör ont när jag går, det man sett på dom röngenbilder som är gjorda är att höger njure är aningen nedsatt och mycket mindre än vänster och så en massa cystor i levern. Ska jag dö nu? Jag blir tokig om jag inte får ett svar snart. Kan jag åka in till ett sjukhus och begära operation?

Man kan själv inte begära en operation som inte förordas av läkare. Det går ju inte heller att operera utan att först ha en klar diagnos som förklarar symtom som då motiverar en operativ åtgärd.
Man kan ha cystor både inom levern som i gallvägarna utanför levern och i bukspottkörteln samt njurarna. Cystor har blivit mer vanliga fynd i samband med ultraljuds- och CT-undersökningar av annan orsak. Sk. bifynd.

Benigna cystor har ekofritt (ultraljud) vätskeinnehåll med välavgränsad jämn vägg. Enstaka cystor i levern på någon centimeter (<5) ger mkt. sällan några symtom. En polycystisk (multipla cystor) lever kan ge en förstorad lever. Själva leverns kapacitet påverkas oftast inte trots en stor eller flertalet cystor. Leverparenkymet blir inte mindre utan komprimeras och trycks undan. En cysta spricker inte spontant då övriga strukturer i buken anpassar sig till denna volymökning. Vad som kan påverkas är ett tryck från en större cysta eller stor mängd mot de centrala gallvägarna i sk. hilusområdet (leverporten) som hindrar avflödet av galla (cholestas) ut i gallgångarna mot tarmen och ger då ev. ikterusliknande (gul hud) sysmtom. Även en stor lever kan påverka din mättnadskänsla när du äter pga. den fyllnad den utgör i bukhålan.

En operation av godartad cysta görs troligen endast vid de tillfällen enstaka ”enrummig” cysta ger symtom som förordar en tömning. Att punktera en cysta är inte helt ofarligt. Det finns ju alltid en blödnings- och infektionsrisk vid operativa ingrepp.
Att tömma en cysta kan göras med ultraljud eller genom titthålsoperation. Ultraljudsmetoden är enklast där enbart lokalbedövning behövs innan man med en tunn nål ”prickar” cystan och tömmer ut denna. Efter tömning av en cysta kan ren alkohol sprutas in i hålrummet som skleroserar (förhårdnar) cystan väggar som då hindrar att den utvidgas igen. Uttömd vätska skickas alltid för kategorisering av cystinnehållet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Syns ärr på röntgen

Syns en ”ärrbildning” under stortå efter skalpellingrepp, på vanlig slätröntgen eller skall tån skiktröntgas?

Inga mjukdelsförändringar i den ytliga hudkostymen kan ses med konventionell röntgen. Finns abscess (varhåla) i mjukdelarna under huden kan ev. datortomografi (CT) se denna förändring. Det är storlek på objektet som avgör om det kan ses med någon diagnostisk teknik.
Ultraljud är oftast förstaval om ej djupt liggande hudförändringar ska diagnostiseras (synas).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se bråck med ultraljud

I över ett års tid så har jag haft ett tryck och smärta i sidan av magen i jämhöjd med naveln. Varit hos flera olika doktorer. Fick till slut en röntgen men ingenting hittades. Vad jag skulle vilja veta är vad det är för skillnad på röntgen och på ultraljud ? Borde jag göra ett ultraljud eftersom smärtan ökar? Ibland så får jag som en stor bulle där jag har ont men inte jämt.. Vad kan det vara som röntgen inte såg?

Nu vet vi inte vilken röntgen du gjort men troligen var det en datortomografi (CT) av buken. En konventionell röntgen ger inte så mycket mer information av buken än luftfördelning i tarmarna (vid iliusmisstanke) eller ev. misstänkt förstoppning. Idag gör stora flertalet bukundersökningar med CT oavsett frågeställning.

CT-undersökningar göres liggande. Den förändring du beskriver kan vara ett bråck. Bråck uppstår vid försvagningar eller defekter i bukhinnan (peritoneum) och gör sig mest påminda vid upprättstående. När patienten ligger ner går bråcket ofta ”tillbaka” till normalt tillstånd och ses kanske därför inte på en CT-undersökning som gjorts avslappnad liggande.

En bråcksäck kan ibland enkelt kliniskt diagnostiseras om läkare kan palpera (känna) denna utbuktning. Oftast då med patienten i såväl stående som liggande position.
Om varken den kliniska eller bilddiagnostiska (CT) undersökningen ger svar på ev. misstänkt bråck kan ett ultraljud göras. Med ultraljud ser man ev. svagheter och defekter i bukhinnan där ett ev. bråck då uppstår.

K.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Degenerativ sköldkörtel

Jag har genomgått CT thorax och hals med kontrast, på röntgensvaret kan man läsa degenerativa förändringar på sköldkörteln och vidare undersökning med ultraljud rekommenderas. jag är 37 år gammal. Frågeställningen på remissen var Lymfom, det fanns inga tecken på förstorade lymfkörtlar. Vad innebär Degenerativa förändringar på lymfkörteln? Vad beror det på? och varför vill man gå vidare med ultraljud om man redan konstaterat Degenerativa förändringar?

Datortomografi (CT) ger endast en ”grov” uppfattning av misstänkta sjukliga förändringar i sköldkörteln. CT ger mer information om storlek och utbredning bakåt i halsen av ev. förändring vilket kan påverka svalg, luftstrupe , mm. Vid oklara fynd i sköldkörteln efter tex. en CT görs oftast även en undersökning med ultraljud som även kan ge svar på om förändringarna här kan misstänkas som maligna förändringar eller inte. Misstänkta (oklara) maligna förändringar kan även enkelt punkteras med ledning av ultraljudet för patologiskt prov (PAD).
Ultraljudsledd punktion i halsen bedöms som en ytlig punktion som patienten normalt inte behöver bli inlagd på vårdavdelning inför eller efteråt. Patienten får lokalbedövning av huden i området för nålpunktionen. Ingreppet är enkelt och tar ca. 30 minuter. Patienten får gå hem efteråt.

Degenerativa förändringar betyder normala åldersrelaterade förändringar på/i ett organ i kroppen. Det gäller allt från normala förväntade förändringar av leder, kotdiskar, ögat, hormonella nivåer, mm.
Normalt använder man denna term på förändringar man direkt kan påvisa genom ett blodprov eller på bild (röntgen) och som anses som en normal process i kroppen pga. åldrandet. Vad gäller sköldkörteln åldras denna genom att det hormon från hypofysen som styr delar av sköldkörtelns funktion minskar med tiden (eller genom sjukdom) och ger en långsam lätt underfunktion (hypotyreos) med tiden. Denna process är ingen sjuklig förändring i det normala långsamma åldrandet. Är personen däremot yngre eller förändringen kommer väldigt snabbt blir det en sjukdomsprocess. Kvinnor över 45 år överrepresenterar denna patientkategori, likaså ökar riskerna vid graviditet samt i samband med viss medicinering.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Skillnaden mellan CT och ultraljud

Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett