njure – Fråga Röntgendoktorn

Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jodkontrast och alkohol

Jag fick kontrast i blodet idag. Jag undrar får man dricka alkohol samma dag. Efter att man fick kontrast?

Jodkontrast påverkar alltid njurarna på något sätt genom att kontrast i blodbanorna utsöndras just via njurarna.

Njurarnas ”glomerulära” filtrering (utsöndring av oönskade ämnen) påverkas av jodkontrast och brukar vara ”sämst” vid dag 2-4 för att därefter normalt inom någon vecka återgå till status quo.
Detta gäller då även den 10% av alkoholen som inte levern tar hand om utan normalt sett utsöndras via njurarna. För att hjälpa njurens filtration och utsöndring (urinbildning) av bla. kontrast brukar vi rekommendera patienten att dricka mycket (ej alkohol!) vilket då ökar utsöndringen och förkortar tiden kontrasten har kontakt med njurvävnaden.
Alkohol hämmar bla. ADH-hormon i blodet vilket leder till en ökad urinproduktion efter alkoholintaget. Denna överproduktion av urin som lämnar kroppen kan senare ev. ha en uttorkande effekt på kroppen och därvid sämre utsöndring av resterande kontrast i blodet pga minskad urinproduktion.

Om inte patienten redan innan kontrasttillförseln, har någon form av njursvikt, vilket då ökar omsorgen av njurarna mångfallt, torde (teoretiskt) måttlig alkoholintag efteråt inte ha någon större betydelse för personer med friska njurar.

Men trots allt avråder vi till någon alkoholintag direkt efter en kontrastundersökning då vi har väldigt liten information och det finns ytterst liten (obefintlig) forskning om jodkontrast och alkohols påverkan på njurar och kropp efter en kontrastinjektion i blodet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Njurstensanfall av kontrast

Min man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

Nej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se aortaaneurysm vid CT-urinvägar

Åkte in akut med smärtor i mage ljumske rygg och man gjorde en CT röntgen av buk. Fokus var på njurarna och de såg bra ut. Jag undrar om man hade sett tex. aneurysm eller krävs en särskild kontrast och röntgen för det?

Trots att bildtagningen och kontrastinjektionen gjordes efter ett sk. ”protokoll” som är ”designad” för att optimalt avbilda njurar och urinvägar och dess uppladdning av kontrastmedel ser man även alla andra organ i buken. Översta delen av buken, i diafragmanivå, kan vara utlämnad vid bildtagningen. Detta beror dock på det protokoll som finns på den aktuella röntgenkliniken för denna undersökning. Det kan skilja något mellan protokoll och röntgenkliniker.

Vanlig utbredningen av ett bukaortaaneurysm (aortabråck) är nedom njurartärerna till en bit nedanför aortabifurkationen. Dessa partier är alltid med på bild oavsett röntgenklinik och protokoll.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Orolig av att vänta med svåra besvär

Jag är mycket orolig, trots att jag läser om cystor i levern och att det i dom flesta fall är ofarliga, min mage har blivit så stor att folk tror att jag snart ska föda. Jag är 60 år och sen tre månader tillbaka bli magen större och större.
Jag har gjort ultraljud och en bukröntgen och går nu och väntar på en bukröngen med förstärkt kontrast, men jag orkar inte gå så här längre. Varje dag är en plåga och jag kan snart inte gå, klä på mig eller röra mig som en vanlig person. Kan magen spricka? Kan jag dö under tiden jag väntar på röntgen?

Min läkare har inga svar och mina anhöriga är rädda för denna stora mage. Jag dryper av svettattacker och kan inte äta för jag är proppmätt fast magen är tom. Jag haft två urinvägsinfektioner på raken och höger sida vid midjan gör ont när jag går. Det man sett på dom röntgenbilder som är gjorda är att höger njure är aningen nedsatt och mycket mindre än vänster och så en massa cystor i levern. Ska jag dö nu?
Jag blir tokig om jag inte får ett svar snart. Kan jag åka in till ett sjukhus och begära operation?

Att på egen bevåg begära en undersökning eller operation går inte. Detta är något en läkare beslutar efter en klinisk undersökning som ligger till grund för detta.
Cystor är vanligt förekommande i såväl levern som på och i njurarna utan att anses patologiska i sig själva.
Trots den CT-buk du gjort, som troligen gjordes utan kontrastmedel (buköversikt), får radiologen ändå bra bilder för en inledande diagnostik av din mage. Ultraljud är en mycket bra undersökningsmetod var gäller njurar, lever och gallvägar. Således får de undersökningar du redan gjort ses som en bra början på en utredning.

Fråga din läkare hur långt utredningen av dina besvär har kommit, kommande undersökningar, om trolig diagnos och om ev. planerad behandling, etc. Din läkare bör kunna klargöra en plan för din utredning och ev. behandlingar som kan bli aktuella i ditt fall på ett sätt du förstår och kan acceptera.
Det är alltid bra om man har med sig anhöriga vid samtal med sin läkare. Att själv sitta med sin läkare kan vara svårt då man kan ha svårt att förstå termer, komma ihåg samtalet och framför allt att ställa frågor till sin läkare. Gå igenom vad du undrar om med din anhöriga innan ni går till läkarbesöket så även denna andra person är insatt i din sjukhistoria och de frågor du har.

Har dina besvär ändrat karaktär eller upplevs svåra bör man söka läkare på nytt. Din läkare kan då prioritera upp den undersökning du går och väntar på eller besluta om annan eller kompletterande undersökning om dina kliniska symtom förändrats. Du kan även söka läkare direkt på en akutmottagning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Prov av en cysta

Hur går man vidare och diagnosterar om cystor i levern är godartad eller ej?
Räcker det med blodprov eller måste man göra biopsi, inte bra att sticka hål på en inkapslad cysta om den är elakartad. Fått besked att det finns en på min ena njure.

Cystor på njurarna är normalt vanligt förekommande (hos 50% av alla över 50 år) och är oftast helt ofarliga. Dessa innehåller då bara vätska. Cystor i levern är vanligen också av benign karaktär. Dessa kan dock vara lite svårare att typbestämma. Cystor upptäcks oftast av en tillfällighet då patienten är inne för annan undersökning. Cystor kan förekomma som enstaka eller multipla inslag i dessa organ.

Stora eller många cystor i levern kan ge symtom.
En annan idag vanlig orsak till cystbildningar kan vara diverse amöbor, maskar och liknande.

Många cystiska förändringar diagnostiseras efter karakteristisk form, innehåll, lokalisation, etc. varför det oftast då ej behövs punktion för att erhålla en diagnos. Ultraljud med kontrastmedel är många gånger en enkel och bra metod för att diagnostisera en cystisk förändring i njure eller lever. Man bedömmer då bla. cystans vägg och innehåll.
Om man önskar ett patologiskt prov från en cysta eller annan oklar förändring innuti kroppen måste man sticka in en nål och suga ut lite organiskt material för prov. Detta kan då göras på röntgen med hjälp av ultraljud, CT eller vanlig konventionell röntgen (genomlysning). Nålpunktion eller biopsi bestäms efter förändringens innehåll.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kompression vid urografi

Jag är kallad till röntgen av njurarna,det står i kallelsen att det görs en kompression, gör denna ont? Jag har läst att kompression är på väg att försvinna.

Vid en undersökning av urinvägarna med ”konventionell röntgenmetod” och kontrastmedel används en kompressionsanordning som placeras mot magen. Denna ska då åstadkomma ett tryck över urinledarna som för urin och kontrast från njurarna till urinblåsan. Då man pressar till över urinledarna med denna anordning så stoppar man således upp den kontrast som utsöndrats till njurarna från att ”rinna” ner till urinblåsan via urinledarna. Man får då bättre bilder av njurarna då dessa fylls upp med kontrasten.
Denna kompression kan kännas obehaglig precis då man lägger på trycket. Patienterna brukar dock tycka denna obehagskänslan minskar efter någon minut. Trycket behålles på i ca. 5-8 minuter medan bilder tas.

Idag görs sådan här urinvägsdiagnostik på flertalet röntgenkliniker mestadels med datortomografi (CT) där ingen kompression behövs för att åskådliggöra njurar och urinvägar. Kontrastmedel används dock…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-njurar med kontrast

Var inne akut för njurstensanfall, gjordes då en DT-röntgen med kontrast. De hittade stenar( 2mm).
Nu har jag fått en tid för ny DT- röntgen, ”av buken”? Ser de njurarna då? Har gjort njurröntgen förut, men inte på detta sättet.
Kanske de har kollat något mera?

Datortomografi (CT/DT) av urinvägarna göres, ofta då med kontrastmedel i blodet, för att diagnostisera orsaken till smärtorna (sten eller annat hinder), för att se om njurbäckenet är vidgat eller om det finns passage ner genom urinledarna till urinblåsan.
Man kan med kontrastmedel utröna om en ev. sten stoppar upp urinflödet helt eller om urinproduktionen fortgår normalt med passage för urin till urinblåsan Ett totalt stopp i urinledaren skadar njuren på sikt om urinproduktionen upphör i njuren pga. stopp i avflödet. Det kan då bli aktuellt med att avlasta njuren temporärt där man då avleder urinen ut på annat sätt.

För att senare kontrollera resultat efter behandling kan man även då göra en datortomografi. Man kan då se ev. kvarvarande stenar, läge, njurens form, mm. Har man inga symtom då kan denna undersökning även göras utan kontrastmedel. Denna undersökning kan nog även benämnas CT-buk för man får i princip med större delen av bukens organ på dessa CT-bilder av urinvägarna.
Den ”traditionella/konventionella” röntgenmetoden av njurarna där man la en kompressionsanordning över magen är på väg att försvinna helt. Denna undersökning görs idag, troligen på de flesta kliniker, istället med CT.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Njurröntgen och graviditet

I veckan var jag och fick min njurar röntgade. Och nu misstänker jag att jag är gravid, hur påverkar strålningen mitt foster?

Under tiden mellan befruktning och tre veckor efter befruktning är det befruktade ägget inte speciellt strålningskänsligt. Befruktade ägg som har någon defekt växer inte fast i livmoderslemhinnan eller utvecklas vidare. Detta gäller även för ägg som på något sätt har strålskadats. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget inte tagit någon skada av strålningen och det finns inte någon ökad risk för fostret.

Om du tror att det hade gått mer än tre veckor från befruktningen till bestrålningen är riskerna fortfarande mycket små, men effekten av strålningen är annorlunda. I så fall får du höra av dig igen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen vid njursten

Min mann har fått diagnose nyrestein, og har jätte ondt.
Får inte nogon annat en smertevirkande läkar middel, hvilke er helt absurd i min mening, harn kisser blod og bør få röngten asap, men har fått tid til den slutet av januari.
Er det noen stelle i Sverige der jag kan ta med min mann for å ta en röntgen for å få säker beksjed om hva som feiler han ?
Ja ringer 1177 og de sender oss til skjukhuset men skjukhuset sier läkeren at han bare skal ta smertestillende og inget annet. Jag blir så opprørd at de nå i snart en väcke bare ”tror” og ikke har noe fakta om at det er det som feiler han.
Jätta konstig at de behandler mennesker på dette settet. Hvem skal ta ansvar om noe fruktansvärt skulle skje ham ?

Flertalet njurstenar lämnar kroppen av sig själv efter kort tid. Det är därför vanligt att man avvaktar detta och därför inte utför en röntgen förrän efter ca. 2-3 veckor.
Har patienten mycket svår smärta kan man behöva agera tidigare men det är en bedömning som görs av läkare.
Är man inte nöjd med den vård man erbjuds kan man vända sig till en annan läkare för bedömning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett