Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vilken teknik vid bråck i hjärnan

FrågaVad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?

CT angio hjärna
CT angio

SvarCT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder.  MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.

Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.

CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.

MR-angiografi av hjärnan
MR-angio

Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).

Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.

Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.

Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [ hjärnans blodkärl ] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

Angiografi arcus aorta
Aortabågen

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens  artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärken efter kärlröntgen

Gjorde en angiografi på hjärnan med punktering av pulsådern i ljumsken på tisdagen, doktorn sade att jag kunde arbeta som vanligt torsdagen och fredagen men kunde inte detta pga att jag hade sådan värk. Punktionshålet har hela tiden varit fint men värken var olidlig. På lördagen försvann plötsligt värken och ett blåmärke stort som min tummnagel dök upp på låret. Under helgen fick jag fler små blåmärken som växte så måndag morgon åkte jag till akuten. Doktorn (samma som gjort punkteringen) tittade på blåmärkena och sa att de va ingen fara, bara sköterskan sa att jag skulle komma igen om de växte eller blev fler. Nu har det växt ytterligare och uppstått flera små längre ner på låret som i en klase. Vem borde jag lyssna på? Doktorn eller sköterskan? Ska jag söka hjälp igen?

Ultraljud pseudoaneurysm vänster ljumskärl
Pseudoaneurysm

 Mindre blåmärken i huden runt insticksstället är oftast ingen fara. Man har normalt blåmärke kring insticksstället då det läcker ut lite blod vid punktionen och under den tid katetern ligger inne i blodkärlet här. Blåmärken har en tendens att växa efter någon eller några dagar då småblödningar vid undersökningstillfället då skiftar färg till gult eller blått (blåmärke) utan att detta beror på någon ytterligare blödning. Detta är då blåmärke efter punktionen några dagar tidigare…

Känner man däremot en konsistensökning under huden med betydande blånader på stort område eller en pulserande ”bula” över lårtartären (ljumsken) kan detta tyda på en blödning eller ett sk. pseudoaneurysm. Man ska då kontakta sjuvården. Risk för blödning ut i mjukdelarna är störst under dagen efter punktionen. Visst kan ett mindre läckage uppstå efter 2-3 dagar men detta är mer ovanligt.

Ett pseudoaneurysm är ett läckage ut i en ”säck” utanför kärllumen. Detta läckage uppstår efter punktionen av ljumskartären där hålet, efter en sk. introducer som är ca. 2mm i diameter, inte har komprimerats eller pluggats igen för full blodstillning. Då man även injicerar blodförtunnande läkemedel vid denna undersökning, för att hindra proppbildning kring katetern, ger detta en viss blödningstendens efter undersökningen.
En diagnos av ev. pseudoaneurysm samt behandling görs enkelt med hjälp av ultraljud och ett trombogent läkemedel som injiceras i pseudoanerysmet.
Det är dock som sagt viktigt att inte anstränga ljumsken i 10-14 dagar efter denna undersökning. Man ska således undvika cykling, löpning, gympa, tunga lyft, mm. under denna tid.

Men är man orolig ska man absolut alltid kontakta sjuksköterska eller läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärke efter punktion i ljumsken

Har gjort en angiografi undersökning av hjärnan, hur vanligt är det att man får blåmärken och smärta i ljumsken efter punkteringen av pulsådern och efterbehandlingen med sandsäck och tryckbåge. Vad ska man göra för att minska blåmärkena som är rejäla och hur länge bör man vara hemma från ett fysiskt jobb, räcker en vecka.
Vill tillägga att blåmärkena uppstod efter två dagar och det har inte blött från punkteringsstället.

Det är inte ovanligt att det uppstår ett blåmärke runt instickstället i ljumsken efter punktionen. Dessa uppstår om mindre blodläckage skett genom punktionshålet i samband med undersökningen eller efteråt om då trycket över instickshålet inte placerats optimalt.
Uppkomna blåmärke runt punktionsstället går inte att minska på utan försvinner oftast inom 3-4 veckor.

Däremot ska ett blåmärke, efter undersökningen (2-3 dagar), inte öka kraftigt i storlek ner mot låret.
Om blod läcker ut från blodkärlet sker detta oftast då inte ut genom huden utan sipprar ut i lårets mjukdelar och runt muskulatur.
Om man vid dessa tillfällen även kan känna en svullnad som ökat och ömmar kan detta tyda på att punktionshålet läcker/läkt lite och ev. även bildat ett sk. pseudoanerysm. Ett pseudoanerysm är ett av blodtrycket från artären bildad hålighet utanför kärlväggen som oftast då innehåller trombotiserat blod.

Om man trycker mot ett pseudoanerysm kan man oftast känna pulsationer. Känns det så ska du söka läkare eller ringa för rådgivning från den vårdavdelning du låg på vid denna angiografin.
Denna åkomma undersöks och behandlas relativt enkelt med hjälp av ultraljud.

Hur länge man ska avhålla sig från tyngre arbeten, lyfta piano, cykling, idrott, etc. beror på just ev. komplikationer (blåmärken, pseudoanerysm, mm.) efter punktionen samt hur stor diameter punktionshålet haft.
Generellt bör man undvika väldigt tunga lyft, etc. under 10-12 dagar, oavsett punktionens storlek och med vilken metod tillförslutningen av hålet efteråt skett.
Men detta är något man ska och kan få besked om från den avdelning som handhade eftervården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Privat angiografi

Vad kostar angiografi undersökning av huvud eller hjärta om man vill göra den privat? Var kan man göra det? Deltar försäkringskassan inget?

En angiografi (intervention) gör inga privata vårdaktörer, vad vi vet, då detta är en omfattande verksamhet med sluten sjukhusbunden för- och eftervård. Den enda privata vårdaktören i Sverige vi vet gör angiografier är St. Görans sjukhus i Stockholm.

Att genomgå dessa typer av undersökningar kostar någonstans mellan 10-20 tusen kronor vilket då inte inkluderar ev. behandling och sängplats på vårdavdelning, etc. vilket då mångdubblar kostnaden.
Som patient måste man även ha remiss för detta. Dvs. genomgått initiala kliniska undersökningar för att utreda om behovet överhuvudtaget finns för en ev. intervention som ett led i utredningen eller behandlingen.

Dessa stora kostnader står man inte för själv som bosatt i Sverige oavsett landsting. Sjukhus som utför angiografier är alla anslutna till Försäkringskassan. Utländska vårdtagare, som söker vård i Sverige, kan ev. få betala allt själv beroende på hur deras lands sjukvårdssystem är utformad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Angiografi vid fönstertittarsjuka

Kan där bli komplikationer vid en angiografi? misstänker att jag har fönstertittarsjuka i ett ben, enligt husläkaren har jag inte det. Men symtomen finns där. Och någon större undersökning är inte gjord. Jag är 60år.

MR-angio underben
MR-angio

Angiografi är vad vi kallar för en interventionell undersökning. Det betyder att man i detta fallet punkterar en artär och via en kateter sedan sprutar kontrast för en diagnos av benens blodkärl. Vid en angiografi kan även ev. förträngningar eller ocklusioner i blodkärlen åtgärdas på plats.
Alla interventioner är således mycket ”omständiga” procedurer, med förberedelser och eftervård, som kan vara förenligt med vissa risker för patienten.

Inom all sjukvård, mer eller mindre, finns potentiella risker för patienten. Risken med att ha ”prylar” inne i ett blodkärl är, förutom blödning från punktionen, även risk för att förvärra redan ev. dåliga blodkärl pga. proppar som lossnar vid undersökningen, mm.
Dessa undersökningar gör vi således endast efter starka indikationer för kärlpatologi som framkommit av en föregående klinisk undersökning. Denna undersökning ska då vara utförd av kärlkirurg eller annan kärlspecialist.

Likaså bör man bli remiterad till kärlspecialist om det förligger tveksamheter kring blodförsörjningen till benen. Vid tveksamma fall kan en ”enkel” undersökning med magnetkamera (MR-angio) ge svar om även en angiografi är befogad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT aorta

Fråga Min mor,snart 80 år har fått tid för CT aorta. Varför görs detta, hon har sedan tidigare opererats för carotisstenos på båda sidor, har genomgått en by pass av hjärtat, har stora problem med sina kärl i underbenen som är helt blå.
Ska jag be om ett samtal med hennes kärldoktor eller vad tycker ni?

Svar Det kan ju tyckas konstigt att ingen meddelat er anledningen till varför denna undersökning ska göras.

Det kan vara en kontroll av de tidigare opererade carotisstenoserna. Man tar då bilder från aortabågen och upp över halsen till skallbasen. Detta gör man med kontrastinjektion i blodet för att avbilda blodkärlen. Detta kan då blivit kallad CT-aorta i kallelsen…

En annan normal orsak till att undersöka aorta med CT är bl.a. för kontroll av ev. anerysm (pulsåderbråck). Likaså kan man rellativt bra avgöra blodkärlens kondition från aortabifurkationen (strax nedom naveln) ner förbi ljumskarna. En annan och bra metod för att  diagnostisera blodförsörjningen är med magnetkamera (MR).

Men vi tycker du absolut bör be din mors doktor om besked om varför denna undersökning ska göras.

Vad som däremot kan tyckas vara viktigt är en undersökning av benens blodförsörjning.

Svarat av K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kärlnystan

Fråga Har haft mångåriga problem med ryggen, korsbensfraktur som strålar ner i benen och dommninga. Har gjort slät, och mr röntgen. Det dom upptäckte var kärlnystan, men har ej fått reda på vad som ska göras. Vad är kärlnystan?

Svar Det låter som det rör sig om en ansamling av dilaterade blodkärl även kallad vaskulär malformation.

Dessa förekommer inom olika processer i kroppen. Kärlnystan (angiodysplasier) är ”vanligt” förekommande i mag- tarmkanalen. Dessa tenderar att öka med åldern samt är de vanligare hos män. All malformation av blodkärl kan leda till blödningar av olika orsaker och grad. Detta kan leda till anemier (blodbrist) hos  i annars friska personer.
På den venösa sidan finner man också ibland åderbråcksliknade förändringar inom bäckenregionen. Dessa anses dock inte orsaka blödningar och är oftast helt asymptomatiska.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett