CT – Fråga Röntgendoktorn

Hur lång väntetid för CT

Jag är 78 år och föll förra hösten så hårt på ryggen på ett stengolv att smak- och luktsinne försvann. Men samtidigt började jag också få yrsel och nu har doktorn på vårdcentralen gjort prov som tycks visa en mindre infarkt.
Hon har skrivit remiss till er på en ct-röntgen och min fråga är nu – hur lång tid tar det innan jag kommer med i rullorna?

Väntetiderna för en CT-undersökning är olika beroende på vilket sjukhus och vilken region i Sverige dessa avser. Akuta undersökningar göres alltid omgående eller inom ett par timmar. Övriga prioriterade undersökningar utföres efter hur snabbt behovet av undersökningen anses föreligga. Prioritering 1 kan vara 1-3 veckor. Prioritering 2 ca 3-5 veckor, osv. Lägst prioritering kan vara 8-12 veckor. Helt oprioriterade undersökningar kommer därefter där väntetiderna kan sträcka sig över flera månader beroende på sjukhus.
Hur prioriteringen sker, vilket görs av en radiolog, beror på vad din doktor har angett för frågeställning i den remiss hon skickat till röntgen. Likaså om din doktor har anget denna som en akut undersökning eller har andra synpunkter på inom vilken tidsram hon/han vill att denna undersökning ska göras.
Vårdgarantin på undersökning inom 90 dagar gäller inte för röntgenundersökningar.

Det kan vara så att som patient får man vara beredd på att undersökningen kanske bokas på ett annat närliggande mindre sjukhus än ”det stora nära sjukhuset” man är van vid, beroende på hur kösituationen ser ut på de olika röntgenklinikerna. Även vissa speciella CT-undersökningar göres kanske bara på en del av sjukhusen inom en region.
Vill man absolut ha ett specifikt sjukhus måste detta uppges i remissen eller att man kontakta den klinik där man först fått en tid som man inte tycker passar. Det kan röra sig om att patienten har transportproblem, mm.
Det kan då bli så att väntetiden ökar något om man har dessa önskemål om ett specifikt sjukhus.

Kim T.
Rtgssk helsingborg

Komplettering av lungröntgen

Jag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vid extravasering av kontrast

Gjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

Det gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Lång väntan för HRCT

Hur lång tid tar en HRCT högupplöst CT att utföra?
Hur många patienter per dag kan klaras av?
Skall väntetiden för röntgen behöva uppgå till 6 månader?

Undersökning av lungorna med HRCT göres med de normalt förekommande datortomograferna man har att tillgå på en röntgenavdelning.
Detta betyder att dessa HRCT undersökningar, som är kompletterande utredningar, ska samsas med alla andra CT-undersökningar vilket även inkluderar alla akuta undersökningar.
Kapaciteten för datortomografi-undersökningar har sedan länge slagit i taket på landets röntgenavdelningar då så mycket mer diagnostik ställs idag med vägledning av CT.

Tid för en CT bokas efter prioritering av radiolog. Generellt beroende på indikation och frågeställning från remitterande läkare beslutas när en dylik undersökning kan göras. Akuta undersökningar och cancerfrågeställningar prioriteras alltid högt.

Det är inte tillfredställande som patient att behöva vänta flera månader på en undersökning. Alternativt kan vara att man förhör sig för på mindre sjukhus inom rimligt avstånd dit den egna doktorn då skickar en remiss.

En HRCT undersökning av lungorna tar ca. 10 minuter…

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klaustrofobi för röntgen av fötterna

Jag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora problemet med trånga utrymmen.

Om det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diarré av dricka kontrast

Vattniga diarréer efter att ha druckit kontrast inför ultraljudsundersökning.
Är detta vanligt?

Det finns oss veterligen ingen ultraljudsundersökning där man dricker någon form av kontrastmedel innan själva undersökningen. Normalt vid en ultraljudsundersökning av bukorgan är att patienten ska vara fastande i den utsträckning detta är möjligt. Således ingen dricka innan.

Däremot är det nästan ett normalt förfarande vid en datortomografi (CT) av buken.
Denna blandning patienten ska dricka kan då ge diarré efteråt vilket beror på den Sorbitol (sockersubstans) vi blandar i. Sorbitol har den effekten att påskynda passagen i tarmarna under den korta tid (1 timme) patienten dricker detta på röntgenavdelningen inför undersökningen. Detta för att få hela tarmen fylld med kontrastvätska vid bildtagningen.
Denna snabba passage kan då även ge orolig mage och diarré.
Så du har nog gjort en CT-buk….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Huvudvärk av kontrast

I november var jag på kärlröntgen av huvudet med kontrastväska, är det vanligt att man får attacker av huvudvärk efteråt?

Att få huvudvärk efter injektion av jodkontrastmedel i blodet är en övergående känd sen ”biverkning” dock inte en helt vanlig sådan (ca. 1 av 150 pat.). Denna behandlas enbart symtomatiskt dvs. med huvudvärkstablett.

Flertalet jodkontrast-sorter är isotoniska eller lätt hypertona vilket betyder att de drar ingen eller minimal vätska ur celler (osmos) och det interstitiella rummet till blodbanorna. Troligen är det denna ytterst minimala men dock vätskeförlust ut i blodkärlen som då ger en ökad volymexpansion (vasodilatation) vilket i sin tur ger upphov till den förväntade värmekänsla man normalt känner i kroppen av en kontrastinjektion.
I hjärnan finns den sk. blod-hjärnbarriären som hindrar främmande ämnen och kontrastmedel att nå utanför hjärnans blodkärl in i hjärncellerna (CNS). Detta hindrar dock inte den något hypertona kontrasten att dra vätska ut från hjärnans interstitiella vävnad (hjärnbarken) in i blodkärlen. Dvs. hjärnan blir för en kort stund uttorkad. Denna minimala men trots allt en störning i hjärnans vätskebalans kan då ge symtom i form av huvudvärk.
Det finns mycket sällsynta fall där kontrast passerar blod-hjärnbarriären och kan då ge svårare neurologiska symtom så som svår huvudvärk, kramper, förvirring och motoriska störningar, mm. Likaså kan metastaser, meningit, etc. ge en barriärskada där kontrasten då kan påverka nervceller, som är mycket känsliga för yttre stimuli, som då kan ge liknande symtom.

Om det var kontrasten eller det faktum att även stress och den obehagskänsla de flesta nog känner inför denna undersökning och en injektion, av ett för sig själv okänt medel i kroppen, nog kan ge huvudvärk. Vad som orsakade din kan vi inte sätta fingret på men kontrastrelaterad huvudvärk ska vara övergående inom några timmar eller någon dag.

Symtom som kan relateras till en nyligen kontrastinjektion som inte går över inom någon eller några dagar ska man ta upp med sin egen doktor. Likaså ska man meddela röntgenpersonal om dessa ”biverkningar” om fler röntgenundersökningar med jodkontrast ska göras i framtiden. Vid svårare besvär efteråt ska man givetvis söka akut sjukvård.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Yr av kontrast

Jag har fått kontrastvätska i kroppen vid en datortomografi på bröstkorgen. Jag blev fruktansvärt yr i huvudet efteråt och det satt i i flera timmar. Innehöll det någon form av morfin som jag inte tål?

Kontrastmedel kan ge upphov till en mängd symtom, omedelbara eller senare, som generellt inte anses allvarliga. Värmekänseln i delar av kroppen är absolut vanligaste omedelbara symtom i samband med kontrastinjektionen.
Huvudvärk och yrsel är en lättare form av överkänslighetsreaktion av kontrastmedel. Uppträder då ofta som ett senare symtom (efter ca. 1 tim) och kan hålla i sig under några dagar. Vid svår huvudvärk bör man sök sin doktor.
Kontrastmedel innehåller inte någon form av morfin eller annat ”icke kontrastläkemedel”.

Oavsett typ av besvär efter en tidigare kontrastmedelsinjektion ska man meddela sin egen doktor, samt vid ev. ny framtida undersökning, den personal som gör undersökning om dessa tidigare besvär man haft efter kontrasten. Oavsett besvärsform.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrastbiverkningar förr och nu

Gjorde en CT röntgen med kontrast för ca 25 år sedan, reagerade då med att hjärtat rusade ( slog snabbt). Kände ingenting av en värmande känsla vilket de sa att jag kunde göra. Ska nu göra en ny CT-röntgen av buk med kontrast.
Normalt med snabba hjärtslag?

Kontrastmedel som användes tidigare, före och under -80-talet, ansågs allmänt som obehagliga. Dom gav nästan alltid upphov till en mängd biverkningar i form av smärta, njurpåverkan, illamående, mm. Dagens kontrastmedel har framförallt utvecklats från att vara högosmolära (dra till sig mycket vätska) till att idag ha en osmolalitet nästan som blodet (isoosmolalitet).
All kontrastmedel (ej Barium) kan ge allvarliga symtom om inte riskfaktorer för detta beaktas före användning. Från normalt förväntade effekter till, dock ovanligt, livshotande tillstånd.

Vanlig effekt av kontrast är den värmekänsla patienten upplever i samband med injektionen. Denna känsla av värme är snabbt övergående (ca. 1-2 min) och får anses som en normal reaktion av kontrastinjektionen. Likaså får lättare illamående anses som mild men mer sällan reaktion.

Utslag (urticaria), oavsett omfattning, visar oftast på en direkt reaktion kan dessutom vara en del av en ev. mer omfattande reaktion.
Systempåverkan med påverkan från olika organsystem är en allvarlig anafylaktisk reaktion där akuta vårdinsatser krävs för att häva effekten. Anafylaktisk överkänslighetsreaktion är då i form av blodtrycksfall (hypertoni), påverkan av andningsvägarna i form av tex. andnöd, ödembildning (svullnader), mm.

Även tacykardi (snabb hjärtfrekvens) och bradykardi (långsam) anses som allvarlig reaktion om de uppträder tillsammans med andra svåra reaktioner tex. blodtrycksfall.
Dock får en isolerad snabb pulsökning, då i samband med en kanske obehaglig situation, nog anses som en stressfaktor i sammanhanget. Arytmi (oregelbunden hjärtrytm) är en dokumenterad men sällsynt reaktion på kontrastmedel. Anlag för hjärtflimmer eller annan ”normal” hjärtåkomma påverkas normalt inte av kontrastmedel. Tar man sk. beta-blockerare för blodtryck, arytmi, mm. bör man uppge detta för den personal som gör undersökningen så isolerade extraslag, pulsökning, etc. inte misstolkas som en allvarligare form av reaktion (anafylaxi).
Likaså ska man alltid uppge ev. tidigare obehag i samband med kontrast injektion. Oavsett hur långt tillbaka i tid detta ligger.

Det är dock viktigt att patienten inte i ”onödan” klassificeras som kontrastallergisk pga. oklar värdering av ev. riskfaktorer och när detta inträffade, mm.
En notis om kontrastallergi i journalen kan påverka framtida undersökningsformer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till MR

Opererats med Sugitaklämma mot aunerysm i hjärna -87 på KS Solna. Får inte röntga med MR kamera. Behöver röntga hypofys och binjurar. Ev Cushings. Vilken röntgen är bäst då för mig.

Äldre kärlklämmor (clips) var av rostfritt stål och dessa är kontraindicerat för MR-undersökningar. Detta ferromagnetiska metall riskerar att migrera (ändra läge) samt att de blir någon eller några grader varmare. Nutida kärlclips är av material som kobolt-krom, titan, mm. vilka klarar en MR-underökning.
Idag görs MR-undersökningar av hjärnan trots ev. clips om dessa är väldokumenterad i journalhandling och är av rätt material.
I annat fall görs ingen MR.

Det enda bilddiagnostiska alternativet till MR för att undersöka hypofysen är med datortomografi (CT). Inget annat radiologiskt bildmedium ser in i skallen.
Binjurarna undersöks med datortomografi (CT) som då oftast även inkluderar en bildserie med injektion av kontrastmedel. Binjurarna kan även enkelt undersökas med ultraljud.

Diagnosen Cushings syndrom som innebär ett överskott av kortisol och ACTH-hormon i kroppen ställs efter kliniska analyser och fynd. Man bör först utesluta om en stor användning av kortisonpreparat ligger bakom överskottet.
Röntgen sker först i ett senare skede för att leta efter bakomliggande orsaker till detta överskott av kortisol och överproduktion ACTH.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg