Extravasering av jodkontrast med kvarstående tromboflebit och ett hårt hematom med knöl i mitten i underarm. Infarten var utan vingar i en ven nära handled. Injektionsmärtan vid kontrast var mycket stark, brännande.
DT gjordes pga tumörmisstanke njure. Ingen riskbedömning gjord av läkare och jag förvägras läsa röntgenjournal och få blodprovssvar på kreatinin utan ett skriftligt överklagbart beslut. Ingen efterkontroll av mina njurar. Remittenten avslutade mig som patient. Vem korrigerar dessa fel?

Om en utredning involverar en radiologisk undersökning som kräver någon form av kontrastmedel för att ge förutsättning för att få bästa bilddiagnostiska resultat så ansvarar i första hand den remitterande läkaren (din egen doktor) för att det inte finns några kontraindikationer för att ge kontrast vid en röntgenundersökning. Remittent ska således var så pass insatt i din sjukdomshistoria (anamnes) och nuvarande tillstånd att en dylik bedömning kan ske. Anser remittent att det finns tveksamheter för att använda kontrast vid en röntgenundersökning måste detta uppges på röntgenremissen eller att remittent tar kontakt med en röntgendoktor på den aktuella röntgenkliniken.

På röntgenremissen ser man ibland att remittent skrivit tex. ”-eller annan radiologisk metod ni anser är bäst”: Detta betyder att ansvarig röntgenläkare då kan ändra till annan bilddiagnostisk metod som kan ge adekvat bilddiagnostik där man ev. inte behöver ge kontrastmedel. Anses kontrast vara så pass viktig för att erhålla en optimal bilddiagnostik så måste patienten förberedas för detta dvs. vätskas upp (dåliga njurar), sätta ut viss medicinering (Metformin), premedicineras för ev. reaktion (allergi) för kontrast, mm. Instruktioner för dessa förberedelser fås oftast på den kallelse som röntgenkliniken skickar till patienten inför en radiologisk undersökning.

Ett kärl kan ibland brista i samband med att man med högt flöde injicerar kontrastmedlet samt natriumklorid till blodkärlet. Detta kan då bero på att kärlet är för smalt för den kontrastmängd (40-50ml) samt natriumklorid (100-150ml) man injicerar under några få sekunder eller beror extravaseringen (injektionen går utanför ett kärllumen) på en dålig fungerande injektionsnål (PVK, etc.) som ligger med sin spets i kärlväggen eller rent av utanför själva kärlet. Injektionsnålen kan mycket väl anses fungera bra vid kontrollen innan undersökningen för att sedan bli dysfunktionell ism. en snabb kontrastinjektion. Detta sker inte allt för sällan…
Vid dessa tillfällen får patienten oftast en ny fungerande PVK för att därefter kunna genomföra undersökningen med ny bildtagning. En frågeställning för njur-cancer har en mycket hög indikation för att få en optimal genomförd undersökning gjord.

Det hematom patienten oftast får ism. med en extravasering är initialt smärtsam. För att mildra hematomet brukar man lägga armen i högläge samt lägga på något kylbandage någon timme varefter det mesta av svullnaden (hematomet) oftast då minskat betydligt. Känner patienten inte av någon nedsatt känsla (sensibilitet) i hand och fingrar efter en stunds vila och övervakning på sjukhuset får patienten gå hem med uppmaning att kontakta sjukvården om besvär med rodnaden i huden eller känselbortfall i hand och fingrar uppstår i ett senare läge. Ett hematom/blåmärke försvinner oftast efter några dagar.

Tromboflebit i huden kring tidigare sittande PVK är oftast egenvård med receptfria NSAID-preparat, Hirudoid-salva, kylomslag, mm. Har man som patient kvarstående besvär/symtom efter flera dagar efter en komplikation i samband med en vårdhandling bör man söka sjukvård (vårdcentral/akutmottagning) för ett påseende av läkare. Så är rutinerna i normala fal…

Som sagt… P-kreatinin tas alltid inför en undersökning med intravenös kontrastmedel för att bedöma ev. risker för påverkan av njurarna. Det tas inte något nytt P-kreatinin efter undersökningen såvida patienten inte medicinerar med Metformin (insulinpreparat) eller patienten senare får symtom som kan indicera på en njurpåverkan av den givna kontrasten.

Via ”1177” kan man normalt själv ta del i egna såväl journaler, de flesta tagna provsvar (även P-kreatinin) samt röntgenremisser med bifogat svar på genomförd undersökning. Det finns dock andra typer av anteckningar i journal och röntgenremissen som inte per automatik länkas över till 1177 vilka anteckningar man därför som privatperson inte kan läsa på 1177.
Önskar man en komplett journal måste man kontakta det aktuella sjukhuset, vårdavdelningen eller röntgenkliniken för att få en utskrift av den egna journalen för vårdtillfället. Du kan även kontakta patientnämnden i din region som han hjälpa dig med kontakten till sjukvården eller med dina klagomål.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg