undersökning – Fråga Röntgendoktorn

Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld i munnen vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?

Nej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klaustrofobi för röntgen av fötterna

Jag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora problemet med trånga utrymmen.

Om det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man missa kontrasten i bilden

Gjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?

Vid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.

De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.

Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.

Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.

Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tjocktarmsröntgen vs. rektoskopi

Har av min doktor blivit ordinerad tjocktarmsröntgen. Nu undrar jag varför man inte kan göra en rektoskopi, som tydligen inte är så smärtsam. Min läkare svarade att det görs inte på patienter som är under 70år. Varför har region Skåne bestämt detta? Är det för att spara pengar,eller?
Nu undrar jag om jag kan ha byxor och och en tunn tröja på mig, som vid rektoskopi.

Det är troligen tvärtom du menar där patienter över 70 år får genomgå en CT-kolon medan yngre (<70år) och rörligare patienter gör en koloskopi.
En rektoskopi avser endast undersökning av de sista delarna av tjocktarmen medan en koloskopi gäller hela tjocktarmen, i den mån detta är möjligt.

En rektoskopi görs i samband med en CT-kolon eller i de fall patienten inte kan genomföra en adekvat koloskopi. Likaså görs en rektoskopi alltid först vid rött blod från ändtarmen. Tvärtom gäller även där man efter en CT-kolon finner fynd som tex. polyper och då gör en kompletterande koloskopi efteråt.
Mest besvärande är förberedelserna som är desamma oavsett metod.
CT-kolon upplevs nog generellt som en enklare undersökning än en koloskopi. En annan fördel med CT-kolon är att vid misstänkta bildfynd kan en bedömning även göras av omkringliggande organ och vävnad.
Koloskopi ger däremot en något högre diagnostisk säkerhet av själva tarmväggen där det samtidigt går att ta en sk. biopsi (vävnadsprov) eller annan endoskopisk behandling av misstänkta förändringar i tarmväggen. Koloskopi är därför att föredra vid misstanke på tex. ytliga inflammatoriska förändringar, slemhinneblödningar, etc. som inte ses med CT.

Kostnaden för en CT-kolon resp. koloskopi är i stort densamma.
Att man har olika metoder för undersökningar av tjocktarmen, indelat efter ålder, beror mycket på de resursbegränsningar som generellt finns för de båda metoderna. Idag är väntetiderna för en oprioriterad CT-undersökning flera veckor/månader oavsett frågeställning. Likaså gäller troligen för koloskopi. För att inte få än svårare prioriteringsproblem och därigenom högre risker för patienterna, med alltför långa väntetider, har man fått dela upp oprioriterad tjocktarmsundersökning mellan olika metoder och kliniker beroende på ålder.
Därav denna indelning.
Som sagt ovan inga regler utan undantag…. beroende på tarmsymtom, lokalisation, frågeställning samt annan klinisk bedömning frångår man givetvis denna indelning av metod.

Du får tröja/skjorta samt speciella kortbyxor (med hål i baken) att ha på dig vid båda undersökningarna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att se en höftledsfraktur

Kan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft — Odislocerad fraktur

Vid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför gel till ultraljudet

Kan man ta ultraljud på bukaortan utan gel? Jag var på ultraljuds undersökning på Varbergs lasarett, där undersöktes jag utan gel. Varför?

På något sätt ska man alltid stäva efter att minska luftgapet mellan transducern och huden.
Dvs. ultraljudstransducern måste ligga helt an mot huden. Detta för att inte få stora störningar i ultraljudssignalen pga. luft. Detta betyder även att luftförande organ (lungor, tarmar, magsäcken…) inte lämpar sig för att undersökas med ultraljud.
I praktiken kan man hålla transducern helt stilla mot huden och få en vettig bild men i praktiken måste man vid undersökning föra transducern över ett större område på huden.

För att få en bra glideffekt och minimera luft mellan transducer och hud använder man sig oftast av någon form av gel eller salva.
Idag finns alternativ till gelen. Detta tex. i form av fasta gelkuddar som läggs mellan transducern och huden. Man slipper då det kladd som den flytande gelen ger. Finns säkert andra lösningar vi inte känner till men transducern måste alltid ligga helt an mot huden för en bra bild.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

Känner en knöl sedan ca 10 dagar tillbaka. Var hos läkare i Malmö där jag fick Voltaren. På återbesöket på ca 2 min ska en remiss skickas till bröstenheten i Malmö som har stängt i ca. 3 veckor.
Det ömsom kliar, bränner lite som menssmärta i bröstet. Läkaren sa att de flesta ”knutor” är bröstcancer. Som ni förstår vill jag så snart som möjligt kolla detta! Hur gör jag?

Det är inte bra att en läkare ”skrämmer upp dig” med enbart ett kliniskt palperat ofullständigt diagnostiserat fynd.

Man kan genom att enbart palpera (känna) bröstet även finna knölar av annan genes än bröstcancer. Knölar i bröstet är inte helt ovanliga och kan vara bindvävnad, fettknöl, böld, cysta, ofarlig knöl i samband med menstruation, mm., mm. Långt ifrån allt är cancer.

För att komma fram till en säker diagnos måste du göra en mammografi och i de flesta fallen även ultraljud av bröstet. Om detta då visar bilddiagnostisk misstänkt malign förändring tar man prov (PAD) från denna oftast då i samband med detta första besök (kan skilja mellan kliniker).

Det normala, kan vara olika från klinik till klinik, är en relativt snabb handläggning med besök inom 8-10 dagar. Om närmaste klinik för mammografering är stängd av någon anledning kan din läkare hjälpa dig med att söka till annan närmaste klinik för detta.

Under tiden fram till dess är det viktigt att du känner efter om knölen ändrar karaktär, storlek, ändrad värk eller obehag, etc. eller helt enkelt minskar och försvinner av sig själv….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

Jag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

Det är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla. palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg