Polyp i gallblåsan

Jag mår dålig, jag har 7 mm polyp i gallblåsan , sover dålig, har ont under revbenet, illamående , kräkningar, ibland dyare och ibland förstämning.
Tarm och magsäck smärtor. Rapning som smakar ägg.
Jag mår så dålig men ingen läkare bestämmer operation och ingen hjälper mig med detta. Är mycket ledsen och har ont.

Ultraljud är den undersökningsmetod som lämpar sig bäst för initial undersökning av gallblåsan och gallvägarna. Det är även en snabb och enkel metod som tillsammans med kliniska fynd och blodprover ger en bra diagnostik. Så låt oss informera lite om ultraljudsdiagnostik av gallvägarna då vi inte vet vilka undersökningar du redan genomgått.

Det finns olika fynd i gallblåsan som avtecknar sig olika på ultraljudsbilden.
Cancer i gallblåsan exv. gallblåsecarcinom, visar sig ofta som en lokal eller allmänt oskarp defekt med infiltration och en förtjockad gallblåsevägg.
Polyper kan utgöras av adenomyomatos eller kolesterolos som är en ”vanlig” och benign polyp-liknande förändring i gallblåseväggen.

Ultraljud polyp i gallbåsans vägg
Ultraljud polyp i gallbåsan

En benign polyp i gallblåsan ska inte ge några symtom såvida polypen pga. dess lokalisation och storlek täpper till utgången på gallblåsan där patienten då riskerar cholecystit. Denna åkomma ger svullna gallväggar med symtom som ihållande smärtor i höger sida under revbenskanten (arcus), smärta vid inandning och rörelser, feber, mm.
Kräkningar efter en ”fettrik” måltid kan bero på hinder i gallblåsan som inte kan tömma ut galla till tarmen.
Sten i gallblåsan som täpper för utgången är en vanlig orsak till cholecystit.

Ultraljud gallblåsestenar
Ultraljud gallblåsestenar

Stenar och polyper kan se likadana ut på ultraljudsbilden men kan särskiljas av att patienten ändrar läge där en polyp då inte flyttar sig som en sten gör.
En mjuk väggpolyp ger ingen skugga i ultraljudsbilden så som en hård gallsten (som innehåller kalcium) gör.
Polyper över en viss storlek kan bli föremål för behandling med kirurgisk avlägsnande av hela gallblåsan (cholecystektomi) eller enbart enstaka polyper.

Idag används även ultraljudskontrast för att åskådliggöra kärlrika förändringar i organvävnad samt hur dessa laddas upp med kontrast som ger ännu säkrare diagnostik.
Ibland kan ultraljudet dock ge svårtolkade fynd då gallblåsans utgång kan skymmas av tarmar med luft i. Vid oklara fynd kan man ev. genomföra en kompletterande CT- eller MR-undersökning för bilddiagnostik av gallvägarna.
CT är dock sämre på att diagnostisera tumörer i extrahepatiska gallvägarna än vad ultraljudet är.

Gallvägsdiagnostik med ultraljud är en svår konst så hur säker diagnostik man får beror mycket på utövarens vana av ultraljudsdiagnostik. Men ser undersökande läkare ett fynd denne inte själv kan förklara så läggs detta fall oftast till rond med andra läkare och specialiteter för bedömning och ev. beslut om att gå vidare i utredningen.

Har du genomgått dessa undersökningar så är du väl undersök med en välgrundad bilddiagnostik. Går inte läkarna vidare med behandling av denna polyp just nu så finns det troligen ingen oro för detta.
Men vad anbelangar dina övriga besvär får väl dessa utredas vidare.

Har dina beskrivna besvär uppkommit efter du senast blivit undersökt, ändrat karaktär eller rent av förvärrats bör du uppsöka sjukvården för ny bedömning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se tidig emfysem på röntgen

Hur tidigt kan man se emfysem efter tex ett givet datum där olycka skett av farliga gaser!
Vilka regler gäller för den vården att upptäcka emfysem i tid!!

Definitionen av emfysem är stora luftblåsor som skapats av att väggarna runt lungblåsorna (alveroler) destruerats och skapat en större hålighet. Den totala ytan i lungorna som tar upp syre minskas på på sätt.
Emfysemhåligheterna kan ha en storlek från mindre än 1cm till några centimeter samt att involvera större delen av bröstkorgen.
Mycket stora emfysemhåligheter som upptar en större del av thorax kan på vanlig konventionell lungröntgen förväxlas med en pneumothorax.

På en vanlig lungröntgen ses emfysemblåsor först när de vuxit i storlek som är i ett senare skede av sjukdomen. En lindrig emfysem med små emfysemblåsor vara svår att se där man istället kan vägledas av bristen på distala små lungartärer ute i perifer lungvävnad med en samtida storleksökning av kärlen kring lunghilus. Andra tecken i den konventionella lungbilden som kan misstänkliggöra KOL och emfysem är uträtade diafragmavalv och ofta ett litet och smalt hjärta på sidobilden.

Datortomografi (CT) är den metod som har bäst sensibilitet för diagnostik av mindre emfysemblåsor i ett tidigare stadie men används inte generellt för diagnostik av detta då tillgängligheten till CT i allmänhet är begränsad.
CT kan dock bara konstatera att emfysem finns men inte avgöra hur stor del av lungorna som är drabbad.

KOL och emfysem ställs initialt genom kliniska symtom, spirometri och ev. en konventionell lungröntgen där man ev. kan bekräfta diagnosen.
Vid oklar klinisk diagnos eller oklara fynd (differentialdiagnostik) med en konventionell lungröntgen kan en CT göras för diagnostik samt att kartlägga blåsornas utbredning.

Det finns idag ingen screening-program för KOL så som det finns för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer, prostatacancer (PSA-prov), tjock- och ändtarmscancer och aortabråck på män. Det är därför upp till varje person att uppsöka sjukvården på eget bevåg om man misstänker sjukdom eller har symtom från lungor och luftvägar som indikerar en utredning.

Idag pågår studier med bla. magnetkamera (MR) för utredning av emfysemblåsor där man kan avgöra deras totala volym och därmed påverka på lungfunktionen.
Det finns även studier där patienten andas in ett ämne där man vid utandningen kan mäta hur mycket av ämnet som stannar kvar i lungorna och därmed kan man beräkna förekomsten av även små emfysemblåsor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Herniografi

Jag har fåt remiss från kirurgen till CT herniografi. Det gäller om oklart ljumskbråck. Varför gjorde dom CT krystning utan kontrast medel?

Äldre herniografi

Tidigare gjordes en radiologisk herniografiundersökning genom nålpunktion av bukhinnan varefter radiologen injicerad jodkontrastmedel i bukhålan. Patienten fick sedan krysta medan röntgenbilder togs från olika vinklar och vid ljumskbråck syntes en utvidgning av tarmen genom ljumskligamentet.

CT-buk med kontrast i tarmarna

Numera göres denna undersökning med ultraljud, MR eller CT (datortomografi) vid oklara fall. Flertalet ljumskbråck kan diagnostiseras genom kliniska fynd.
En CT-herniografi göres inledningsvis utan kontrast vare sig intravenöst eller då patienten dricker kontrastmedel. Oftast kan radiologen enkelt se ett ljumskbråck när patienten krystat under själva bildtagningen.

Vid fortsatt oklara fynd bildmässigt kan undersökningen göras om efter att patienten druckit kontrastmedel och ev. intravenös kontrast för att utesluta annan patologi. Tarmarna innehåller då kontrastmedel som bildmässigt avbildar tarmens utvidgning vid krystning.

Ultraljud är också en bra diagnostisk metod där även differentialdiagnos (annan orsak till besvär med liknande symtom) kan ställas.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man lita på CT

Jag fick diagnosen Pigmenterad Villo nodulär Synovit i min högra armbåge ca år 2000. Har opererats ca 5 ggr men den är åter kommande. Då testades strålning i 4 veckor men åter igen kommer den tillbaka.
Jag lever med mycket smärta som bara blir värre och värre. År 2019 sattes jag in på cellgifter (Imitinib) i tablettform. Dom verkade få tumören att stanna av eller växa långsammare.
Sist jag gjorde en magnetröntgen var 1995. Jag har enorm cellskräck och måste sövas! Nu påstår min Onkolog att man kan se exakt samma saker med en Datortomografi?
Jag gjorde den och fick i telefonen samtal veta att tumören är borta??? Antingen har han löst cancerfrågan eller så ser man inte tumören som 2019 var 2,5cm lång och 1,5 cm. Jag vet att dessa tumören inte annat än växer och växer.

Ska jag våga tro på hans fynd eller är det extremt dyrt och komplicerat att söva och göra denna undersökning så man har valt DT?

Denna PVNS har en långsam progress som börjar med växt i ledhinnan (synovia) med en ev. senare överväxt till benet som visar sig som kortikala (benhinna) multipla cystor. Oftast upptäcks dessa bencystor med enbart konventionell (vanlig) röntgen som tillsammans med symtomen med rörelsesmärta vid ledrörelser indikerar för en fortsatt utredning med MR för mjukdelsengagemang och benbiopsi som säkerställer diagnosen.

CT (datortomografi) är en mycket bra röntgenmetod för att åskådliggöra skelettförändringar. Så när man nu har fastställt diagnosen PVNS med MR och vet var denna lesion är lokaliserad, då den är benign på så sätt att den inte sprider sig, så kan uppföljningen mycket väl göras med CT där man följer utvecklingen.

Om din  PVNS gått i regress helt får vi låta vara osagt men din doktor borde veta vad han prata om. Du har ju fått cellgift som hämmar tillväxt av onormala celler vilket kan ha haft en väldigt bra effekt på din PVNS.
PVNS har dock ofta en långsam progressiv men aggressiv tillväxt där recidiv är relativt vanligt så fortsatta kontroller bör nog ske.
En kontroll av armbågsledens mjukdelar (ledhinna/yta) där allt började kan troligen även utföras med  ultraljud lite beroende på var i leden denna lesion satt/sitter.  Ultraljud ger en mycket bra bilddiagnostik av mjukdelar men där ben ger störande inslag i ultraljudsbilden.

Narkos kan medföra risker för patienten så kan man slippa helnarkos av en patient där man enbart ger lugnande (sedering) vid en undersökning som får patienten att må bra så är denna form av anestesi att föredra. Sedan är det generellt svårt att få till ej akuta tidbokade undersökningar med narkos involverad.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa båtbensfraktur på MR

Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.

MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hårextension och MR

Jag ska göra en magnetröntgen snart. Har en fråga. Jag har isatt i mitt hår tejpextentions (löshår). Tejp/plastfästen. Jag har mailat företaget och enligt dom är det ingen fara då dessa fästen inte ska innehålla någon metall.
Vet ni något om detta? Jag är lite orolig.

Inga problem med magnetfältet då dessa hårextensions enbart är tejpade med en form av plastplatta mot ditt riktiga hår.
Således inget metall inga bekymmer med MR….

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.
Nackdelen med denna metod är den är komplicerad och kräver mer av dig och sjukvården då det är ett invasivt ingrepp.

Då datortomografi (CT-angio) troligen är utesluten kan man ev. göra en MR-angio (magnetkamera) där det också behövs kontrast men i mycket mindre volym än CT-angio. Ska du få kontrast bör du ”vätskas upp” inför undersökningen.
Det finns även ett alternativ men som används mycket sällan då den är svårare att utföra såväl logistiskt som för patienten vilket går ut på att patienten får engångs-dialys direkt efter undersökningen.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jobba med röntgen trots graviditet

Jag undrar om det går bra att jobba med mammografi när man är gravid?

Jo om du går ut från rummet och inte står kvar i närheten av mammografen då bilderna tas. Behöver man hjälpa till att hålla patienten på något sätt får någon annan göra detta moment.
Denna policy går man inte från även om man normalt använder blyförkläde vid röntgenundersökningarna. Alla röntgenundersökningar, oavsett vad, som kräver närvaro inne på undersökningsrummet ska någon annan i personalen ta.

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024