Att se en höftledsfraktur

FrågaKan man se höftledsbrott på vanlig röntgen?

Odislocerad fraktur höger höft
Odislocerad fraktur

SvarVid misstanke på höftledsfraktur är en konventionell röntgen av höften en enkel, snabb och rellativt säker metod för frakturdiagnos.
I de flesta fall ser man brottsytorna eller annan antydan till benbrott (förändrad benstruktur) med denna enkla undersökning. Det uppstår ibland sk. odislocerad fraktur (ej åtskillda benändar) som kan vara svår att se med en vanlig konventionell röntgenmetod.

Om en stark misstanke på benbrott kvarstår trots att en konventionell röntgen ej diagnostiserat en sådan kan man komplettera undersökningen med en datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. scintigrafi av höften.

Med CT ses i så fall en frakturlinje medan MR detekterar benmärgshematomet som alltid uppstår då blodkärl brister i frakturområdet i samband med skadan. Om man väljer att göra en scintigrafi gör man detta först efter 4-6 dagar när de radioaktiva isotoperna då tas upp där det finns en hög cellaktivitet som vid tex. ny benbildning i samband med frakturer.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför gel till ultraljudet

FrågaKan man ta ultraljud på bukaortan utan gel? Jag var på ultraljuds undersökning på Varbergs lasarett, där undersöktes jag utan gel. Varför?

SvarPå något sätt ska man alltid stäva efter att minska luftgapet mellan transducern och huden.
Dvs. ultraljudstransducern måste ligga helt an mot huden. Detta för att inte få stora störningar i ultraljudssignalen pga. luft. Detta betyder även att luftförande organ (lungor, tarmar, magsäcken…) inte lämpar sig för att undersökas med ultraljud.
I praktiken kan man hålla transducern helt stilla mot huden och få en vettig bild men i praktiken måste man vid undersökning föra transducern över ett större område på huden.

Gelkudde
Gelkudde

För att få en bra glideffekt och minimera luft mellan transducer och hud använder man sig oftast av någon form av gel eller salva.
Idag finns alternativ till gelen. Detta tex. i form av fasta gelkuddar som läggs mellan transducern och huden. Man slipper då det kladd som den flytande gelen ger. Finns säkert andra lösningar vi inte känner till men transducern måste alltid ligga helt an mot huden för en bra bild.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

FrågaKänner en knöl sedan ca 10 dagar tillbaka. Var hos läkare i Malmö där jag fick Voltaren. På återbesöket på ca 2 min ska en remiss skickas till bröstenheten i Malmö som har stängt i ca. 3 veckor.
Det ömsom kliar, bränner lite som menssmärta i bröstet. Läkaren sa att de flesta ”knutor” är bröstcancer. Som ni förstår vill jag så snart som möjligt kolla detta! Hur gör jag?

SvarDet är inte bra att en läkare ”skrämmer upp dig” med enbart ett kliniskt palperat ofullständigt diagnostiserat fynd.

Mammografi
Mammografi

Man kan genom att enbart palpera (känna) bröstet även finna knölar av annan genes än bröstcancer. Knölar i bröstet är inte helt ovanliga och kan vara bindvävnad, fettknöl, böld, cysta, ofarlig knöl i samband med menstruation, mm., mm. Långt ifrån allt är cancer.

För att komma fram till en säker diagnos måste du göra en mammografi och i de flesta fallen även ultraljud av bröstet. Om detta visar bilddiagnostisk misstänkt malign förändring tar man prov (PAD) från denna oftast då i samband med detta första besök (kan skilja mellan kliniker).

Det normala, kan vara olika från klinik till klinik, är en relativt snabb handläggning med besök inom 8-10 dagar. Om närmaste klinik för mammografering är stängd av någon anledning kan din läkare hjälpa dig med att söka till annan närmaste klinik för detta.

Under tiden fram till dess är det viktigt att du känner efter om knölen ändrar karaktär, storlek, ändrad värk eller obehag, etc. eller helt enkelt minskar och försvinner av sig själv….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

FrågaJag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

SvarDet är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla.  palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet  samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till MR

FrågaOpererats med Sugitaklämma mot aunerysm i hjärna -87 på KS Solna. Får inte röntga med MR kamera. Behöver röntga hypofys och binjurar. Ev Cushings. Vilken röntgen är bäst då för mig.

SvarÄldre kärlklämmor (clips) var av rostfritt stål och dessa är kontraindicerat för MR-undersökningar. Detta ferromagnetiska metall riskerar att migrera (ändra läge) samt att de blir någon eller några grader varmare. Nutida kärlclips är av material som kobolt-krom, titan, mm. vilka klarar en MR-underökning.
Idag görs MR-undersökningar av hjärnan trots ev. clips om dessa är väldokumenterad i journalhandling och är av rätt material.
I annat fall görs ingen MR.

Det enda bilddiagnostiska alternativet till MR för att undersöka hypofysen är med datortomografi (CT). Inget annat radiologiskt bildmedium ser in i skallen.
Binjurarna undersöks med datortomografi (CT) som då oftast även inkluderar en bildserie med injektion av kontrastmedel. Binjurarna kan även enkelt undersökas med ultraljud.

Diagnosen Cushings syndrom som innebär ett överskott av kortisol och ACTH-hormon i kroppen ställs efter kliniska analyser och fynd. Man bör först utesluta om en stor användning av kortisonpreparat ligger bakom överskottet.
Röntgen sker först i ett senare skede för att leta efter bakomliggande orsaker till detta överskott av kortisol och överproduktion  ACTH.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

FrågaJag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

SvarChiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT)  som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal  där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta vid angiografi

FrågaJag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

SvarDu skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa fynd på CT utan kontrast

FrågaUndrar om man kan ”missa” att se något på dt buk/thorax röntgen?
Skulle göra en med kontrast men i sista minuten fick jag inte det pg av allergi. Jag har smärta i buken/rygg, och sväller mer och mer. Hög sr lågt hb…
Något måste det ha missat??

CT skale
CT skale med kontrast

SvarJo man kan missa en del ”fynd” på CT-bilderna där man inte använt sig av intravenös kontrast (till blodet).
Flertalet ”onormala” processer i kroppen är väldigt blodkärlsrika. Tack vare denna ”patologiska” ansamling av nya blodkärl, i tex. en tumör, kan man se och särskilja denna från omgivande strukturer och organvävnad.
Likaså kan det vara inverterade förhållande där då onormala ”fynd” i kroppen, som är kärllösa, tex. cystor, varansamling, mm. då ses där den omkringliggande vävnaden laddar upp med kontrast men där tex. cystan förblir kontrastlös.
Dvs. man använder kontrastmedel för att förstärka och skilja på normal resp. onormal vävnad i kroppen från omkringliggande vävnad.

Utan kontrastmedel ser man de flesta organ i kroppen. Man tittar på homogenitet, anatomiska former, onormala oklarheter i bilderna, mm.
Har man gjort en CT utan kontrast och ser något onormalt i bilderna så kompletterar man alltid med ytterligare CT, MR eller ultraljud beroende på vad och vilket organ det rör sig om.

Har man någon svårare allergi eller tidigare reagerat mot kontrast  kan man behöva [ premedicinera ] i förväg mot en ev. reaktion mot kontrastmedel. Detta beror dock på vilka symtom den allergin man har normalt ger.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Kan inte ligga ner vid MR

FrågaJag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

SvarHör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Utlandsvensk och en röntgen i Sverige

FrågaJag och min hustru är sedan flera år tillbaka bosatta i Grekland.
Min hustru är 70 år. I hennes släkt finns spinal stenos. Nu har hon symtom som hon misstänker kan vara detta. Hon är av läkare rekommenderad att göra en ct.
Vi är ju inte anslutna till försäkringskassan eftersom vi bor utomlands. Hur skall hon göra för att få en tid och vad skulle i så fall priset bli.

SvarVi bifogar ett utdrag från Vårdguiden

” Om man bor i ett EU-, EES-land eller Schweiz kan man få nödvändig vård på samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Men då krävs att man är försäkrad i det land man bor i och har ett EU-kort när man söker vård i Sverige.
För att få planerad vård i Sverige behöver man ett förhandstillstånd från det land man är försäkrad i. Man kan också komma till Sverige för att söka vård utan tillstånd. Då betalar man hela kostnaden själv och ansöker i efterhand om ersättning för vårdkostnaderna i det land man bor.
Är man pensionär med svensk pension och är bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Då behöver man ett intyg från Försäkringskassan i Sverige om att man har rätt till förmånerna…”

Länk till mer [info] från Försäkringskassan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024