En CT är gjord och DAI är konstaterad, vilket misstänktes men vad vi fått höra från specialisterna när personen i fråga låg i i Uppsala är det en MR som kan konstatera hur omfattande skadorna är och vilka områden, varför gör man inte en MR?

DAI (Diffus Axonal Skada) är en axonskada som oftast uppkommer efter en skallskada (trauma). DAI skador är ofta lokaliserade längs hjärnans medellinje. Vid trauma mot skallen förskjuts övergången mellan grå och vitsubstans vilket medför flertalet skador på de små blodkärlen i området. DAI kan vara svår att ställa enbart med en CT undersökning. Däremot kan man ev. urskilja flertalet småblödningar samt ödem runt skadorna som kan talar för att det även finns på axonskador (DAI).

I stort alla traumatiska skallskador undersöks initialt med datortomografi (CT) som rutin. Valet av denna metod beror bla. på  tidsfaktorn. En snabb diagnostik av skallskador och akuta patologiska tillstånd i hjärnan (hjärnkatastrof/stroke) är helt avgörande för hur bra efterföljande behandling blir.

MR är mycket riktigt en mer sensitiv (känslig) metod för att avbilda mjukdelarna i hjärnan än CT. Denna metod används oftast i förlängningen av utredningen då man inte funnit någon patologi med CT eller för att mer noggrant diagnostisera en patologisk utbredning i hjärnan.
DAI kan mycket väl diagnostiseras efter symtom som ofta finns kvar lång tid efter skalltraumat. DAI finns i varierande grader där symtomen skiljer sig från milda knappt kännbara till livshotande symtom.

Numera finns dMRI eller diffusion tensor imaging som genom vattenmolekylernas rörelse längs nervfiberna kan kartlägga funktionen av nervbanor i den vita substansen. Således bra vid diagnostik av bla. MS där axonerna kring nervtrådarna är defekta. dMRI är även en mycket bra metod för att bedöma typ av hjärntumörer.
Framför allt kan denna teknik diagnostisera syrebrist i hjärnan nästan i samband med att en hjärnskada uppstår. Det klarar inte datortomografi (CT).

Det finns ingen vedertagen behandling för patienter med DAI utan man inriktar sig ofta på att minska ev. senare komplikationer som beror på denna hjärnskada.
En diagnostik utifrån symtomen samt en CT som visar på ödembildning kring en traumatisk skada ger troligen diagnosen DMI.
En MR ger troligen samma diagnos utan att denna kan påverkar behandlingen. Tillgången till undersökningar med magnetkamera (MR), på de olika sjukhusen idag, är ofta begränsad. Denna person i fråga kommer troligen ändå att genomgå ett flertal MR-undersökningar av hjärnan inom sin tid i ett led i utredning samt diagnostik av ev. följdkomplikationer till skadan.

Man har alltid rätt att få fullständig information om en sjukdom, behandling, kommande åtgärder och undersökningar, mm. av sin doktor så ta ett samtal med denna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg