MR och hårtransplantat

Hejsan, kanske en dum fråga men jag undrar om det är någon fara att göra en magnetröntgen om man gjort en hårtransplantation för ca ett år sedan. Om det på något sätt kan påverka hårsäckarna?

Nix!

KT. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa båtbensfraktur på MR

Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.

MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hårextension och MR

Jag ska göra en magnetröntgen snart. Har en fråga. Jag har isatt i mitt hår tejpextentions (löshår). Tejp/plastfästen. Jag har mailat företaget och enligt dom är det ingen fara då dessa fästen inte ska innehålla någon metall.
Vet ni något om detta? Jag är lite orolig.

Inga problem med magnetfältet då dessa hårextensions enbart är tejpade med en form av plastplatta mot ditt riktiga hår.
Således inget metall inga bekymmer med MR….

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Slöja vid MR

Jag ska på magnetröntgen i morgon i Norrköping
Och undrar om det verkligen stämmer att jag inte kan välja att ha min slöja på mig av religösa skäl.
Röntgen ska göras av mina höfter så slöjan är knappast i vägen för undersökningen. Jag är faktiskt väldigt tveksam till om de får säga till mig att jag inte får ha slöjan på mig.

Personalen på sjukhus kan i princip kräva vad som helst av dig inför en specifik undersökning  eller behandling. Ofta krävs vissa förberedelser eller åtgärder för att erhålla en säker undersökning som ger en tillfredsställande diagnostik.
Följer man inte de åtagande som sjukvårdspersonal menar att man måste följa så finns risk för att undersökningen eller behandlingen inte blir av.
Att man som patient byter om till sjukhuskläder i samband med tex. en MR-undersökning är för att på ett enkelt sätt minimera risker för att de egna kläder innehåller metall i form av tex. knappar, nitar, dekorationsstråd, färgtryck, mm.

Du bör kunna ha på dig vissa kläder, så som slöja, så länge den inte innehåller material som kan ge störningar i bilderna typ metalltrådar, pärlor, dekoration med metall, tryckta färgmönster, mm. Du får givetvis inte heller ha några spännen eller klämmor under slöjan som fäster i håret.
Många sjukhus kan idag erbjuda en slöja som patientklädsel.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld i munnen vid MR

FrågaJag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?

SvarNej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen.
Jag har en tandbrygga som det är guld på baksidan av tänderna. Spelar det någon roll? Sen undrar jag om man kan begära och få nåt lugnande eftersom jag får panik i trånga utrymmen.

Guld i munnen påverkas inte av bildtagningen av ländryggen.
Be din egen remitterande doktor att skriva ut någon lugnande läkemedel till dig du själv kan ta en stund innan undersökningen

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man missa kontrasten i bilden

FrågaGjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?

SvarVid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.

De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.

Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.

Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.

Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom och orsak

FrågaHur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

SvarHemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

FrågaJag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

SvarDet är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla.  palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet  samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

® www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024