MR – Fråga Röntgendoktorn

Slöja vid MR

Jag ska på magnetröntgen i morgon i Norrköping
Och undrar om det verkligen stämmer att jag inte kan välja att ha min slöja på mig av religösa skäl.
Röntgen ska göras av mina höfter så slöjan är knappast i vägen för undersökningen. Jag är faktiskt väldigt tveksam till om de får säga till mig att jag inte får ha slöjan på mig.

Personalen på sjukhus kan i princip kräva vad som helst av dig inför en specifik undersökning eller behandling. Ofta krävs vissa förberedelser eller åtgärder för att erhålla en säker undersökning som ger en tillfredsställande diagnostik.
Följer man inte de åtagande som sjukvårdspersonal menar att man måste följa så finns risk för att undersökningen eller behandlingen inte blir av.
Att man som patient byter om till sjukhuskläder i samband med tex. en MR-undersökning är för att på ett enkelt sätt minimera risker för att de egna kläder innehåller metall i form av tex. knappar, nitar, dekorationsstråd, färgtryck, mm.

Du bör kunna ha på dig vissa kläder, så som slöja, så länge den inte innehåller material som kan ge störningar i bilderna typ metalltrådar, pärlor, dekoration med metall, tryckta färgmönster, mm. Du får givetvis inte heller ha några spännen eller klämmor under slöjan som fäster i håret.
Många sjukhus kan idag erbjuda en slöja som patientklädsel.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld i munnen vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?

Nej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man missa kontrasten i bilden

Gjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?

Vid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.

De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.

Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.

Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.

Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom och orsak

Hur uppkommer hemangiom i en ryggradskota? Är 2,5 cm ovanligt stor? ( I th12) Om det växer utanför kotans hålrum är det då det kan bli malignt? Hur vanligt är detta? Kan man medicinera bort det? Förstår att det ej är operabelt.
Har ont dygnet runt och strålar upp i nacken. Har diskbråck på L 4-5 sedan två år. Vid MR för två år sedan fanns ej hemangiom som nu alltså finns i th11 samt th12 (Är 67 år). Har dessutom kraftig Ischiasvärk sedan två år i båda benen, höger fot bortdomnad samt höger underben. Känns som järnklovar kring anklarna. Mycket stark smärta på en punkt djupt inne i vänster vad. Vaknar nattetid av liknande elektriska stötar i benen. Även kramper. Känns som varmt bly som rinner ner inne i h. ben ända ner i foten.
Besökte nyligen en ortoped som inte ansåg det var aktuellt för en operation. Skall jag ha det så här för resten av mitt liv?

Hemangiom i en kotkropp är en benign ”tumör” som sällan är behandlingskrävande. Hemangiomet är antingen en medfödd kärlmissbildning eller med åren förvärvad sådan. Fallen ökar med åldern där den vanligaste patientgruppen utgöras av 50-60 åringar. Denna statistik beror nog på att det är en vanlig åldersspann för undersökning av ryggen av andra orsaker.
Dessa hemangiom i endera ryggkota, vanligast i bröstryggen, finner man således oftast som bifynd hos ca 10% av alla patienter som genomgår en MR-bröstrygg. Man räknar med att ca. 50% av alla hemangiom finner man i ryggkotorna. I omkring 30% av fall med hemangiom är dessa multipla dvs. det förekommer flera hemangiom i olika ryggkotor.

Ett kothemangiom kräver som sagt sällan behandling. Dock finns hemangiom som är mer aggressivt växande och som genom sin storlek påverkar omkringliggande strukturer, växer in i ryggmärgskanalen eller destruerar den aktuella kotan så att en kotkompression kan bli resultatet. Dessa mer aggressiva, men mer sällsynta, former av kothemangiom finner man oftast inom bröstryggkota 3 till 9 (th3-th9) och då i den bakre delen av kotan eller i kotutskottet.
Med magnetkamera (MR) kan man oftast kategorisera hemangiomet som benign eller ett mer aggressivt sådan efter vilket innehåll hemangiomet har. MR detekterar fett väldigt bra. Generellt är att ett välavgränsad hemangiom med fettinnehål räknas som benignt. Hemangiom med lågt fettinnehåll samt som har en mer kärlrik struktur kan vara av en mer aggressiv sort.

Hemangiom som ger symtom eller genom sin storlek riskerar att haverera kotan kan behandlas. Det finns bla. vertebroplastik där man sprutar in en stödjande massa (bencement/plast) i ryggkotan. Om hemangiom ger en påverkan av ryggmärgen kan man göra en sk. laminektomi då bakre taggutskottet avlägsnas för att ge mer plats bakom aktuell angripen kota. I någon litteratur har vi sett det nämnas sk. sklerosering med alkohol av hemangiomet. Vi vet inte om det idag görs i Sverige. Risker med alkoholsklerosering är att alkoholen kan flyta in i andra ömtåliga strukturer eller blodkärl. Alkohol in av misstag i ryggmärgskanalen är inte bra.

Mycket nackvärk kommer av bla. förslitningar i halsryggens leder. Dina smärtor ner i benen kommer från ländryggen då nerverna ner i benen löper ut härifrån. Det går inga nerver ner i benen från bröstryggen.
Det enda vi gör på röntgen är sk. rotblockader (se detta). Det kanske kan vara ett alternativ för dig men det får du diskutera med din egen läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att utreda en knäskada

Jag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

Det är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla. palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Svart i MR-bilden

Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?

Detta kan vara vad som helst då vi inte vet vilken detalj i MR-bilden du syftar på.

Spongiös benstruktur skiftar alltid i gråskala i bilden beroende på olika kompakta partier av strukturen i ett och samma ben. Ligament, broskbeklädnad, ligament, mm. ger svarta resp. vita partier i bilderna beroende på hur de olika ”vinklade” signalerna från benet tolkas av MR-apparaten.

Har du en höftprotes så är svaret enkelt. Metallen i din höftprotes ger ingen signal som kan registreras av magnetkameran.
Man får alltid ett område för platsen där metall finns som inte ger någon bildinformation. Detsamma gäller för datortomografi (CT) som kan få än mer destu mer distorsion i bilden av metall än MR.
Har du inte en protes eller annan metall i höften så kan vi inte ge dig ett specifikt svar….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

Jag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

Chiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT) som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För många sjukproblem för en doktor

Jag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

Det är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast inte vidare om de inte ger några symtom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fyllda mastoidceller

Jag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

Mastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan inte ligga ner vid MR

Jag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

Hör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg