Vid en CT upptäcktes en cysta 5 mm på bukspottkörtel. Kan man se om det är cancer?

Cystor och andra förändringar i bukspottkörteln är oftast bifynd som ger symtom först i ett längre framskridet förlopp. Cystor ses som bifynd (70%) lite varstans i kroppen vid en stor andel undersökningar som görs av annan anledning med såväl CT som MR. Cystor är vanligt förekommande hos äldre människor (pancreascysta 50%).

CT-buk med cysta i bukspottkörtelns svans

Generellt är små cystor svåra att särskilja bildmässigt och då således även misstolkas vad avser diagnosen. En liten cysta i pancreas kan vara premalign (<1%) vilket är nästintill omöjligt att avgöra enbart med bilddiagnostik. Cysta som inte ger symtom är troligen en benign cysta. Maligna cystor i bukspottkörteln förekommer mer hos män än kvinnor.

Tunnväggig asymtomatisk unilokulär¹Enstaka förekomst i motsats till multilokulär som innebär flertalet/en mängd förändringar. cysta med klart innehåll får anses benigna medan cysta med solid/fast innehåll i cystan eller som ger symtom (ikterus, mm.) är ett högst oroväckande fynd. Cystor med omslutande blodkärl på bilderna kan vara ett tecken på en malign cysta eller förändring. Studier har visat att asymtomatiska cystor <2cm har låg malignitet (3,5%) med cystor >2cm har en högre risk för malignitet (26%). En oklar mindre cysta följs oftast upp med ny bildtagning (CT, MR, ultraljud) efter en tid för att kontrollera ev. tillväxt.

Datortomografi (CT) är i oftast den metod som först upptäcker en asymtomatisk cysta då detta är den initiala metoden för ett otroligt stort antal radiologiska utredningar. Utifrån CT-bilderna kan man vid större cystor troligen avgöra typ av cysta. Används intravenös kontrast vid CT-undersökning brukar en solid tumör ladda upp sig senare än omgivande pancreasvävnad i motsatts till en benign cysta vars vätskeinnehåll inte alls laddar upp med kontrast. Detta under förutsättning att bilderna tas i rätt fas av kontrastuppladdningen av pancreas.
Nutida CT-apparater kan detektera mycket små cystor (<5mm) i pancreas… om patienten kan hålla andan och ligga still då bildtagningen endast tar några sekunder. En CT-bildtagning tar ca. 5sekunder.

Kan man inte säkert med CT differentiera en större cysta (vätska resp. solid innehåll) eller att den växer på ett oroande (storlek) eller avvikande sätt från benigna cystor i allmänhet får man gå vidare med utredningen med annan undersökningsmetod så som ultraljud eller MR. En punktion (biopsi) av oklar förändring kan vara aktuell om så går vilket beror på storlek (≥3cm) på cystan eller lokalisationen (omkringliggande blodkärl, tarmar i vägen, mm.).

MR-gallvägar (MRCP) med cysta

MR-undersökning med mjukdels kontrastförstärkning kan relativt bra särskilja på olika typer av större cystor då man ofta kan avgöra cystans karakteristiska utseende, uppbyggnad (cystvägg, septum, bikakemönster, mm.), innehåll, separation från andra strukturer (kontakt med gallväg, mm.), mm. Med MR kan man, med optimal bildtagning/undersökning, se cystor med en storlek på ≈2mm men som pga. sin storlek är svåra att skilja på mellan olika typer av cystor.
Man kan tycka att MR bör göras på alla typer av cystor men begränsningen för en MR-undersökning är mindre tillgänglighet, tid som en MR-undersökning tar (15-30min), kontraindikationer²Kontraindikationer för ett kraftigt magnetfält är pacemaker, insulinpump implantat, metall i känsliga strukturer (neurologiska clips, etc.), metallfragment i kroppen, mm., cystan redan diagnostiserats med CT/ultraljud, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg