CT – Fråga Röntgendoktorn

Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Andra fynd vid CT-urinvägar

Har gjort en CT njurar, urinvägar med kontrast. Undrar om fler organ i buken kan ses med den undersökningen.

Vid en CT-undersökning (datortomografi) av urinvägarna med kontrastmedel kan man även diagnostisera bifynd i andra organ bara dom är med på bild. Många diagnoser baserar sig på sk. bifynd i samband med undersökning av helt andra orsaker och organ. Detta gäller framförallt vid CT-undersökningar där en stor del av kroppens organ och strukturer avbildas. Dessa bifynd kan patienten vara helt omedveten om och är helt symtomfri från.

Bifynd göres relativt ofta vilka flera av dom kan vara svåra att ställa en adekvat diagnos på. Undersökning baserad på annan frågeställning och patologi ”designas” tekniskt mot just den frågeställningen. Bifynd i andra organ kräver ev. annan ”design” av undersökningen för att få optimala bilder för en säker diagnostik. Dessa patienter kan därför rekommenderas att genomgå ytterligare kontroller för något som sedan visar sig inte spelar någon roll för hälsan.

I en Skotsk undersökning från 2013, med 300 helt friska och helt symtomfria 73-åringar, gjordes en MR-hjärna där fann man patologiska förändringar i en tredjedel av alla dessa ”friska” patienter.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Illamående efter jodkontrast

Var på skiktröntgen igår av hjärna med iv kontrast (jod). Anledning: ihållande kraftig yrsel som dock bara delvis tycks kunna förklaras av Bicalutamid 150 mg som jag äter mot prostatacancer. Uppmanades dricka mycket i 2 dagar. Kände mig något omtumlad så jag glömde fråga varför?
Vaknade idag på morgonen och var på ren svenska spyfärdig.
Normal reaktion? Skulle kännas lugnande för en i normala fall kolugn 88-årig gubbe med ett svar!

Att patienten uppmanas att dricka rikligt efter en röntgenundersökning med jodkontrast grundar sig i att denna kontrast ska elimineras från kroppen via urinen vilket den normalt helt har gjort efter ca. 24 timmar

Det förekommer sk. sena reaktioner efter jodkontrastinjektion som då debuterar från 1 timme upp till en vecka efter undersökningen. Hit hör bla. illamående och kräkning vilket dock anges som mindre vanligt och rent av sällsynt att den specifika reaktionen är efter kontrasten i sig. Dessa reaktioner kan man oftast härleda till andra orsaker så som hunger, värmekänslan efter kontrast, annan sjukdom, annan pågående medicinering, mm.

Bicalutamid har en lång lista av vanligt förekommande biverkningar bla. illamående. Om det var just detta läkemedel som vid samtidig riklig dryck gav illamående får vi nog låta vara osagt.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Gravid och en CT-thorax

Jag är gravid i vecka 12, fick igår röntga mig för misstanke för propp i lungan. Hur farligt kan detta vara? Hade ej propp men har svårt att andas samt hjärtklappningar men vid bara stående.

Lungemboli ger de symtom du beskriver i form av bla. andnöd. Det finns flertalet andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som vid lungemboli (hjärtsjukdom, lungsjukdommar, astma, mm.).
Proppar i lungartärerna (lungemboli) kan vara livshotande så oavsett graviditet eller inte måste man få en diagnos om så är fallet. Har man då propp i lungan måste detta behandlas för att inte tillståndet ska förvärras. Att inte undersöka, oavsett metod, gagnar varken dig eller ditt kommande barn. Det små risker det finns för fostret i samband med en röntgen får anses överkomligt med tanke på vilka konsekvenser det kan bli av att inte utreda dina besvär.

Lungembolier har nästan alltid sitt ursprung från benen. Dvs. patienten har bildat blodproppar här som lossnar och flyter med blodströmmen upp till lungorna där de fastnar. De flesta blodproppar somsom fastnar i lungorna är så pass små att de inte ger några symtom. Kroppen har ett eget försvar mot blodproppar som oftast tar hand om små proppar och löser upp dessa.
Vid graviditet är det inte helt ovanligt med lungembolier från framförallt vänster ben i slutet av graviditeten. Detta beror dels på att fostret pga. sin storlek kan trycka mot vä bäckenvener som då kan stoppa upp avflödet från vä ben och därmed ev. bilda proppar. Även en ökad östrogenproduktion under graviditeten är en riskfaktor för proppbildning.

Hittar man lungembolier kan en enkel ultraljudsundersökning av benen verifiera om dessa embolier härrör härifrån.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Komplettering av lungröntgen

Jag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.

Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.

Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.

Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vid extravasering av kontrast

Gjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

Det gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Lång väntan för HRCT

Hur lång tid tar en HRCT högupplöst CT att utföra?
Hur många patienter per dag kan klaras av?
Skall väntetiden för röntgen behöva uppgå till 6 månader?

Undersökning av lungorna med HRCT göres med de normalt förekommande datortomograferna man har att tillgå på en röntgenavdelning.
Detta betyder att dessa HRCT undersökningar, som är kompletterande utredningar, ska samsas med alla andra CT-undersökningar vilket även inkluderar alla akuta undersökningar.
Kapaciteten för datortomografi-undersökningar har sedan länge slagit i taket på landets röntgenavdelningar då så mycket mer diagnostik ställs idag med vägledning av CT.

Tid för en CT bokas efter prioritering av radiolog. Generellt beroende på indikation och frågeställning från remitterande läkare beslutas när en dylik undersökning kan göras. Akuta undersökningar och cancerfrågeställningar prioriteras alltid högt.

Det är inte tillfredställande som patient att behöva vänta flera månader på en undersökning. Alternativt kan vara att man förhör sig för på mindre sjukhus inom rimligt avstånd dit den egna doktorn då skickar en remiss.

En HRCT undersökning av lungorna tar ca. 10 minuter…

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Njurstensanfall av kontrast

Min man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

Nej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klaustrofobi för röntgen av fötterna

Jag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora problemet med trånga utrymmen.

Om det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tjocktarmsröntgen vs. rektoskopi

Har av min doktor blivit ordinerad tjocktarmsröntgen. Nu undrar jag varför man inte kan göra en rektoskopi, som tydligen inte är så smärtsam. Min läkare svarade att det görs inte på patienter som är under 70år. Varför har region Skåne bestämt detta? Är det för att spara pengar,eller?
Nu undrar jag om jag kan ha byxor och och en tunn tröja på mig, som vid rektoskopi.

Det är troligen tvärtom du menar där patienter över 70 år får genomgå en CT-kolon medan yngre (<70år) och rörligare patienter gör en koloskopi.
En rektoskopi avser endast undersökning av de sista delarna av tjocktarmen medan en koloskopi gäller hela tjocktarmen, i den mån detta är möjligt.

En rektoskopi görs i samband med en CT-kolon eller i de fall patienten inte kan genomföra en adekvat koloskopi. Likaså görs en rektoskopi alltid först vid rött blod från ändtarmen. Tvärtom gäller även där man efter en CT-kolon finner fynd som tex. polyper och då gör en kompletterande koloskopi efteråt.
Mest besvärande är förberedelserna som är desamma oavsett metod.
CT-kolon upplevs nog generellt som en enklare undersökning än en koloskopi. En annan fördel med CT-kolon är att vid misstänkta bildfynd kan en bedömning även göras av omkringliggande organ och vävnad.
Koloskopi ger däremot en något högre diagnostisk säkerhet av själva tarmväggen där det samtidigt går att ta en sk. biopsi (vävnadsprov) eller annan endoskopisk behandling av misstänkta förändringar i tarmväggen. Koloskopi är därför att föredra vid misstanke på tex. ytliga inflammatoriska förändringar, slemhinneblödningar, etc. som inte ses med CT.

Kostnaden för en CT-kolon resp. koloskopi är i stort densamma.
Att man har olika metoder för undersökningar av tjocktarmen, indelat efter ålder, beror mycket på de resursbegränsningar som generellt finns för de båda metoderna. Idag är väntetiderna för en oprioriterad CT-undersökning flera veckor/månader oavsett frågeställning. Likaså gäller troligen för koloskopi. För att inte få än svårare prioriteringsproblem och därigenom högre risker för patienterna, med alltför långa väntetider, har man fått dela upp oprioriterad tjocktarmsundersökning mellan olika metoder och kliniker beroende på ålder.
Därav denna indelning.
Som sagt ovan inga regler utan undantag…. beroende på tarmsymtom, lokalisation, frågeställning samt annan klinisk bedömning frångår man givetvis denna indelning av metod.

Du får tröja/skjorta samt speciella kortbyxor (med hål i baken) att ha på dig vid båda undersökningarna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg