Blev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.
Förkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
Vad gäller övrig kalkbildning i armen drabbar detta oftast överarmen nedom axelpartiet där muskelsenor kan få längre kalkbeläggningar som då oftast beror på ensidiga kraftiga ofta återkommande rörelser av armen. Det finns ämnesomsättningssjukdomar samt mer ovanliga benigna typer av muskeltumörer som kan ge längre kalkbildningar i mjukdelarna.
Fick idag reda på efter ett ultraljud att dom hittat något på levern som läkaren kallade ofarligt nystan. Är det vanligt och hur orolig måste man vara att detta skulle vara något farligt typ en tumör? Är bara 35 år och inga symptom.
Det kan vara ett hemangiom du har i levern. Denna diagnos ställs oftast enkelt med ultraljud och kontrastmedel.
Hemangiom ultraljud
Detta hemangiom är ett kärlnystan som troligen är en medfödd kärlmissbildning. Storleken kan vara allt från någon centimeter till en betydande knöl. Dom kan även uppträda som multipla.
Små hemangiom (1-3cm) gör oftast ingen väsen av sig. Är den väldigt stor eller multipla så de på grund av sin storlek eller lokalisation klämmer för gallvägarna kan de ge symtom i form av tex. ikterus (gulsot), matleda, smärta och då gen anledning till en operation.
Dessa hemangiom kan diagnostiseras men upptäcks oftast upp i åldern (30+) som bifynd vid undersökningar av andra besvär. Kvinnor har en större benägenhet för dessa hemangiom än män av någon oklar anledning. Likaså ökar bildningen av hemangion hos kvinnort i samband med graviditet eller vid behandling med östrogenpreparat.
Hemangiom utreds inte vidare om de inte ger några symtom. Skulle ett fynd på ultraljud vara av ”oklar natur” går man ofta vidare i utredningen med exv. magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT).
Är man som patient orolig eller anser sig inte fått tillräcklig med information så ska man absolut ta upp detta med sin egen doktor.
Jag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.
Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?
CT öra
Mastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.
Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.
Jag har fått en knöl i hö. bröst, precis under bröstvårtan. Var hos läkare som kände på bröstet. Han skickade remiss till mammografi, har fått tid nu. Trodde att man skulle komma till undersökning fort, men det blir 8 dagar från att knölen upptäcktes. Vad görs vid första besöket? Är det bara mammografi, eller är det mer man skall gå igenom?
Får man åka hem efter röntgen även om dom ser några förändringar? Hur snabbt får man svar om det visar något? Jag tycker att knölen har blivit större på en vecka, har även värk från o till nära armhålan.
En vecka- tio dagars väntetid är normalt för en klinisk mammografi vid misstänkta kännbara förändringar i brösten. Man försöker ha korta vänte- samt annan handläggningstider för denna kategori patienter.
Normalt görs både mammografi samt ultraljud av brösten vid detta första besök. Undersökningen tar ca. 15 minuter. Om man på bilderna ser något suspekt fynd tar man en biopsi (cell- och vävnadsprov genom punktion med nål) från förändringen oftast vid detta första besök. När en ev. biopsi göres kan skilja mellan olika kliniker i landet.
Patienterna behöver inte stanna kvar på sjukhuset efter varken mammografi eller biopsi. Om punktion (biopsi) gjorts brukar det räcka med att komprimera över insticksstället en kort stund efter en punktion. Medicinerar patienten med blodförtunnande läkemedel kan denna tid för komprimering av bröstet behöva förlängas något.
Svaret från mammografi samt ultraljudet får remitterande läkare samma dag eller någon/några dagar efteråt. Om en biopsi gjorts tar svaret från detta prov ca. en vecka.
Har varit på efterkontroll och genomgått slätröntgen för högra höftleden. Jag har bytt höftlederna på båda sidor. Ser man även om det skulle vara något fel på vänstra höften även vid en sådan röntgen som siktat in sig på ena sidan.
Tas det en hel bäckenbild vid kontrollen så får man med även den andra tidigare opererade sidan. Den bild visar dock endast själva höftkulan, kuppen, övre delen av lårbenet och inte hela protes-skaftet.
Våra radiologer koncentrerar sig således mest på den aktuella höftprotesen. Det är klart att dom ”slänger ett öga” på den andra höften också vid granskningen av bilderna. För en komplett detaljerad granskning krävs fler projektioner av den höftled man tittar på och så är inte fallet här.
Ser man något klart avvikande från den andra, inte aktuella höften, uppger man detta i svaret. Patienten får sedan ev. komma med en ny remiss från sin egen läkare för en kompletterande bildtagning av den tidigare opererade höften.
Jag hörde av en jobbarkompis att han hade en släkting som gjort en vanlig röntgen i våras och då hade läkarna sett en vit prick på skelettet. Han hade röntgat höften (men röntgenbilden visar säkert även bäckenet).
Vad kan denna vita prick vara för något? Kan det vara en metastas eller liknande?
Det är svårt för våra radiologer att utan bilder avgöra specifika detaljer i en röntgenbild.
Vita prickar i benskelett visar på mer kompakt bensubstans i det annars porösa (spongiosa) benpartiet. Dessa ”benöar” kan uppträda som multipla.
Sk. benö visar sig som kompakta vita benpartier inom en annars homogen benmassa. Dessa benöar är relativt vanliga och är en benign sort. Vanlig lokalisation för benö är just höften, underben, fingrar…
Vid multipla ”benöar” (ostopoikilos) kan det vara svårt att skilja från vissa bentumör. Bentumörer brukar visa uppluckrat ben eller en spretighet i förändringen. En ofarlig benö är oftast en klar rund homogen struktur.
Vid oklara fynd som inte kan förklaras måste dessa följas upp.
En scintigrafi visar inga fynd vid tex. en benö elelr andra beningna fynd så som det gör vid maligna bentumörer.
Har varit på 3 st CT senaste året för problem med bihålorna.
Enligt röntgenutlåtandena har jag förtättade/igensatta ethmoidalceller.
Trångt osteometatala komplexet på vänster sida och ockluderad osteomeatala komplex på höger sida. Samt slemmhinne svullnad på båda sidorna av Sinus maxillaris och i sinussphenoidalis på höger sida samt i sinus frontalis på vänster sida. Ingen av CT är gjorda i samband med akut bihåleinflammation. Och alla har visat samma fynd. Men jag har ständig värk runt framför allt höger öga, näsrot och ut mot tinningen. Även haft ont och svullen känsla i höger öra senaste året. Bihåleproblem i 2 år. Nästäppa, feber (dock låg) svår trötthet och återkommande akuta bihåleinflammationer som behandlats med atibiotika.
Vad betyder dessa fynd i röntgen utlåtandet? Vid läkarbesöken har läkarna aldrig pratat om röntgenläkarens utlåtande utan bara bläddrat igenom CT bilderna och säger att jag inte har Bihåleproblem.
CT Sinus
Detta som har setts på CT samt symtom förekommer vid bla. kronisk sinuit.
Benämningen kronisk sinuit (recidivsinuit) är benämningen för ihållande och återkommande bihåleinflammationer över en lång tid (>12veckor). Siniut i käkbihålorna ger symtom i kind och under ögat. Sinuit i ethmoidale ger värk vid näsroten och ut mot tinningarna. Långvariga sinuiter ger trötthet precis som du anger.
Vid ihållande snuva kan infektionen sprida sig till mellanörat via örontrumpetgången som har förbindelse med näsmusslorna nära svalget. En kraftig infektion i mellanörat kan även sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat som då kan ge tillfällig känselnedsättning i ena ansiktshalvan (mungipa, ögonlock, mimik, mm).
Får man besvär med ögonrörelser, dubbelseende, synskärpan, ödem (svullnad) kring ögonen, mm. ska man snarast uppsöka läkare.
Datortomografi (CT) är den metod som bäst visar på slemhinneförändringar i samtliga bihålor. Undersökningen är mycket enkel och går snabbt att genomföra.
Jag har mått dåligt i 9 månader nu med diverse neurologiska symptom.
I vintras blev jag kallad för att göra en MR med kontrast av hjärnan. Jag är väldigt orolig att något missats om min läkare inte har en ”omfattande” frågeställning. Så min fråga är, kollar ni efter ”allt” och då inte bara de allvarligaste och vanligaste sjukdomarna utöver frågeställningen? Kan jag vara trygg med att veta att jag inte har något som avviker? Trots det inte är akut?
En undersökning av skallen med magnetkamera (MR) är troligen den bästa metod vi har idag. Bilderna är oerhört detaljrika (efter dagens mått mätt) där strukturer som inte ses med annan metod/teknik framträder här. Så du har gjort en väldigt bra undersökning för diagnostik av symtom från neurokraniet.
Vid en granskning av bildmaterial efter en undersökning tittar våra radiologer på ALLA strukturer som ses på bilderna. Inte enbart en preciserad frågeställning eller förväntad patologi. Frågeställningen ställs efter patientens symtom samt ev. andra tidigare tester/prover. Fynd i bilderna kan oftast diagnostiseras korrekt efter lokalisation, utseende på fynd och från sjukhistoria angivet i remissen på patientens kliniska symtom, mm.
Om man inte kan klargöra eller identifiera oklara (inget säkert patologiskt) och klart misstänkta patologiska fynd i bilderna går man alltid vidare med utredningen.
Annat fynd på bilderna som inte räknas som en aktuell patologi och som ingår i den aktuella utredningen anges ofta som sk. bifynd. Dvs. det finns fynd i bilden som kan vara värt att notera men som (troligen) inte behöver åtgärdas/behandlas.
När ett utlåtande kommer från röntgen med svar som ”normala förhållande”, ”ingen patologi”, etc. så har även hänsyn tagits till förändringar orskade av ett normalt åldrande. Förändringar som normalt återfinnes hos äldre men inte hos yngre. Dessa ”för åldern normala fynd” anges därför oftast inte i svaret om det inte är avvikande för just åldern.
Så har du fått besked på att inget som kan förklara dina besvär och symtom ses på MR-bilderna eller andra prover och tester säger annat så kan du vara lugn på den biten.
Jag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.
Jo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.
Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.
Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.
Min mor har fått diagnos vid röntgen:
Bifynd Kothemangiom TH12 i ryggen och undrar vad det är?
Ett hemangiom är en benign (godartad) ansamling av blodkärl som bildar något som kan liknas med ett garnnystan.
Hemangiom är relativt vanligt förekommande och hittas oftast som ett sk. bifynd då man röntgenundersökes av en annan orsak.
Ett hemangiom har oftast ingen klinisk betydelse utom då den växer till sig och då kan ge en försvagning av kotan som kan kollapsa (kotkompression), om det nu är i en kota den sitter.
Vanligaste platserna där man finner dessa hemangiom är just i ryggkotorna samt levern. Inte heller i levern har de någon klinisk betydelse om de inte pga. sin storlek utövar tryck mot omgivande organ eller strukturer.
Blev röntgad på akuten vid Lidköping för ett kraftigt slag på höger underarm. Ingen skada upptäcktes där men läkaren upplyste mig om att det syntes förkalkning från handen tom armbågen. Skall detta undersökas vidare av min vårdcentral? Har besvär men ej sökt för denna värk. Ålder 80+.
Förkalkning över en längre sträcka får nog tolkas som ”åderförkalkning” av dina blodkärl i underarmen ut mot handen.
K.T. rtgssk
