Jag blev röntgad 30 ggr på samma kindben på 5 olika tandläkare mottagningar. 6 gånger utan krage. Ligger jag i risk zonen för sköldkörtel problem nu? E livrädd de blivit fel.

Du menar troligen vanlig tandröntgen där röntgenapparaten sätts mot kinden. Nu vet vi inte under hur lång tid dessa röntgenundersökningar av tänderna gjordes. Vid en vanlig undersökning av tandstatus hos tandläkaren tas normalt 4 bilder av främst kindtänderna och denna undersökning gör man normalt med 1 till 1,5 års mellanrum. Personer som har ökad risk för karies eller har andra sjukdomar i tänder/käke behöver desto tätare röntgenkontroll. Så under en längre tid blir det trotts allt många bilder oavsett indikation för en röntgen av tänderna.

Utformningen av apparaten för ”vanlig” intraoral tandröntgen (apikal) är som ett långt rör som placeras mot kinden. Denna konstruktion medför att det blir väldigt liten spridning av röntgenstrålarna som går i ett smalt knippe och praktiken enbart träffar tandfilmen som placeras i munnen bakom tänderna och hålles på plats med en bitskena (bitewing).
Dagens digitala intraorala röntgenplattor behöver mindre röntgenbestrålning än de gamla analoga filmerna som framkallades kemiskt efter bildtagningen. En vanlig apikal röntgen av tänderna ger ca. 0,005mSv per bild. En panoramabild (OPG) ger ca. 0,025mSv men denna bild får däremot med alla tänderna i käken samt båda käkbenen. En konventionell lungröntgen ger ca. 0,04mSv (beroende på röntgenutrustning, patientstorlek, kön, frontal-sidobild, mm.) som annat exempel.

Människor utsätts för ”naturliga strålningskällor” i sitt normala liv. Detta är bakgrundsstrålning från tex. rymden, urberg, mm. som under ett år tillför varje person ca. 3-4 mSv oavsett hur aktsam man är. En flygresa tur-och-retur till Kanarieöarna ger ca. 0,03mSv.
En tandröntgen ger samma stråldos som bakgrundsstrålningen ger under 1 dag.
Det är omöjligt att utröna om vem eller hur stor risken för att få en strålningsinducerad cancer efter si och så många röntgenundersökningar. Strålningsskador är stokastiska vilket betyder att man ser ev. effekter av denna efter många år och då är det omöjligt att ge en tidigare i livet utförd röntgen skulden för denna cancer då så mycket annat i vår moderna västerländska livsföring kan ha risk för cancer.

Oavsett halskrage eller inte så är bestrålningen mot sköldkörteln (tyroidea) liten då denna endast utgörs av sk. spridd strålning då röntgenstrålen träffar tänder, vävnad och ben och då sprids åt olika håll i området om än i en mycket liten dos. Men som med all röntgen ska man värdera nyttan med risker men den mest uppenbara risken med att inte röntga tänderna då och då är en svår karies och tandlossning. Man bör således erbjudas tyroidea-skydd vid tandröntgen.
Körtelorgan¹Körtelorgan är organiska strukturer i kroppen som utsöndrar hormoner, enzymer, sekret, mm. Hit hör sköldkörteln, äggstockarna, testiklarna, hypofysen och binjurarna. som sköldkörteln är generellt mer strålkänsliga än andra organ och vävnader.
För att få bedriva odontologisk radiologi (röntgen av tänder och käkar) krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten där man även söker tillstånd för specifik personal som har utbildning i radiologi som då har kompetens för att ta röntgenbilder och bedöma riskerna med röntgenstrålning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg