Om förberedelser

Vår intention med denna information är att patienter ska vara medvetna om att förberedelser inför en röntgenundersökning dels ger en bra bilddiagnostik samt att risken för att göra om en undersökning beroende på ej optimala förberedelser minskar rejält.
Riktigt genomförda förberedelser minskar även risken för obehag och ev. komplikationer för patienten.

En välinformerad patient resulterar oftast i en bra genomförd undersökning, både för patienten själv och för vår egen del, som ska leda patienten genom en för patienten ny och ibland obehaglig oklar situation.

Varför förberedelser

Det finns ett antal röntgenundersökningar som kräver någon form av förberedelser inför en undersökning som då kan genomföras med så liten risk som möjligt för ev. oväntade reaktioner eller risk sämre bilddiagnostik om dessa förberedelser inte följs noggrant efter givna instruktioner från röntgenavdelningen.
För gravida gäller oftast speciella förberedelser där aktuell röntgenklinik då ger denna information inför ev. förberedelse. För gravida krävs starka indikationer för en röntgenundersökning samt förberedelser som bedöms individuellt.

Låt oss ge några exempel på varför man som patient måste göra vissa förberedelser inför vissa undersökningar…

• Blodprover
  • Inför intravenös kontrastinjektion måste njurarnas kondition kontrolleras med ett blodprov (kreatinin) så njurarna efteråt klarar av att utsöndra (kissa ut) kontrasten utan att ta skada.
  • Patientens blödningsbenägenhet måste kontrolleras inför punktion av ett inre organ så patienten inte får en okontrollerbar inre blödning efter undersökningen.
  • Patientens allmänna tillstånd kontrolleras med olika blodprover så patienten klarar av fysiskt att genomgå olika ingrepp eller ska få narkos i samband med en undersökning.

• Fasta
  • Vid undersökning av magsäck för att tarminnehåll inte ska förväxlas med en sjuklig förändring (malignitet) i tarmkanalen på röntgenbilderna.
  • Vid punktioner eller mer operativa ingrepp ska man minska risken för patienten att kräkas maginnehåll i samband med ingreppet. Detta kan leda till att maginnehåll som kräks upp kommer ner i luftvägarna då patienten oftast ligger ner på rygg vid flertalet för denna typ av undersökningar.
  • Patienten ska snabbt kunna åtgärdas kirurgiskt med narkos om en mer allvarlig komplikation (blödning, pneumothorax, tarmperforation, mm.) tillstöter i samband med ett pågående ingrepp.
  • Ifall patienten ska sövas (narkos) i samband med ett ingrepp måste patienten vara fastande för att inte riskera kräkas under narkosen.
    Inför en undersökning där narkos ingår och patienten matfastar får patienten oftast dricka klara drycker tills 2 timmar innan undersökningens start.

• Laxering
  • Laxering kan behövas inför främst elektiv¹Tidsbokad ej akut undersökning. undersökning av tjocktarmen.
    Likt anledningen till fasta kan tarminnehåll i tjocktarmen förväxlas med en sjuklig förändring (malignitet).

• Läkemedel
  • Vissa läkemedel måste patienten temporärt upphöra med inför, under samt ev. en viss tid efter undersökningen.
  • Medicinerar patient med Metformin (diabetesläkemedel) ska denna medicinering inte ske under samt 48 timmar efter en undersökning med jodkontrast.
    Likaså ska ett blodprov (kreatinin) tas efter 48 timmar för kontroll av njurarnas funktion innan denna medicinering med Metformin återupptas.
  • Inför punktioner eller mer operativa ingrepp (interventioner) ska viss medicinering med blodförtunnande läkemedel (Waran, Clopidogrel, mm.) temporärt upphöra någon eller några dagar innan för att minska patientens blödningsbenägenhet i samband med ingreppet.
  • Har patienten vid tidigare undersökningar reagerat mot kontrastmedel eller har andra kontraindikationer för kontrastmedel behövs ev. premedicinering²Premedicinering innebär att man ger medicinerar patient som lindrar oro, smärta eller tidigare reaktioner av något läkemedel (kontrastmedel, mm.) som ska användas. för detta under förberedelserna.
    –
• Annan förberedelse
  • KAD (urinkateter) kan behövas vid längre undersökningar (timmar…) då det kanske inte finns möjlighet för patienten att kissa eller medför svårigheter att kissa liggande under pågående undersökning.
  • KAD kan även behövas om patienten har restriktioner i form av postoperativ sängläge under några timmar, har urinretention eller svårigheter att kissa liggande i en säng, mm.
  • Inför vissa större ingrepp eller interventioner ska patienten oftast ha duschat³Intvålning av hela kroppen samt håret. med [Descutan] eller [Hibiscrub] som har en antibakteriell effekt på huden som då minskar infektionsrisken⁴Vårdrelaterade infektioner är ett stort patientsäkerhetsproblem på sjukhusen idag. Multiresistentabakterier minskar antibiotikans effekt vilket minskar möjligheten för adekvat behandling.
    Spridning av mikroorganismer minskar genom god hygien (dusch) och bra hygienprinciper på sjukhuset och i samband med patientvård. av exogen⁵Patientens egna hudbakterier eller mikroorganismer från omgivningen. smitta vid öppnande av hudbarriären.
  • Inför narkos behövs även en preoperativ bedömning av nuvarande tillstånd⁶Ålder, utmärglad, övervikt, mm. samt tidigare sjukdomar⁷Hjärtsjukdomar, pacemaker, njursvikt, diabetes, vätskeballansen i kroppen, leversvikt, lungsjukdom, aktuella läkemedel, mm. för att bedöma patientens förutsättningar för en operation samt kunna utföra en säker patientvård

Det är således viktigt att följa givna instruktioner för förberedelser inför en undersökning för att undersökningen ska kunna utföras säkert för patienten samt leda till önskat resultat av undersökningen. Förberedelser som inte blivit optimalt genomförda kan ge osäkra fynd i röntgenbilderna varför en röntgenundersökning kan behöva göras om med allt vad som följer med i form av nya förberedelser, mm.
Läs noga din kallelse om den innehåller några instruktioner om förberedelser.
Dom flesta röntgenundersökningar göres trotts allt utan några som helst förberedelser.

Har du frågor om ev. förberedelser så kontakta den röntgenavdelning du är kallad till för att genomgå din undersökning.