Kontroll av Port-á-cath

Port-a-cath (PAC) är en implanterad central venös injektionsväg där själva porthuset ligger under hudens subcutana fett mot fascian över bröstmuskelns övre del.

Placeringen av denna port kan vara antingen på höger eller vänster sida av bröstkorgen. Infusionsslangen från huset (kuppen) går in i v. subclavia (nyckelbensvenen) eller v. jugularis (halsven) och löper ut i övre hålvenen där kateteränden slutar strax innan ingången till höger förmak.
Denna typ av venport läggs alltid tunnelerad, dvs. dosan ligger en bit ifrån kateterns inträde i själva venen. Katetern blir då längre (20-30cm) och får ett stabilare läge genom det subcutana fettet.

Patienter som får denna venport får den oftast för att de genomgår behandling med kärl- och vävnadsretande läkemedel (cytostatika) eller är väldigt svårstuckna och gör återkommande undersökningar som kräver en infart till blodbanan tex. undersökning med datortomografi (CT).

Port-á-cath

Porten utgörs av en kammare av (reservoar) Titan med plasthölje med självtillslutande (self-sealing) [ silikonmembran ] (bild) som normalt klarar runt 2000 stick samt utloppsrör kopplad till en 16-30cm lång (beroende på dosans placering) röntgentät kateter (innerlumen ca. 1.0mm, ytterlumen ca. 2,8mm) där 12-15cm av katetern löper innuti blodkärlet.
Själva höljet på porthuset är idag oftast tillverkad av plast där det inre porthuset med membran och kammare är av metall för att klara upprepade nålstick.
Högkompressionsmembranet av silikon klarar normalt ca. 2000 punktioner med 22G nål.

Porthuset (8,5F) har en volym på 0,5ml (lågprofil 0,3ml) medan kateterlumen i blodkärlet rymmer ca. 0,1-0,2ml (beroende på kateterns längd).
Totalt rymmer PaC-systemet ca. 0,6-0,7ml vätska (nål och ev. kranar, etc ej inräknat).
Membranet där punktionen sker har på en normalstor port en diameter på ca. 12-13mm. Silikonmembranets tjocklek är hälften av djupet på totalt ca. 12-13mm från membranets yta till botten på kammaren.

Detta ska man tänka på när man väljer nållängd där patientens subcutana mjukdelar framför porten kan kräva en längre nål (20-35mm) än en normal nållängd (15-19mm).
Det krävs [speciella nålarna] (bild) med sk. Huber-slipning för stick i dessa portar så att inte silikonmembranet tar skada. Går det att undvika 19G nålar så är det bra då dessa grövre nålar sliter mer på membranet.
Man får inte sticka med vanliga injektionskanyler i dessa venportar det finns en risk att nålspetsen skär ut bitar ur silikonmembranet.!

Powerport

Venport av typen powerport klarar av de höga injektionsflöden av jodkontrastmedel som ofta används vid undersökningar med datortomografi (CT).

Man får inte använda trycksputa eller liknande högflödespumpar (>40psi, 275kPa eller 2,75bar) såvida inte porten är av typen ”Power-port” eller liknande. Likaså ska särskild nål, slang och kranar vara anpassad till höga flöden.

Om venport och nål är avsedda för att användas med tryckspruta, etc. står detta märkt i botten] på porten (ses med genomlysning) samt på nålen. Dock finns enstaka modeller av Power-portar som inte har denna röntgenmärkning men dessa opereras inte in i Sverige då de inte är lämpade för högtrycksinjektioner som vid CT-undersökningar.
Vet man inte med säkerhet vilken typ av venport som är inopererad måste detta kontrolleras först med en [konventionell röntgenbild] (bild) före användning med högflödesinjektion av kontrastmedel vid tex. CT-undersökning.

Indikation

Det kan hända att patienten får påverkan från hjärtat med extraslag som kan bero läget på katetern från venporten. Orsaken kan då vara att katetern från venporten är för lång och ligger med sin ände i hjärtats förmak och orsakar denna påverkan av hjärtslagen. Dessa extraslag är något som patienten oftast inte märker av.
En enkel lungröntgen kan oftast diagnostisera detta problem med kateterns läge.

Innan en Power-port får användas med högtrycksinjektor (CT) måste man erhållit ett backflöde av blod!
Om inget backflöde fås bör porten inte användas för injektion med tryckspruta innan funktionen kontrollerats med kontrast och röntgengenomlysning.

Dysfunktionell venport

All främmande material i blodkärl genererar påbyggnad av fibrinbeläggning eller trombmassa mer eller mindre. Symtomen på fibrinbeläggning visar sig i att det inte går att aspirera blod genom venporten men det går oftast att injicera vätska i den utan problem.
Fibrinbeläggning är också den vanligaste anledningen till att venporten ibland kontrolleras på röntgen.

Porten eller kateterns lumen kan även vara partiellt (delvis) eller totalt [ockluderad] (bild) av blodkoagler.
Det kan finnas problem med att sätta en nål i porten vid användning.

Patologi

Fibrinbeläggning

Oftast beror komplikationer med Port-a-cath på fibrinbeläggning över ändhålet på katetern. Denna koaguleringsprocess kan ses redan efter ca. 1 vecka och bildar efter en tid en fibrinbeläggning som kan fästa över kateteränden vilket då kan hindra aspiration i katetern vid kontroll eller provtagningar genom denna.
Man brukar ange två typer av fibrinbeläggning. Det ena anges som [fibrintäcke]¹Om kontrasten backar upp längs med katetern en bit för att sedan flöda fritt är det en fibrinstrumpa över kateteränden. (bild) och det andra anges [fibrinstrumpa]²Om kontrasten sprutar snett samt att det inte går att aspirera finns troligen ett fibrintäcke över kateteränden. (bild).

Om kontrast sprutar [rakt ut] från kateteränden vid en funktionskontroll med röntgen finns ingen fibrinbeläggning här.

Pinch-off

Om trombmassa (ocklusion) finns i kärlet längs katetern återfinns detta troligen vid kateterns passage mellan 1:a revbenet samt nyckelbenet pga. pinch-off fenomenet. Dessa symtom kan då bestå då av svullen arm, venteckning på övre thoraxhalva samt ömhet och rådnad kring nyckelbenet.
Aktuell diagnostisk metod av detta är då med armflebografi, CT eller enl. ansv. läkare.
Venportens funktion kan således vara lägesberoende (pinch-off) vilket patienten enkelt kan kontrollera genom att ändra (höja och sänka) armen under pågående injektion av NaCl i porten. Vid pinch-off fenomen fungerar oftast porten bra vid såväl aspiration som injektion vilket befäster diagnosen.

Annan portdefekt

Det finns även andra orsaker till en dysfunktionell venport.

• Porten sitter så djupt att [nålen inte når ner] (bild) till dosans botten.
• Nålspetsen är [utanför] (bild) dosan.
• Porten har [vält] (bild) mot muskeln så ingen nål kan sättas.
• Katetern är [bockad] (bild).
• Katetern har ett [läckage] (bild) på vägen.
• Kat. kan ha lossnat vid fästet till dosan eller oavsiktligt punkterats med nål.
• Kateteränden [ligger mot kärlväggen] (bild).
• Katetern letat sig [fel väg] (bild).
• Katetern [snörps åt av suturtråden] (bild) vid kärlinträdet ism operationstillfället.
• Katetern [skadats] (bild) ism operationstillfället.
• Katetern kar lossnat från dosan (kan ske vid stor kraft under injektion).
• Kärlväggstrombos som involverar kateteränden och minskar flödet genom katetern.

Behandling

Behandlingen vid konstaterad beläggning (fibrinstrumpa/-täcke, trombos) brukar bli trombolysbehandling³Lösa upp blodtromboser samt fibrinbeläggning på/i portkatetern med läkemedel. (Actilyse) av katetern eller blodkärlet.
Fungerar inte venporten av andra orsaker, där patienten fortfarande använder sin venport, kan det bli aktuellt att helt byta ut venporten till en ny samt ny kateter dvs. ny operation.
Många patienter går omkring med venportar som inte används trotts avslutad behandling då man anser en operation för att plocka ut en en venport och kateter kan utgöra en risk och ge komplikationer framför allt på äldre patienter.

Metod

Vid en kontroll av en dysfunktionell port-á-cath görs detta med genomlysning med röntgen.
Förutom att man kan avgöra läget på katetern kan funktionen kontrolleras genom att injicera kontrastmedel i den.

Lågprofil Port-a-cath hus av plast på små barn kan vara mycket svåra att se med röntgengenomlysningen.

Undersökning av port-a-cath

Kontrollen av läge eller funktion med kontrastinjektion är en enkel undersökning och tar ca. 20 minuter.
Denna undersökning kräver oftast mycket liten kontrastmängd (5-15ml). Ett högt kreatininvärde⁴Ett blodvärde som anger njurarnas funktion och förmåga att utsöndra slaggprodukter, etc. från kroppen till urinen. behöver därför inte vara en kontraindikation för att genomgå denna undersökning.
Dessa patienter har oftast nålen redan satt i venporten vid ankomst till röntgen.

Denna kontroll av venporten görs av röntgenläkare eller röntgensköterska.

Förberedelser

Inga förberedelser eller eftervård behövs.

Som med all användning av jodkontrast vid röntgenundersökningar ska patienter som tidigar reagerat mot denna kontrast uppge detta innan aktuell undersökning.