Om MR blodkärl
MR-angiografier (MRA) av skallens , extremiteternas (armar, ben) och halsens blodkärl är återkommande inslag i kärlutredningar idag. Tills idag har dessa undersökningar mest inriktat sig på diagnostik av blodkärlens utseende.
MR-angio av extremiteterna blir ett allt vanligare alternativ till den koventionella angiongrafin i takt med bildkvalitén förbättras.
Denna non-invasiva (”ej i blodkärl”) undersökningsmetod av kroppens blodkärl är att föredra framför traditionella invasiva interventionella angiografiska metoder som kräver både sjukhusbunden förberedelse och eftervård samt mer risker för komplikationer..
Diagnostiska utredningar av armar och benens blodkärl, som tidigare företrädesvis göres med konventionell angiografi, kommer framöver till stor del att ske med hjälp av MR- och CT-tekniken. Dessa tekniker ger dock ännu inte inte den detaljrikedom man får med den vanliga konventionella angiografitekniken. De är dock enkla undersökningsmetoder och ger en väl godtagbar diagnostik inför ev. beslut om en konventionell angiografi samt hur.
MR-angiografi används således idag för ren diagnostik men även till att selektera patienter med kärlbesvär till den interventionella angiografin. Man slipper då de rena diagnostiska interventionella angiografierna. Samt kan man vid den senare angiografin optimera undersökningen utan att ”stöta på obehagliga överraskningar” då man i förväg känner till patientens kärlanatomi och patologi genom MR-undersökningen.
Även patienter med svår jodkontrastmedelsallergi, som tidigare hindrats att genomföra interventionella angiografiska kärlundersökningar kan genomgå en kärldiagnostik då ej jodhaltigt MR-kontrastmedel injiceras i blodet.
Då MR-signalen påverkas av rörelser i ett organ förstärker MR-kontrastmedlet blodkärles strukturer på grund av blodflödets hastighet inom kärlen. Dock finns vissa restriktioner vid användning på patienter med nedsatt njurfunktion.
Före
Vissa undersökningar av hjärtat kräver att ett kontrastmedel sprutas in i blodet innan bildtagningen. En sk. venflon (nål med plasthylsa) behöver då sättas in i något blodkärl för denna injektion av kontrastmedel.
Det finns även några kontraindikationer för MR. Inopererade metallclips i hjärna eller blodkärl, pacemaker, hjärnshunt, mm. kan utgöra hinder för denna undersökning.
Metod
Undersökningen göres liggande där skallen placeras och fixeras i ett särskilt huvudstöd. En sk. huvudspole som själv fungerar som en sändare och mottagare för radiosignalen. Själva magnetfältet alstras av den stora magnetspole (tunnel) som omger hela kroppen och den brits som patienten ligger på.
Den del av kroppen som ska undersökas måste vara placerad mitt i tunneln. Detta betyder att patienten ligger med huvudet ”först in i tunneln”.
Människor med klaustrofobi kan ha svårt för denna undersökning. Likaså brukar små barn behöva sövas (narkos) inför denna typ av undersökning då dom inte klarar av att ligga stilla.
En ”standardundersökning” tar ca. 20 minuter. Om kontrast skall användas eller kompletterande bildtagning krävs tar detta ca. 40 minuter.
Relaterad information
- [ Inför MR ] Röntgen förberedelser.