Detta är upphovsrätt
Den som exempelvis skriver ett brev, fotograferar eller komponerar är upphovsman till ett verk. Om verket är originellt (unikt) har upphovsmannen ett skydd, upphovsrätt, för sitt verk. Det krävs ingen registrering eller liknande för att det upphovsrättsliga skyddet ska gälla. Ett verk som omfattas av upphovsrätt får som regel inte användas utan upphovsmannens tillstånd.
Ideell och ekonomisk rätt
Upphovsrätten består av två huvuddelar: den ideella delen och den ekonomiska delen.
Den ideella upphovsrätten innebär främst att upphovsmannen har rätt att bli angiven som upphovsman när verket framförs eller används. Den ideella rätten behålls alltid av upphovsmannen.
Om upphovsmannen är okänd eller inte har några kända arvingar kan det vara svårt att få tillstånd.
Den ekonomiska rätten är upphovsmannens exklusiva rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. En upphovsman kan göra ett verk tillgängligt t.ex. genom att en pjäs eller film framförs. Böcker och annat tryckt material görs tillgängliga genom spridning till allmänheten. Tillgängliggörande av främst bildkonst sker genom visning offentligt. En upphovsman kan också överföra ett verk via t.ex. Internet.
Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under 70 år därefter. När upphovsmannen avlidit bestämmer arvingarna hur verket får användas om det nu går att utröna om efterlevande med exklusive rätt finns.
Fria bilder och fotografier får endast användas i ej kommersiella syften när upphovsrätten inte går att klargöra.
En av grundtankarna med upphovsrätt är att upphovsmannen ska få ersättning för sitt arbete. Den som skriver en bok kan antingen ge ut den själv och sälja böckerna styckvis eller också överlåter han mot ersättning rättigheterna till boken till ett förlag.
Inskränkningar i upphovsrätten
Upphovsmannens rätt är inte total. Det finns begränsningar – inskränkningar – i upphovsrätten. En inskränkning i upphovsrätten betyder att den som använder det skapade har en rättighet på upphovsmannens bekostnad. Det är exempelvis tillåtet att i vissa fall kopiera eller framföra ett verk utan att be om lov.
Vad får privatpersoner göra?
En privatperson får i vissa fall kopiera verk för privat bruk. Med privat bruk avses användning som inte på något sätt kan anses vara kommersiell. Det man kopierat får inte användas för andra ändamål.
Man får bara kopiera begränsade delar av skyddade litterära verk eller verk av litet omfång, exempelvis en dikt eller en novell. Vad som är en begränsad del av ett verk varierar och får avgöras från fall till fall. Man får bara göra en eller några få kopior.
Vad gäller fotografier finns mer att läsa på [Riksarkivets fotoregler] (länk).
Vad får arkivet göra?
Det finns några inskränkningar i upphovsrätten som gäller speciellt för statliga arkiv och vissa statligt finansierade bibliotek. De statliga arkivmyndigheterna får kopiera upphovsrättsligt skyddat material för vissa noggrant angivna ändamål, exempelvis göra kopior av enskilda artiklar eller korta avsnitt av materialet för en låntagares räkning. Kopiering får vanligtvis bara göras på papper.
Allmänna handlingar
En stor del av handlingarna på de statliga arkiven är allmänna handlingar. För dessa gäller särskilda regler som finns i tryckfrihetsförordningen (TF).
Alla har rätt att få en papperskopia av en allmän handling. Det innebär att även om det föreligger upphovsrätt för en handling så – om den är allmän – kan den kopieras och lämnas ut på papper.
Det finns också handlingar som är undantagna från reglerna om upphovsrätt. För författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter samt officiella översättningar av dessa gäller ingen upphovsrätt. Sådana handlingar kan man alltså kopiera så mycket man vill, på papper och elektroniskt. Däremot gäller upphovsrätt för verk som ingår i de uppräknade handlingarna, exempelvis kartor, alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk.
Tillstånd att använda ett verk
Den som vill använda ett skyddat verk behöver tillstånd. Arkivmyndigheten kan inte utfärda tillstånd för upphovsmannens räkning. Istället ska användaren vända sig direkt till upphovsmannen eller en upphovsrättsorganisation. Några av organisationerna finns längst ner på denna sida.
Om upphovsmannen är okänd eller inte har några kända arvingar kan det vara svårt att få tillstånd. Då måste den som vill använda materialet överväga hur stora efterforskningar han ska göra.
Om man inte följer bestämmelserna
Den som framställer kopior på ett sätt som strider mot bestämmelserna i upphovsrättslagen riskerar att dömas för brottet intrång i upphovsrätten, ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till två år.
Det är förbjudet att medverka vid olaglig kopiering. En arkivmyndighet kan således inte hjälpa någon att kopiera bilder olagligt.
Principer och tips
Är upphovsmannen död sedan mera än 70 år har upphovsrätten upphört. Upphovsmannens namn ska dock alltid sättas ut i anslutning till texten eller bilden, alternativt i en samlad förteckning. Om ursprungsverket finns hos Riksarkivet/Landsarkivet ska även följande alltid anges:
- Exempel 1: Foto: Fotografens namn. Originalet tillhör Riksarkivet.
- Exempel 2: Reproduktion: Fotografens namn, Landsarkivet i Göteborg.
- Exempel 3: Foto: Fotografens namn. Reproduktion: Fotografens namn, Krigsarkivet.
Öppna licenser
Creative Commons är en typ av öppen licens som kan användas för att ange hur man vill att eget verk (text, bild eller webbplats) ska få användas av andra.
Det finns sex olika Creative Commons-licenser som bygger på kombinationer av fyra olika villkor: erkännande (BY), icke kommersiell (NC), inga bearbetningar (ND) och dela lika (SA).
Alla CC-licenser innehåller villkoret erkännande (BY) som innebär att personer som använder ditt verk måste ange dig som upphovsperson. Som andra villkor väljer du mellan NC och ND. Om du väljer villkoret icke kommersiell (NC) får andra använda ditt verk utom för kommersiella syften. Slutligen så måste du bestämma om du ska ha med villkoret dela lika (SA, med samma villkor) som betyder att andra får rätt att göra förändringar i ditt verk och sprida vidare om de, i sin tur använder sig av samma CC-licens som du använde.
Upphovsrätten och Internet
Upphovsrättslagstiftningen gäller även det som publiceras på Internet.
Visa mindre
Den gäller både för webbsidor (html-, och andra format) samt dokument (oavsett format) som är publicerade på webben (som är tillgängliga via internet). Det innebär att upphovsrättslagen begränsar hur man får använda sig av texter/dokument som är publicerade på internet. Finns tillgång till dokument via egen dator innebär inte att man automatiskt har rätt att kopiera dem.
När en datoranvändare kopierar och permanent lagrar ett upphovsrättsligt skyddat verk innebär detta en exemplarframställning. Detta är helt jämförbart med att kopiera en eller flera sidor ur en tryckt bok eller tidskrift. För att mångfaldiga ett dokument på internet krävs därför upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Den automatiska, tillfälliga kopia som många datorprogram framställer när datoranvändaren läser ett dokument utlagt på internet anses däremot inte utgöra mångfaldigande.
En internetanvändare har rätt att, utan upphovsmannens tillstånd, göra en kopia av ett dokument på nätet under förutsättning att kopian endast är till för honom själv och en trängre familje- och vänkrets. Kopian får sedan inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte datorprogram. De får inte kopieras utan medgivande.
Citaträtten gör att det är tillåtet att citera ur ett upphovsrättsskyddat dokument som du hittat på webben (på internet), förutsatt att det sker i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet. Källan måste anges noggrant och citatet får inte vara för långt. Man får däremot inte använda till exempel ett skönlitterärt citat som blickfång i en annons eller använda citat för att förgylla ens eget verk. För den typen av användning krävs särskilt avtal mellan upphovsrättsinnehavaren och den som vill använda materialet kommersiellt.
Fotografier
För fotografier gäller att fotografiska verk är fria att använda:
- Om fotografen dött före den 1 januari 1944.
- Om fotografen är okänd och bilden skapats före första januari 1944.
Fotografiska bilder, som till exempel pressbilder, är fria att använda om de är skapade före första januari 1969. Även om ett fotografi är fritt att använda ska fotografens namn anges om det är känt och var fotografiet var publicerat. Man ska alltså ge läsaren en användbar källhänvisning.
Om man vill använda ett fotografi för att det föreställer ett konstverk måste man dessutom ha konstnärens tillstånd om konstnären är i livet. Alternativt ska man söka upphovsrättsinnehavarens tillstånd att använda fotografiet.
Rörlig bild – film och video – samt ljudfiler
Ska video- eller ljud-filer inkluderas i en uppsats gäller i princip samma regler. Man måste alltid ange källa, dvs upphovsperson och varifrån filen är hämtad. Är det inte väldigt tydligt att materialet fritt får användas så måste man be om lov.
© 2023