Tand (odont)

Karies

Tandfraktur

Tandimplantat

Ortopantomogram (OPG)

Tänder etsbro

Tänder

Sialografi

Tandimplantat

TandimplantatOm tandimplantat

Tandimplantat med fäste på benskruv i under- eller överkäkens ben kräver en noggrann mätning av käkens bentjocklek. Vid borrning av stift i någondera käke är det ytterst viktigt att veta hur långt in tandkirurgen kan skruva rotstiftet som stifttanden sedan i sin tur skruvas på. Idag anser man att implantatet mycket väl kan skruvas in i håligheter inom ansiktsskelettet som tx. käkbihålan.
Vad som är viktigast är att benet är kraftigt nog att stödja implantatet utan att fraktureras. Därför måste en speciell, mycket noggrann, röntgenundersökning göras med en sk. datortomografi (CT).

Metod

En datortomografiundersökning av käken för mätningar inför tandimplantat gör man liggande på en brits med huvudet vilande i ett särskilt avsett huvudstöd. Hakan fixeras här med ett hakband för att undvika ofrivilliga rörelser eller skakningar.

Kan man av någon anledning inte ligga ner och ligga alldeles stilla går denna undersökning inte att genomföra. Vid rörelse av huvud eller käke kommer dessa mycket tunna bildsnitt (1mm) inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra. Det går då inte att i dator bearbeta bilder som sedan ligger som grund för mätningen av käkbenets tjocklek. Dvs. hur långt upp i käkbenet det går att skruva tandimplantatet.

Det är således av största betydelse att patienten ligger still under bildtagningen. Under själva bildtagningen (ca. 15-30s.) får man inte heller svälja saliv.

Undersökningen tar som allt ca. 5 minuter. Denna undersökning kompletteras alltid med bla. en [panoramabild] (OPG) över käkarna med konventionell röntgenteknik.

Sialografi (salivgångar)

SialografiOm salivgångarna

Sialografi är en undersökning där spottkörtlarna och dess utförsgångar för saliven (salivgångarna) bildmässigt framställs med hjälp av kontrastmedel.

I hela munhålan har man ett stort antal små spottkörtlar. Dessa körtlar tillhör matspjälkningsorganen och tömmer saliv i munhålan.
Inom ansiktsregionen finns tre stora spottkörtelpar. Dessa är öronspottkörteln (glandula parotis), som ligger strax nedom och framför örat. Underkäksspottkörteln (gl. submandibularis), finner man under underkäkens vinkel. De minsta av dessa, undertung-spottkörtlarna (gl. sublingualis), är belägen under tungan och har ingen samlad utförsgång.

Besvär från någon spottkörtel visar sig oftast i samband med måltider då man får en svullnad av spottkörteln. Detta ofta då pga. en spottsten.

SialonålEtt stopp i underkäksspottkörteln ger i de flesta fall upphov till en blåfärgad slemhinna under tungan som uppkommer av salivansamlingen här. Infektioner inom spottkörtelsystemet kan orsakas av stopp eller förträngningar i salivgångarna. Förstorade öronspottkörtlar kan ses vid förgiftningstillstånd med tungmetaller eller sarkoidos. Förstorade lymfkörtlar kan även uppträda inom öronspottkörtlarna vid tuberkulos, lymfom eller HIV-infektion.

Metod

Undersökningen genomföres med patienten liggande på rygg med huvudet vilande på en kudde.
En tunn trubbig ”kanyl” föres in ytligt i den aktuella spottkörtelns salivgångsmynning varpå man försiktigt sprutar in ett kontrastmedel.
Själva injiceringen av kontrast känns knappt.
Bildtagningen sker sedan med två sidoprojektioner och två frontala projektioner.

Undersökningen tar 20-30 minuter.
Denna undersökning göres i regel av en övertandläkare med assistans av tandsköterska.

Inga förberedelser krävs för denna undersökning.

Tänder

TänderOm röntgen av tänder

Röntgen av tänderna ingår nästan alltid som ett inslag i en kartläggning av tändernas status. Denna röntgen genomförs oftast då hos den egna tandläkaren.
Ett besök på en röntgenavdelning för undersökning kan bero på behov av speciell bildtagning inför kommande behandling hos läkare eller specialisttandläkare.

Det kan då gälla [tandreglering], tandlossningsbehandling eller käkkirurgi. Svårbehandlade eller oroliga patienter kommer också av denna anledning liksom i en del fall barn.

Tändernas emalj är är det absolut hårdaste materialet i människokroppen. Man har som vuxen normalt 32 tänder. Dessa är i vardera käke 4 framtänder, 2 hörntänder (i överkäken) och 10 kindtänder. Längst bakom sista paren kindtänder sitter i käkbenet de sk. ”visdomständerna”. Dessa växer oftast inte ut.

[Karies] i tänderna är vanliga skador. Karies medför en mineralförlust av tandens hårda vävnader. Kariesskador kan delas in i olika typer beroende var tanden är angripen. Vanligast är kariesskador i emalj som sedan kan sprida sig in i dentinet (tandbenet).

Tandlossning innebär ett minskat fäste för tandens rothinna mot käkens ben. Denna förändring börjar med gingivit (inflammation i tandköttet) som beror på inflammatorisk process runt tandhalsen som kan vara resultatet av dålig munhygien, rökning eller ändrad bakterieflora i munnen och som till slut ger upphov till tandlossning (parodontit).

Andra skador på tänderna kan vara rena [tandbrott] efter trauma.

TanfröntgenMetod

Vid röntgen av tänderna tar man bilder för ett sk. tandstatus. Vid denna undersökning tittar man då på tänderna och tandfästet i käkbenet. En detektorplatta (2×3,5 cm, 3×4 cm, 5×7 cm) placeras då i munnen eller genom att man biter ihop över plattan.
Röntgeröret vinklas därefter så man projicerar parallellt eller axialt mot tanden beroende om undersökningen gäller en speciell tand, flera tänder eller alla tänderna.

Röntgenundersökes alla tänderna gör man en sk. helstatusundersökning. Denna omfattar då i regel 22 små bilder.

OPGBildtagning med en sk. [orthopantomograf ] (OPG) ger en panorama-bild över båda käkarna, käklederna och samtliga tänder på en och samma bild.
Denna röntgen sker med speciell röntgenutrustning där röntgenrör och en digital filmkassett roterar runt patientens huvud under själva exponeringen.

Specialutbildade tandsköterskor genomför de flesta av dessa undersökningar.
Bilderna från röntgensökningen granskas sedan av en övertandläkare.

UA-11228927-2