Freka sond

Sätta FREKA-sond

Patienten

Patient utan passaghinder, där enbart distribution eller sväljningsproblematik ligger till grund för sond, kan då istället erhålla en enklare Clini-feeding-sond eller liknande.

Sätta FREKA-sond

Sonden sätts med hjälp av röntgengenomlysning. Detta för att den jejunala-nutritionsdelen ska hamna på rätt plats ut i tunntarmen.

När patienten har lättblödande sår, stenos eller striktur inom matstrupe, magsäck eller nedre magmun bör FREKA-sondens placering föregås av annan tunn kateter och ledare som ”bereder” väg ner (se nedan vid svårigheter…). Vid trånga förhållanden i esophagus kan sonden ockludera passagen helt som omöjliggör all form av nedsväljning (saliv, vatten, etc.).
Om pat. har [ stent ] i esophagus eller duodenum bör man passera denna med angiokateter, Clini-feeding-, Salem-, V-sond eller liknande som då inte riskerar att ev. påverka stentet. Därefter kan man byta till FREKA-sonden över angioledare/-kateter. Viktigt att följa förloppet genom ev. stent noggrant med genomlysning!
Om CT-undersökning finns att tillgå för granskning av anatomi, hinder, etc. kan detta ev. förenkla proceduren.

Vid svåra förhållanden där proceduren starkt påverkar patienten eller vid anatomiska eller patologiskt svåra förhållanden (strikturer, hernia, etc.) kan man gå före med en [angiokateter och ledare] (2,9Mb) för att sedan föra ner sonden över den preplacerade ledaren. Pga. FREKA-sondens grova lumen bör en ev. mjuk ledare bytas till en mer styv (stiff) ledare så inte sonden snurrar sig nere i magsäcken. Tänk på att använda långa ledare då FREKA-sonden är ca. 150cm lång.

Ledare bör smörjas in med silikon eller liknande innan den förs ner i sond/kateter. Många sonders material ger ofta en kraftigt ökad friktion av ledaren i sonden. Det kan därför vara svårt att senare föra på resp. dra ut ledare om den inte smörjes in före.

 

Vid befarad ”svår” procedur

Om patienten har [ hernia ], lättblödande sår, [ förträngning ] (cancer), [ stent ] eller striktur i esophagus, ventrikel eller pylorus bör man överväga nedan procedur.

Vid dessa tillfällen kan man lämpligen underlätta  placering av FREKA-sonden med initial placering med annan tunn [angiokateter] och ledare. [Video] (2,9Mb).
Med hjälp av denna tunna kateter placeras då en ledare ut i tunntarmen över vilken FREKA-sonden sedan då ”mer enkelt och humant” föres på plats.
Man kan även passera trånga förhållanden med tunnare och mer flexibla sonder som Salemsond, V-sond eller liknande som då inte riskerar att ev. skada eller påverka stent, etc. Därefter kan man byta till FREKA-sonden över ledare.

 

Vad kan gå fel

  • Sonden går ner i trachea eller bronkträdet.
    • medvetande pat. klöks då oftast våldsamt. Backa sonden!
  • Man får inte ut sondens distala nutritionsdel i duodenum.
    • byt till annan ledare eller böj befintlig ledare för bättre manipulation.
    • använd [angiokateter] för placering av ledare.
  • Ledaren inte styv nog för FREKA-sondens passage genom ventrikeln.
    • byt till superstiff (Amplaz, etc) ledare.
  • Sonden [kringlar sig] i esophagus eller ventrikeln.
    • går det inte och räta ut med en superstiff ledare så får man lägga ledaren långt ut i tarmen elller ventrikels för att sedan backa tillbaka FREKA’n till före kringlan. Räta sedan ut ledaren genom att backa ut denna utan att helt förlora ev. bra erhållet läge av ledaren i ventrikeln eller tunntarmen.
      När ”kringlan” på ledaren är uträtad för på FREKA’n igen.
  • Sonden ligger för långt.
    • ligger dekompressionshål förbi pylorus kan detta påverka patientens nutriering.
  • Det har hänt att sond perforerat genom esophagus och [ löper ut i mediastinum ] (centralt mellan lungorna).
    • kontrollera sondens väg vid nedförandet genom esophagus.
    • vid oklarheter eller onormalt läge/väg ner kontrollera läget med kontrast.
  • Ledaren fastnar i sonden om den har flera böjar eller vikt sig på väg ner genom ventrikeln.
    • olja (silikon) alltid in ledare innan den används då det blir mindre friktion samt den glider bättre i sonden.
    • om redan fastnad ledare, sätt på en Y-conector och spola igenom med vatten samtidigt som ledaren försiktigt dras tillbaka.

Relaterade undersökningar

121125

Om FREKA sond

Om  FREKA Trelumina-sond (3-lumen/trippellumen)

FREKA sond

FREKA sond

Grov (150cm) multifunktions nasojejunal sond som används då man vill enteral nutrition (sondmat) eller avlasta (dekompression) magsäcken och minska risken för regurgitation samt aspiration av magsäcksinnehåll.
Patienten måste ha en fungerande mag-tarmfunktion.
Denna grova sond används till medvetandesänkta patienter eller patienter med ineffektiv magsäckstömning, stenos eller striktur inom pylorus/duodenum.

Sonden är uppbyggd av ”3 separata lumen (sonder)” integrerade i en gemensam sond (16F) där resp. lumen är avsedd för ett specifikt ändamål. Sondens 3 separata lumen mynnar ut i magsäcken resp. duodenum.

Sonden består av 3 delar:

  1. Lumen 1 (95cm, 16F) med placering i magsäcken med 5 sidohål för avlastning/dränage (dekompression) av maginnehåll.
  2. Lumen 2 (95cm) med placering i magsäcken för luftning av magsäcken (minskar risken för sonden att ”suga fast” i ventrikelslemhinnan vid kopplad sug).
  3. Lumen 3 (150cm, 9FR) med placering i duodenum för nutrition.

Varför på röntgen

Med röntgengenomlysning minskar risken för felplacering samt riske för sondnedlägg i trachea och huvudbronk vilket upplevs mycket obehagligt för patienten.
Sondens jejunala (nutrition) del kan med genomlysning placeras ut i tunntarmen (jejunum) för att få den funktion som denna sond är byggd för.
Denna procedur går bara med hjälp av röntgengenomlysning eller med hjälp av endoskopi.

Vid sårig eller risk för perforation av esophagus bör sonden sättas med hjälp av endoskopi!

Det är mycket viktigt att nutritions- och avlastningslumen inte ligger gemensamt i magsäcken eller duodenum.
Det riskerar att tillförd sondmat, medicinering, etc. avyttras igen via avlastningsdelen.

Om stopp i någondera lumen ska försök till ”sotning” av lumen ske på röntgen med genomlysning och speciella ledare.

Viktigt inför undersökningen

  • Har patienten en befintlig sond (oavsett typ/modell) avlägsna inte denna då den kan underlätta vid placeringen av ny sond.
  • Denna FREKA-sond är grov (ca. 16F) och kan upplevas mycket obehaglig av fullt medvetna patienter.
    • Patienten kan vb. (ordination) få någon lugnande medicinering innan denna sond sätts på röntgen.
  • Vid misstänkt upphävd tarmpassage (ilius) eller annan mistanke på tarmpassage ska sondmatning ej ske.
  • Sondmatning/sättning ska starta efter läkares ordination samt ev. svar från röntgen.

UA-11228927-2