Angiografi betyder röntgen av kroppens blodkärl med kontrast och då i de flesta fallen artärerna, dvs. de blodkärl som för ut syrerikt blod till kroppens olika organ.
Vid en sk. flebografi undersöker man armarnas eller benens vener. En Cavografi är röntgen av av övre- resp nedre hålvenen.
Kranskärlsröntgen (coronarangiografi/PCI) är en egen specialitet inom angiografin.
Anledningen till en interventionell angiografi (åtgärd innuti kroppen) är i de flesta fall, oavsett organ, att en förträngning (stenos) eller ett totalt stopp (ocklusion) uppstått i blodkärlet vilket hindrar blodet att komma fram och syresätta vävnader och organ (ischemi) distalt om detta hinder. Svårläkta bensår beror ofta på dålig blodförsörjning ner i benet pga. föträngningar i blodkärlen på vägen ner.
Målet med angiografin är då att med div. katetrar, ballonger och stentar öppna upp kärlet till ett acceptabelt blodflöde. Ibland krävs en sk. trombolysbehandling som betyder att via den inlagda katetern tillföra ”propplösande” läkemedel som (förhoppningsvis) rensar upp trombmassor i blodkärlet.
Andra indikationer för en inteventionell angiografi är stora inre blödningar som kan vara livshotande. Här kan man då med samma teknik ”proppa” igen (embolisering) det blödande blodkärlet.
Angiografier sker på steril basis. Dvs. patienterna förbereds som inför en operation och undersökningen fortgår under sterila betingelser vad avser material etc.
Likaså fastar patienten några timmar inför detta. Även vissa blodprover ska vara tagna innan.
Efter undersökning eller behandling får patienten oftast ligga kvar på vårdavdelning några timmar eller någon dag beroende på typ av behandling.
En röntgenläkare eller kärlkirurg genomför dessa typer av undersökningar och eventuella samtida behandlande åtgärder. Till sin hjälp har han/hon röntgensjuksköterskor. Dessa assisterar vid själva undersökningen, övvervakar patienten och sköter därtill också den radiologiska utrustningen samt mottagande och avlämnande av patienten till vårdavdelningen.
Alla kärlundersökningar och ev. tillkommande behandlingar, interventioner, genomföres oftast i nära samarbete med sjukhusets kärlkirurger och kärlkliniker.
Dessa undersökningar kan ses som små operativa ingrepp som kräver således sjukhusbundna förberedelser samt eftervård. Det fina med de radiologiska interventionerna är att ingreppen oftast är relativt enkla och snabbt genomförbara för patienten. Patienten slipper även oftast narkos om inte undersökningens genomförande kräver detta pga. att patienten har svårt att ligga still, har smärtor, ingreppets natur innebär ev. smärtor eller ett lång och komplicerat ingrepp där även ev. kirurgi ingår (kombingrepp).
Bildtekniken som användes i samband med bildtagning och insprutning av kontrastmedel i blodkärlen kallas Digital-Subtraktions-Angiografi, DSA. Denna teknik gör att omgivande skelett och organ ”suddas ut” av dator i bildsekvenserna medan enbart blodkärlen med kontrast avbildas.