Lungor

LngorOm lungor

Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen. Vid flertalet sjukdomsutredningar krävs en lungröntgen. Detta beroende på att många sjukdomar sätter sig i lungorna eller visar de tecken här i form av tillstötande komplikationer.

Konventionell lungröntgen brukar vara förstahandsvalet av röntgenmetod vid misstanke på primära sjukdommar i lungorna eller sjukdommar i andraa organ som spridit sig till lungorna.
Det mest vanligt förekommande svaret utifrån en patologi i lungorna brukar vara ”parenkymförändringar och [infiltrat]”. Detta svar från en lungröntgen ger inte besked på vilken sjukdom patienten har eller drabbats av. Denna röntgen är ett komplement till den kliniska undersökningen i form av symtom, askultation (lyssna), blodprover, mm. som tillsammans då ger en helhet och trolig diagnos på en sjukdom.
Parenkymförändringar och infiltrat kan utgöras av t.ex. [lunginflammation] (pneumoni), [tuberkulos] (TBC), KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) som då kan ge [emfysem], mm.
Även många [andra sjukdomar] i kroppen återspeglas oftast på något sätt förr eller senare i lungorna. Likaså finns flera medfödda [anomalier] inom thorax som ev. kan påverka lungornas funktion eller den thorakala estetiken.

[Lungfibros] som är en sjukdom som ger ärrbildning i lungvävnaden och då minskar lungornas elasticitet kan vara en komplikation till andra sjukdomar i kroppen. Bästa radiologiska metoden för diagnostik av lungfibros är med datortomografi (CT). Bilderna visar då en bikakeliknande lungvävnad (sk. honey-combing).
Den vanligaste differentialdiagnosen till lungfibros är [alveolit]. Denna inflammatoriska lungsjukdom ger liknande symtom som fibros som även i förlängningen kan ge just fibros.

[Sarkoidos] är en inflammatorisk sjukdom, vars orsak är okänd, som förutom i lungorna även kan drabba andra organ så som lymfkörtlar, hud eller ögon.

Oklara fynd på den konventionella röntgenbilden som kan misstänkas vara [tumör], [metastaser], [atelektaser] (infektiös process) som ibland uppkommer pga. tumörförekomst i lungan, kompletteras oftast med en CT-undersökning (datortomografi). För vidare diagnostik av tumörspridning kan även en [scintigrafi] av lungorna komma ifråga.
Även vidare diagnostik av en sjukdoms utbredning eller kontroll av sjukdomens ev. spridning görs oftast med datortomografi.
[Hjärtats form] och storlek bedöms alltid i samband med lungröntgen fastän detta inte har uppgivits på remissen.

[Vätska] i lungsäcken (hydrothorax) förekommer vid en rad sjukdomstillstånd i lungor och hjärta. Normalt finns högst ca. 10ml vätska i lungsäcken som fungerar som smörjmedel mellan lungbladen som då ger minskar friktion.
Vanliga orsaker till vätska i lungsäcken kan vara lungsäcksinflammation (pleurit), asbetsrelaterade sjukdommar, svikt  i hjärtats vänsterkammare, lunginflammation (pneumoni), TBC, malignitet (vanligt vid tex. lung-, bröst-, underlivs-, urinvägscancer).

Återkommande vätska i lungorna men framför allt vid asbetsexponering kan ge en [pleural förtjockning] och pleura plack.

Vid stora vätskemängder eller snabbt återkommande vätska krävs oftast en urtappning av vätskan genom punktion av lungsäcken. Vätskan leds då ur lungsäcken via en slang (pleuradrän) kopplad till en påse.

Röntgen av lungorna görs även vid kontroll av läge för olika thoraxdränage, [port-a-cath] (venport), CVK- och CDK (central venkateter, central dialyskateter), vid [främmande kropp] i thorax eller i luftvägarna (nedsvalt), misstänkta revbensfrakturer (trauma), mm.

Med en vanlig konventionell lungröntgen kan man även diagnostisera revbensfrakturer efter trauma som då kan ge [pneumothorax] och luft i bröstkorgens mjukdelar, sk. [subcutant emfysem],.

Metod

Vid röntgen av lungorna tages som rutin en frontal- och en sidobild. Man placerar då bröstkorgens framsida närmast mot ”filmen” för att få så liten förstoring av lungor och hjärta på bilden som möjligt. Framförall vid mätning av hjärtstorleken på röntgenbilden är detta viktigt. Detsamma gäller då vid tagningen av sidobilden. Vänster sida av bröstkorgen placeras närmast filmen för på så sätt få hjärtat avbildat med så liten förstoring som möjligt här.

Dessa bilder kompletteras med sidoläges bild om det finns misstanke på [vätska] i lungsäcken (pleurit).
Vid ett ”sidoläge” röntgar man rakt framifrån medan patienten ligger ned på den aktuella sidan. Om vätska  finns ”rinner” denna ner till den lägsta punkten inom lungsäcken där man sedan enklare kan uppskatta den totala mängden vätska.

Om man misstänker en pneumothorax, luft i lungsäcken, tages även en frontal bild efter utandning (exspiration). Pneumothorax förekommer i många fall tillsammans med revbensfrakturer. Detta betyder att luft kommit in i lungsäcken så det vakuum som normalt finns i lungsäcken, som håller lungan utspänd mot thoraxväggen, inte längre finns. Detta gör att själva lungan faller ihop och andningsfunktionen avtar då luft inte kan dras in i den skadade lungan. Jämför med en svamp som doppas i vatten ihoptryckt som sedan efter man släppt den suger i sig vatten.

Vid sk. ”friskundersökning”, dvs. undersökning som behövs för ett friskintyg etc., tar man endast en frontal bild.

Vid andra osäkra förändringar i lungorna kan andra kompletterande bilder komma ifråga.

En annan vanlig och mycket bra undersökningsform av lungorna är datortomografi (CT).

Comments are closed.

UA-11228927-2