Datortomografi (CT; computer tomography) är en teknik som avbildar kroppen i tunna snitt. Detta åstadkommer man genom att rotera ett röntgenrör runt en vald kroppsdel. Den röntgenstrålning som sändes ut mot kroppen mottages på motssatta sida av detektorer. Den inkommande strålningen mot detektorerna bearbetas sedan i en dator.
Resultatet av detta blir en bild som ser ut som en ”korvskiva” där man då ser vad ”korven” innehåller. Varje tvärsnitt motsvarar en 180 graders rundtur om kroppen för röntgenrör resp. detektor.
Äldre CT-teknik avbildade en ”skiva” per gång som röntgenröret snurrade kring patienten. Detta då det endast fanns en mottagande detektor på motsatta sida av patienten. Detta gav således 1 bild per gång som röntgenröret snurrade kring patienten ett helt varv. Idag finns CT-maskiner med många detektorer i bredd på motsatta sida om patienten. Detta ger så många snitt per rotation av röntgenröret som det finns detektorer. Dvs. Om röntgenstrålen tas emot av 64 detektorer så ger detta 64 ”bildskivor” (slicar) per rotation kring patienten.
Idag byggs datortomografen även med flera detektorer på längden. Detta gör att röntgenröret inte behöver snurra ett helt varv runt patienten för att skapa en fullständig bildskiva. På så sätt sparar man strålning som annars skickas igenom en patient.
Tidigare roterade röntgenröret ett varv för en bild sedan flyttades britsen där patienten låg en bit. Röntgenröret snurrade ett varv till för nästa bild. Denna proceduren upprepades sedan tills att hela avsett områda av patienten avbildats. Med dagens sk. spiral-CT har undersökningen snabbats upp. Britsen med patienten förflyttar sig förbi röntgenröret oftast utan avbrott. Beroende på antalet detektorer (se text ovan) och hur snabbt röntgenröret roterar (skiljer mellan modeller och fabrikat) går bildtagningen olika snabbt. Att avbilda lungor med tex. 16 detektorer i bredd tar 8-10 sekunder. Denna tar alla på förhand inställda tvärsnitt under ”ett och samma andetag”. Med äldre teknik fick patienten ta ett nytt andetag och sedan hålla andan för varje ”bildsnitt”.
Idag finns datortomografer med upp till 256 detektorer i drift. Dessa klarar av att avbilda hela thorax (lungor och hjärta) på ca. 1 sekund. Tunnare snitt ger en säkrare diagnostik då snitten blir tätare och flera. Men detta ger också i sin tur mer strålning till patienten.
De ”bildsnitt” man får från CT’n kan man sedan i efterhand, i dator, manipulera med olika vinklar och framställa i olika tjocklekar beroende på vad man undersöker. Man kan idag få fram mycket trovärdiga autentiska 3D-bilder av kroppens olika organ med denna teknik.
Röntgen med datortomografi sker främst av skallen, lungorna och buken. Dock går de flesta organ att undersöka med denna teknik. Vid större trauma och olyckor genomförs i regel undersökning med datortomografi som första val. Man kan sedan komplettera mindre skador med konventionell röntgen vid ett senare tillfälle.
Till undersökningar med datortomografi krävs i många fall intravenös (i blodet) tillförsel av kontrastmedel.
Vid undersökning av bukorganen, vid icke akuta undersökningar, får patienten också dricka en kontrastblandning under en timmes tid före undersökningen. Vid undersökning där kontrastmedel kommer att ingå skall patienten vara fastande någon timme* innan undersökningen. Likaså måste man innan undersökningen, via ett enkelt blodprov, kontrollera patientens njurfunktion.
En röntgensjuksköterska genomför dessa typer av undersökningar. Vid punktioner eller andra provtagningar i samband med undersökningen gör en röntgenläkare detta.
Länkar
[ Röntgen ], Strålsäkerhetsmyndigheten.