Om tjocktarmen
Röntgen av tjocktarmen (colon) är i de flesta fallen en tidbokad undersökning beroende på de omständiga förberedelserna.
Anledning till röntgen av tjocktarmen kan vara vid utredningar av tex. blodig avföring, ändrade ”toalett-vanor”, återkommande diarréer eller buksmärtor. Vid en röntgen av tjocktarmen kan man då finna divertiklar eller inflammation i tjocktarms väggen (ulcerös colit) vilket är vanligast hos män med debut runt 20-40 års åldern. Annan inflammatorisk sjukdom här är Morbus Crohn.
Andra sjukliga förändringar man kan hitta i tjocktarmen är olika cancer-former. Polyper i tarmväggen är oftast en benign (godartad) förändring. De maligna cancer-formerna hittar man vanligtvis inom sigmoideum eller [ändtarmen] (rectum). Växande svulster (tumör, etc) kan klämma åt tarmen på olika nivåer och medföra hinder för tarminnehåll.
Före
Inför denna undersökning krävs vissa förberedelser
. Det är ytterst viktigt att givna förberedelser är väl genomgångna vad gäller fasta och laxering. Laxering sker oftast både genom sväljning av laxermedel samt infundering i form av lavemang.
En dåligt rengjord tarm kan leda till att röntgen-undersökningen skjuts upp till ett senare tillfälle. Då förhoppningsvis förberedelserna varit mer ingående.
Kvarvarande mag-tarminnehåll kan lätt förväxlas med sjukliga förändringar.
Metod
Röntgen av tjocktarmen kan ske med antingen [dubbelkontrast] eller med [enkelkontrast] teknik med Bariumsulfat-kontrast. Dubbelkontrast är att föredra då den är av högre diagnostiskt värde pga. de mer detaljerad bilderna av tarmens väggar.
Undersökning med enkelkontrast teknik görs när patientens allmäntillstånd inte tillåter den något mer påfrestande dubbelkontrast tekniken. Vid undersökning med enkelkontrast ges inte denna högre tillförlitligheten vid diagnostiken av ev. sjukliga förändringar.
Undersökning utförd med dubbelkontrastteknik är mer påfrestande för patienten då tarmlumen spänns ut av luft som pumpas in i tarmen med en liten handpump.
Tillvägagångssättet är till stor del den samma oberoende av vilken teknik som används för undersökningen. Patienten får en liten ”pip” satt in i ändtarmsöppningen. Denna pip är förbunden med två slangar. En går till påsen med kontrastmedel. Den andra går till luftpumpen. Under undersökningens gång får patienten snurra runt ett antal gånger på undersökningsbordet för att dels kontrast skall rinna till i hela tarmen och dels för att få bra bilder över alla tarmavsnitt.
Tjocktarmens anatomi med en uppåtgående, tvärgående och nedgående tarmdel kräver en hel del medverkan från patientens sida. Då dubbel-kontrast teknik används tömmes tarmen därefter på kontrast som rinner tillbaka ut i påsen. Luft blåses, med en handpump, därefter in i tarmen.
Röntgenläkare eller röntgensjuksköterska tar bilder under hela undersökningens gång. Patienten får vända sig flera gånger på undersökningsbordet för att få kontrast och luft till de delar av tarmen som ska avbildas.
Undersökning av tjocktarmen tar 10-20 minuter.
Efter
Efter undersökningen får patienten möjlighet till toalettbesök och dusch. Vid avslutad undersökning får också patienten fyra Toilax-tabletter med sig hem. Detta då Bariumkontrast kan ha en ”stoppande effekt” på tarmen. Dessa Toilax-tabletter tar man bara om förstoppning skulle uppträda. Man bör dock dricka rikligt med vätska efter denna undersökning. I övrigt kan man återgå till normala matvanor direkt efteråt.
En annan idag vanlig metod för att undersöka tjocktarmen är med datortomograf (CT).