Om dränage
Dränage är vad det heter…. en oftast grov kateter för att tömma ut vätska, var, luft, etc. från kroppen.
Dränage används framför allt som nefrostomi, vid dränage av bukabscesser, gallvägsdränage (PTC) samt för att tömma pleuraexsudat (vätska). Dränage finns i en mängd utförande och storlekar som man teoretiskt kan anlägga i de flesta åtkomliga kaviteter (hålighet) i kroppen med innehåll som behöver avlägsnas ur kroppen.
Det finns även en mängd special-dränage som anläggs av andra specialistenheter utanför röntgen. Via fiberoptiskt endoskop kan man via näsa och svalg lägga specialdrän till exv. gallvägarna, mm.
Inom röntgen delas dränage in i 2 stora grupper.
Ena gruppen är dränage med trådfixerad pigtailände (lockin pigtail) som hindrar dränet att ”åka ut” efter applicering.
Den andra gruppen är dränage utan trådfixerad pigtail-ände (non-locking pigtail). Denna typ av dränage kan glida ut om den inte fixeras (häfta, surtur, etc.) ordentligt utanpå mot huden.
De flesta modeller är sk. ”one-step”, [ drän med trochar nål ] som betyder att en prepunktion med annan nål och ledare inte tvunget måste göras. Dock görs de flesta dräninlägg idag med prepunktion med annan tunn nål och ledare som minimerar ev. stickskada och blödningsrisk i organet. Detta har en viktig betydelse om utövaren ev. måste punktera om flera gånger då det ibland beroende på organ och lokalisation kan vara svårt att ”pricka rätt” vid första försöket. En punktion direkt med dränet gör stora hål i jämförelse med tunn punktionsnål.
Dränage oavsett modell kan ligga kvar in i kroppen i upp till 3 månader innan de behöver bytas till ny. Detta under förutsättning att de fungerar som tänkt. Det blir ibland avflödeshinder i dränaget lite beroende på vad som dräneras ut. Man kan då behöva byta till nytt eller ett grövre drän med tätare intervaller om det inte går att först försöka spola rent dränet med NaCl.
Om dränaget planeras ligga kvar under längre tid bör en trådfixerad variant användas som inte ”åker ut” så lätt.
Om ett nefrostomidränage åker ut ska detta åtgärdas omgående med insättning av nytt dränage!
Om snabb (<4 tim) åtgärd kan man i många fall gå via den tidigare befintliga stickkanalen in i njuren. Man behöver således inte sticka patienten på nytt för att lägga ett nytt drän.
Varför på röntgen
Dränage appliceras oftast med hjälp av röntgengenomlysning eller ultraljud. Dvs. man måste visualisera den pågående processen med att ”pricka rätt” med dränet i den kroppsliga kavitetet eller organet.
Trådfixerade drän bör avlägsnas från patienten på röntgen under genomlysning!
Fixeringstråden har en tendens att ”fastna”, oftast ute i pigtail’en, efter en längre tids bruk pga. avlagringar i dränet. För att då med säkerhet veta att dränets pigtail rätar ut sig innan avlägsnande bör denna procedur göres med röntgengenomlysning.
Att dra ut ett drän med trådåtdragen pigtail kan traumatisera organ och vävnader med blödningar som följd.
Drän utan trådfixering kan däremot oftast avlägsnas på vårdavdelning eller liknande enhet utan behov av röntgengenomlysning.