Nålens byggnad

Olika nålspetsar

Beroende på hur slipningen ser ut penetrerar olika nålar ett organiskt material mer eller mindre enkelt.

[ Uppdragskanyler ] har en trubbig slipvinkel som minimerar risk för utstansning av gummipartiklar från flaskor, ampuller, etc. Dessa oftast korta och grova nålar är inte avsedda för injektion eller punktion. Kräver mer kraft för penetrering av hud.

[ Injektionsnålar ] har en hög slipvinkel med avfasad kateterspets (Lancet slipning) med hög skärande effekt. Används främst vid subcutana och intramuskulära injektioner och ger oftast mycket lite obehag. Dessa nålar kräver mycket liten kraft för penetrering av organ.

[ PVK ] (venflon) har en normal slipvinkel. Yttersta spetsen har en Diamond-tip slipning som har en skärande effekt ytterst. Nålens ”semi-trubbighet” minskar risk för att fortsatt tränga igenom den motsatta kärlväggen vid penetreringen.

[ Trocara nålar ] finns med mandrin i 3 och 4 facetterade slipningar och används ofta vid direktpunktioner (one-step teknik). Dessa nåltyper följer oftast med i dränageset.
Nålspets med 3 slipningar är sk. skärande medan den 4 facettslipade (Diamond tip) inte har skärande kanter i spetsen.

[ Chiba-slipade nålar ] har en trubbig (kort) skärande slipvinkel (side bevel tip) med mandrin. Nålens trubbighet gör att nålen har bättre styrbarhet samt att risken för oavsiktlig fortsatt perforation av ett intilliggande organ eller cavitet kan minimeras då penetrering kräver mer kraft pga. slipvinkeln. Chiba-slipningen återfinner man ofta även på nålar för spinalkanalen (spinal needles). Även för biopsier lämpar sig en Chiba-nål med mandrin som kan fånga upp organiskt material.

[ Huberslipade nålar ] är endast avsedda för punktioner i Port-a-Cath (pac). Nålens vertikala slipning åstadkommer minimal skada på pac-portens silikonmembran. Denna slipning minimerar även risken för utstansning av silikonmembran vin punktionen.

[ Sprotte pencil point och Whitacre ] har båda en koniserad spets (rund spetsig penna) som inte skär utan delar på vävnad och fibrer åt sidan vid penetreringen och ger ett litet hål. Dessa nålar brukar ha en utstansad hål strax efter spetsen för injektion eller aspiration av lättflytande vätska/läkemedel. Dessa nålar används oftast vid punktioner i CNC som vid epidurala och intratekala punktioner.

[ Quincke spets ] har en kort skärande yttre spets (Lancet slipning) medan resterande trubbig slipning inte skär vid den fortsatta penetreringen och ger endast ett litet hål. Dessa nålar används oftast vid punktioner genom hinnor i CNC tex. epiduralbedövning.

[ Biopsi nålar ] för mjukdelar har en skärande mandrin som löper över en innernål som oftast har en brant trubbig slipning (Chiba/trocar) vilket ger en viss tröghet vid penetrering. Oftast finns ett utrymme för organiskt material utmed innernålen som efter ”avfyrning” hamnar i mandrinhöljet som därefter kan dras ut ur patienten för PAD.

[ Benbiopsi nål ] är grövre (2,5-3mm diam.) mandrinförsedda nålar med trubbig slipning i form av chiba- eller trocar spets. Vid provtagning av benmaterial krävs mer kraft vid penetrering av benets kompakta yta varför dessa nålar oftast har handtag.

[ Franseen lung biopsi nål] har en trocar punktionsnål med en treuddad mandrin som vid rotering skär av små vävnadsbitar.

Annat om nålar

• En mandrinförsedd punktionsnål gör att organisk material inte fastnar i nållumen på väg in. Detta är speciellt viktigt vid biopsier.
• En strukturerad yta på nålen eller mandrinen ökar synligheten med ultraljud.

Utövarens vana avgör ofta nålval oavsett typ av punktion.

Tjocklek, längd, slipning, med eller utan mandrin, avgör nålens tänkta funktion. Flertalet nålar kan dock användas till annat än vad tillverkare tänkt sig samt rekommenderar. Längden samt ”synlighet” på ultraljudsbilden avgör ofta om en viss nål används vid en undersökning… inte slipningen.

En huvudregel kan dock vara att använda skärande nålspetsar till organ med kapsel, hinna, membran, väggstrukturer, etc. medan mer tröga nålar (snedslipade spetsar, exv. Chiba) används till mjuka punktioner eller strukturer där man inte vill riskera att nålspetsen far framåt av ”bara farten” in i annat omgivande ömtåligt organ.

Det är viktigt att planera sin punktion så att inte nålens storlek, slipning, mm. förorsakar eller öka obehaget för patienten eller öka riskerna för att åsamka organskada i samband ev. flertalet punktionsförsök.

Det finns oftast [ flertalet nålar ] att välja mellan för en punktion.

Om punktionsnålen har en mandrin eller inte har mindre betydelse. Fördelen med mandrinen är att man inte får ett ”biopsiprov” i nålens lumen vid punktionen. Likaså minimerar man den lilla risk att en ledare inte löper igenom pga. ev. organiskt material innuti nålens lumen.

De flesta injektionsnålar är silikonbehandlade för att lättare glida igenom hud och organ.
Vissa nålar har även en eko-behandlad (skrovlig) yta vid spetsen för att synas bättre med ultraljud.