Gravid och röntgen hos tandläkaren

Jag är gravid i vecka 5 och jobbar i en tandläkarklinik. Vi jobbar kontunerligt med att ta röntgen bilder. Vi skyddar oss genom att gå ut.
Min fråga är, finns det fortfarande risk för strålning eller är det inte fraligt alls?

Det finns ingen som helst risk för strålning i och med att du lämnat rummet (…och inte står i dörröppningen).
Väggarna utesluter helt, den lilla strålning som kommer från odont röntgen, utanför rummet.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur snabb strålning efter

FrågaPET/CT 28 april, är det för tidigt för datortomografi 12 juni för strålrisken? Om kroppen hinner hämta sig?

SvarLåt oss förklara det enkelt… Kroppen återställer sig inte efter en röntgenexponering som efter en tillfällig medicinering. Kroppen samlar på sig röntgenundersökningarna efterhand som kan jämföras med att sola på sommaren. Kroppen samlar på sig den totala mängd bestrålning man utsatts för efterhand under åren som går. Så röntgas man mycket tidigt i livet kan det finnas senare risk för sk. stokastiska skador. Dvs. senare i livet uppkomna cellförändringar som beror på tidigare röntgenbestrålningen.
Vad man inte vet då i framtiden, om man nu får cellförändringar långt senare i livet, var det av röntgen 30-40 år tidigare eller är orsaken något annat? Så att säga…

Om det finns risk för strålningsindicerade skador på organ och celler beror på mängden bestrålning mot samma område, när i livet detta sker, vilket organ, mm.
Normal sjukvårdsrelaterad användning av röntgen ska inte ses som farligt då all röntgen måste vara berättigad medicinskt.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur många CT innan det blir farligt

Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

Lite kan man likna detta med att köra bil. Kör man bil en mil finns det en viss liten risk att råka ut för en trafikolycka. Kör man ytterligare en mil så dubblas den totala risken för en trafikolycka, men risken för varje körd mil är lika.

Risken med röntgenundersökningar är att man kan drabbas av en cancersjukdom i framtiden. Oftast tar det mer än 20 år efter röntgenundersökningen innan man får en så kallad strålningsinducerad cancer. Trots att det görs över 6 miljoner röntgenundersökningar varje år i Sverige, är det mindre än 1% av cancrarna som beror på röntgenstrålningen. Mer än 99% av de cancersjukdomar som upptäcks beror alltså på något annat än röntgenstrålning. Lite slarvigt kan man kalla dessa 99% för ”naturligt” förekommande cancer.

Eftersom det trots allt finns en liten risk med röntgenundersökningar finns det lagar som styr användningen av röntgenstrålning. Patienter får endast röntgenundersökas om detta är berättigat. Detta innebär att man bedömer det som sämre för patienten att avstå från röntgenundersökningen jämfört med att göra den. Det finns risker med att inte få eventuella sjukdomar diagnostiserade. Är dessa risker större än riskerna med röntgenstrålning ska man naturligtvis göra röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Kompression vid bildtagning

Jag undrar lite om kompression som används för att minska stråldosen bla vid ländryggsundersökningar. I vilka fall ska man inte komprimera, jag tänker på fraktur, osteoporos, gamla människor osv?

Kompressionsband över patienten
Kopmpression

Kompressionen, där man pressar ner ev. bukfett för att få kortare väg för röntgenstrålen att passera kroppen, ger något bättre bilder samtidigt som även strålningsmängden minskar något. Det är svårt att precisera vilka patienter man kan använda sig av detta på. Man måste bla. se till patientens hälsotillstånd.

Är patienten ”omfångrik” så är dock denna kompression bra med hänseende till just bildkvalitet och bestrålning. På smala patienter ger denna kompression mindre fördelar.

Idag är röntgenapparaterna dock så bra kalibrerade att de ger generellt väldigt liten strålning mot förr. Detta betyder att om undersökningen är befogad så är den lilla mängd extra strålning man ger patienten, utan kompression, i stort sett helt ofarlig. Detta är en bedömning som den som röntgar gör från fall till fall.
Men generellt enligt lag ska man alltid vidta åtgärder som minimerar bestrålningen. Detta innefattar då även blyskydd, minimera bildantalet, mm.

K.T. rtgss
Röntgen Helsingborg

Att få meningiom av tandröntgen

Jag har varit hos tändläkare i 2 år för att göra implantat. De har tagit 30 extra bilder av mina tänder och 2 gånger av alla mina tänder med en specielt röntgen. Jag märkte det var mycket bilder och jag blir ledsen om det var av mistag. Igår läste jag på texet tv att det finns sammband mellan hjärntumör med röntgen av tänden .Jag blev mycket orolig vill veta om man kan få den här sjukdommen och efter hur lång tid man kan få den.

Risken med att röntgenundersökas hos tandläkaren är väldigt liten, även om man tar många bilder i samband med tandimplantat. Cyklar man eller tar bilen till tandläkaren är detta oftast farligare (trafikolyckor) än röntgenundersökningen.

För några dagar sedan kunde man läsa i tidningar om att tandläkarröntgen orsakar hjärntumörer. I en studie gjord i USA hade man funnit att patienter med hjärntumören meningiom hade varit mer utsatta för tandröntgen jämfört med en kontrollgrupp som ej hade drabbats av hjärntumörer. Studien visar på en så kallad samvariation men säger inget om att det verkligen är röntgenundersökningarna som orsakar tumören. Det är först om den nyligen publicerade studien får stöd av annan forskning som man kan dra slutsatsen att det är röntgenundersökningen som orsakar hjärntumörerna. Det finns idag inga studier som ger detta stöd. Tvärt om visar de flesta studier att låga stråldoser, som från tandröntgen, inte orsakar hjärntumörer. Dessa studier säger inte att det är helt ofarligt med tandröntgen, men att risken är så liten att man (ännu) inte har kunna påvisa den.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Varför onödig röntgen

Jag har röntgat mitt knä och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför… (Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)

Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)
Så det jag undrar är hur denna röntgen påvergar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Canser ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Halsskydd vid lungröntgen

 Min läkare vill att jag lungröntgar mej för TBC. Jag har en lätt underfunktion på sköldkörteln. Har läst att den är käslig för röntgen. Finns det skydd runt den/halsen vid röntgen? Man får ju det hos tandläkaren nu för tiden.

 Man använder inte något strålskydd över halsen vid lungröntgen, eftersom skyddet kan medföra att man förlorar viktig information i bilden. Visserligen är sköldkörteln ett så kallat strålningskänsligt organ, men eftersom lungröntgen görs med mycket små stråldoser är det inget problem. Din sköldkörtel kommer inte att få försämrad funktion till följd av lungröntgen.

 M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Många bilder av lungorna på barn

Jag har en fråga om efter hur många år man kan få problem om man fick mycket strålning, jag är mycket oroligt till mitt barn. Jag har en dotter hon är 14 år gammal, när hon var en månad gammal hon fick ta många röntgen bilder från hennes lungor för att hennes läkare var misstänk. Hon drack radioaktivit torium, det var en vitt flytande vätska kanske 10 eller 12 röntgen bilder. Nu hon har ingen problem men jag är hela tiden orolig. Jag vill veta efter hur många år kan man få problem eller inte?

I samband med röntgenundersökning drack ditt barn en vit vätska. Denna vätska var troligen ett så kallat kontrastmedel som används för att lättare kunna se sjukliga förändringar vid röntgenundersökningar. Detta kontrastmedel innehåller barium och det är inte radioaktivt. Kontrastmedel med barium är ofarligt. Risken med de 10 eller 12 röntgenbilderna är väldigt liten. Det finns ingen anledning att vara orolig.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Strålning vi mammografi

Jag undrar om en mammogrfiundersökning ökar risken för att få bröstcancer. Hur lång tid efter undersökningen är det i så fall troligt att man får cancer?
Jag har även gjort flera stora slätröntgenundersökningar av hela min rygg och bäcken. Hur många röntgenundersökningar kan man göra innan det blir någon verklig risk? Har antalet år som går emellan varje undersökning betydelse? Hur mycket mer strålning blir det av datortomografi av ryggen jämfört med slätröntgen av ryggen?

Det finns en liten risk att man kan få en strålningsinducerad cancer efter alla typer av röntgenundersökningar. Även om man är med om röntgenundersökningar som ger relativt sett höga stråldoser, som till exempel datortomografi, så är risken ändå liten.
Det tar lång tid för en strålningsinducerad cancer att utvecklas. Det tar oftast mer än 10 år efter bestrålningen innan man får cancern. För vissa cancertyper kan det ta både trettio och fyrtio år.
Om du är med om tio röntgenundersökningar på tio dagar, eller om undersökningarna görs utspridda över tio år, så är risken densamma. Inom röntgendiagnostiken är stråldoserna så låga att tiden mellan undersökningar inte har någon betydelse.

Stråldosen för en datortomografiundersökning av ryggen är ungefär dubbelt så hög jämfört med en konventionell röntgenundersökning (slätröntgen) men den diagnostiska informationen från datortomografiundersökningen är större så den högre stråldosen kan motiveras.

Det finns ingen gräns för hur många undersökningar man kan göra innan det blir någon verklig risk. Det är lite som att fråga efter hur långt man kan köra bil innan det finns någon verklig risk för en trafikolycka. Det finns patienter som varit med flera hundra röntgenundersökningar. Dessa löper en risk att få en strålningsinducerad cancer, men risken är ändå mindre än 1%.

Det är inte bra att vara sjuk. Risken att vara sjuk är oftast större än risken med röntgenundersökningar. Om det är ett bättre alternativ för patienten att röntgenundersökas jämfört med att låta bli så bör man göra röntgenundersökningen. Man säger att röntgenundersökningen då är berättigad. Detta är ett krav för att få lov att göra en röntgenundersökning.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

CT vid lymfom

Är det nödvändigt att använda datortomografi för att fastställa om lymfom finns i mage, bröstkorg och hals. Går det inte lika bra att se detta med magnetkamera? Åtminstone vad gäller mage och hals.
Rädd för för mycket strålning som det redan blivit en hel del av.

Det här med rädslan för röntgenstrålning är allmänt lite av ”en storm i vattenglas”.
Behöver man en röntgenundersökning för att få en diagnos på en sjukdom ska en ev. rädsla för strålning inte påverka beslutet. Denna rädsla för röntgenstrålning finns det oftast inget befog för. Visst kan höga doser röntgen bli ohälsosamt men…
Dagens röntgenapparater är så pass mycket trimmade att de alltid ger absolut minimal bestrålning för varje röntgenmetod och undersökning. Trots att CT’n generellt ger något högre bestrålning än andra röntgenapparater är denna metod så pass bra att detta så gott som alltid är befogat… om undersökningen är befogad.

Idag kommer knappast någon patient upp i den volym av röntgen-undersökningar där det kan anses vara mer hälsofarligt än för den/de sjukdomar man utreds för. Trots man själv som patient kan anse att man gjort måååånga röntgenundersökningar. Det finns då betydligt värre saker att oroa sig för, så som för mycket sol, bilkörning, våldsbrott, mm.

… och CT’n ger en mycket bra diagnostik vid ev. förekomst av förstorade lymfkörtlar som kan vara en indikation på sjukdom som lymfom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg