Jag undrar lite om kompression som används för att minska stråldosen bla vid ländryggsundersökningar. I vilka fall ska man inte komprimera, jag tänker på fraktur, osteoporos, gamla människor osv?
Kompressionen, där man pressar ner ev. bukfett för att få kortare väg för röntgenstrålen att passera kroppen, ger något bättre bilder samtidigt som även strålningsmängden minskar något. Det är svårt att precisera vilka patienter man kan använda sig av detta på. Man måste bla. se till patientens hälsotillstånd.
Är patienten ”omfångrik” så är dock denna kompression bra med hänseende till just bildkvalitet och bestrålning. På smala patienter ger denna kompression mindre fördelar.
Idag är röntgenapparaterna dock så bra kalibrerade att de ger generellt väldigt liten strålning mot förr. Detta betyder att om undersökningen är befogad så är den lilla mängd extra strålning man ger patienten, utan kompression, i stort sett helt ofarlig. Detta är en bedömning som den som röntgar gör från fall till fall.
Men generellt enligt lag ska man alltid vidta åtgärder som minimerar bestrålningen. Detta innefattar då även blyskydd, minimera bildantalet, mm.
K.T. rtgss
Röntgen Helsingborg
Bukläge…. Reduserar stråldosen (kompression) och stråldivergensen är ”med oss” när det gäller att komma in bättre mellan kotorna.