Meddela kontrastreaktioner

Jag fick utslag efter har tagit kontrastvätska på KS. Vad kan man göra åt det?

Du bör meddela den röntgenklinik där du gjorde undersökningen om denna reaktion du fick efter kontrasten. Detta så denna reaktion kan journalföras så att man i sjukvården är uppmärksam på detta nästa gång du ev. ska få kontrast vid en undersökning. Du ska även själv ta upp det med din doktor ifall hen framöver vill skicka dig på en liknande röntgenundersökning.
Beroende på hur kraftig din hudreaktion (urticaria) var behöver du ev. premedicineras med antihistamin mot ev. kontrastreaktion vid kommande undersökningar med jodkontrast.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jodkontrast och alkohol

FrågaJag fick kontrast i blodet idag. Jag undrar får man dricka alkohol samma dag. Efter att man fick kontrast?

Svar Jodkontrast påverkar alltid njurarna på något sätt genom att kontrast i blodbanorna utsöndras just via njurarna.

Njurarnas ”glomerulära” filtrering (utsöndring av oönskade ämnen) påverkas av jodkontrast och brukar vara ”sämst” vid dag 2-4 för att därefter normalt inom någon vecka återgå till status quo.
Detta gäller då även den 10% av alkoholen som inte levern tar hand om utan normalt sett utsöndras via njurarna. För att hjälpa njurens filtration och utsöndring (urinbildning) av bla. kontrast brukar vi rekommendera patienten att dricka mycket (ej alkohol!) vilket då ökar utsöndringen och förkortar tiden kontrasten har kontakt med njurvävnaden.
Alkohol hämmar bla. ADH-hormon i blodet vilket leder till en ökad urinproduktion efter alkoholintaget. Denna överproduktion av urin som lämnar kroppen kan senare ev. ha en uttorkande effekt på kroppen och därvid sämre utsöndring av resterande kontrast i blodet pga minskad urinproduktion.

Om inte patienten redan innan kontrasttillförseln, har någon form av njursvikt, vilket då ökar omsorgen av njurarna mångfallt, torde (teoretiskt) måttlig alkoholintag efteråt inte ha någon större betydelse för personer med friska njurar.

Men trots allt avråder vi till någon alkoholintag direkt efter en kontrastundersökning då vi har väldigt liten information och det finns ytterst liten (obefintlig) forskning om jodkontrast och alkohols påverkan på njurar och kropp efter en kontrastinjektion i blodet.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur lång väntetid för CT

FrågaJag är 78 år och föll förra hösten så hårt på ryggen på ett stengolv att smak- och luktsinne försvann. Men samtidigt började jag också få yrsel och nu har doktorn på vårdcentralen gjort prov som tycks visa en mindre infarkt.
Hon har skrivit remiss till er på en ct-röntgen och min fråga är nu – hur lång tid tar det innan jag kommer med i rullorna?

SvarVäntetiderna för en CT-undersökning är olika beroende på vilket sjukhus och vilken region i Sverige dessa avser. Akuta undersökningar göres alltid omgående eller inom ett par timmar. Övriga prioriterade undersökningar utföres efter hur snabbt behovet av undersökningen anses föreligga. Prioritering 1 kan vara 1-3 veckor. Prioritering 2 ca 3-5 veckor, osv. Lägst prioritering kan vara 8-12 veckor. Helt oprioriterade undersökningar kommer därefter där väntetiderna kan sträcka sig över flera månader beroende på sjukhus.
Hur prioriteringen sker, vilket görs av en radiolog, beror på vad din doktor har angett för frågeställning i den remiss hon skickat till röntgen. Likaså om din doktor har anget denna som en akut undersökning eller har andra synpunkter på inom vilken tidsram hon/han vill att denna undersökning ska göras.
Vårdgarantin på undersökning inom 90 dagar gäller inte för röntgenundersökningar.

Det kan vara så att som patient får man vara beredd på att undersökningen kanske bokas på ett annat närliggande mindre sjukhus än ”det stora nära sjukhuset” man är van vid, beroende på hur kösituationen ser ut på de olika röntgenklinikerna. Även vissa speciella CT-undersökningar göres kanske bara på en del av sjukhusen inom en region.
Vill man absolut ha ett specifikt sjukhus måste detta uppges i remissen eller att man kontakta den klinik där man först fått en tid som man inte tycker passar. Det kan röra sig om att patienten har transportproblem, mm.
Det kan då bli så att väntetiden ökar något om man har dessa önskemål om ett specifikt sjukhus.

Svarat avKim T.
Rtgssk helsingborg

Köpa egna röntgenbilder

FrågaJag skulle vilja köpa några kopior av röntgenplåtar.
Hur gör jag med detta?

SvarKontakta den röntgenklinik där bilderna är tagna. Du beställer den eller de undersökningar du vill ha. Man köper undersökningarna styckevis.
De levereras sedan på CD-skiva  eller USB-minne som sätts i datorn. Det följer med ett visningsprogram för bilderna som startar automatiskt.
Kostnaden för köp av bilder skiljer mellan olika röntgenkliniker från allt mellan 50-300Skr.
Leverans sker till ett postombud som rekommenderat brev.

Innan du får tillgång till dina bilder ska denna köpbegäran godkännas av en radiolog eller annan ansvarig läkare på den aktuella röntgenkliniken. Du kan få avslag på din begäran att köpa dina egna bilder. Det är inte alla bilder som är bra att ensam titta på då man som lekman kan ha svårt att tolka vad som ses på bilderna.. Många läkare och vårdenheter har tillgång till röntgens bildarkiv vilket då gör det möjligt att vid ett läkarbesök eventuellt se bilderna ihop.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Gravid och röntgen i 20 minuter

FrågaJag är gravid i vecka 25 och kom in i röntgenrummet med mitt barn för hon hade en tid till sitt knä. Jag var där 20 min, är det Ok ?

Svar20 minuter tog hela undersökningen från det att patienten kommer in på rummet tills denna lämnar rummet.
Själva röntgenexponeringen tar bråkdels av en sekund.

Vid röntgen av ”småskelett” koncentreras röntgenbestrålningen ner över ett mindre område. Denna exponering ger ytterst liten spridning av röntgenstrålningen sk. spridd strålning från patienten.
Det är ju så att för varje meter man befinner sig från röntgenfältet minskar den lilla spridda strålningen med 4 gånger. Så står man 2 meter från patienten minskar denna bestrålning man utsätts för med 8 gånger…. osv.
En knäröntgen består mestadels av 2-4 bilder beroende på patientens ålder, frågeställning, mm.

Så ingen fara…

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten av kontrast på tumörer

FrågaJag undrar om bakterier drar till sig kontrast medel på samma sätt som cancerceller gör?

SvarIngetdera är riktigt i din fråga.
Anledningen till att tumörer, metastaser, infektioner, mm. ses bättre på röntgenbilden med kontrastmedel än utan, beror på den abnorma blodkärlsnybildning som oftast sker i dessa förändringar. Denna ofta stora ansamling av nya småkärl i en patologisk förändring bidrar också till att mer kontrastmedel återfinns häri. Detta gör att det blir en märkbar kontrastskillnad i röntgenbilderna på platsen för denna förändring. Kontrasten passerar inte in i celler utan är sk. extracellulär vätska.

Likaså ses tex. cystor, varhålor, mm. då själva förändringen inte innehåller några blodkärl utan det då är den omkringliggande vävnaden som normalt laddar upp med kontrast. Man får således ett tomrum i en annars kontrastmättad omkringliggande vävnad.
Således är det via blodkärl eller avsaknaden av blodkärl med kontrast som påvisar var, hur stor, utbredning, etc. en patologisk förändring är/har.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om för mycket kontrast

FrågaVad händer om man får för mycket kontrastväska?

SvarRisker med kontrastmedel är bla. den nefropati (njursvikt) som patienten kan få efter en kontrastinjektion. Den exakta orsaken till denna ev. njursvikt efter kontrast är i mycket oklart. Risken ökar dock markant, enligt flera studier, om patienten även tidigare har en viss njursvikt med sig i bagaget inför en röntgenundersökning med kontrast.
Man tror rent fysiologiskt att svikten beror på att njurarna reagerar med bla. viss syrebrist (hypoxi). Detta uppkommer av att kontrasten ökar storleken på blodkärlen genom osmos som då ökar njurarnas genomströmning av vätska. Denna ökade mängd vätska genom njurarna ökar även kroppens återresorption av bla. natrium som i sin tur kräver en ökad syresättning av njuren, osv. Men som sagt mycket är fortfarande oklart varför det blir så…

Risken för kontrastrelaterad njursvikt beror bla. på kontrastmängd, patientens njurfunktion samt andra faktorer som kan påverka njurarnas funktion att utsöndra (kissa ut) kontrastmedlet.
För att minimera riskerna med kontrast tar man hänsyn till om patienten fått kontrast med täta intervaller, patientens ålder, om patienten är uttorkad (dehydrerad), hjärtsvikt, diabetiker, medicinering med Metformin, mm.
Det är remittentens (patientens egen doktor) ansvar att klargöra dessa riskfaktorer inför en undersökning som ev. kräver kontrastmedel.

Inför en undersökning gör man alltid en skattad bedömning av riskfaktorer, frågeställning, organområde samt en uträkning av hur mycket kontrast som kan komma ifråga. Väger riskerna över mot nyttan av en undersökning med kontrast får man välja att minimera mängden kontrast eller välja alternativa diagnostiska metoder utan kontrast. Kontrastmedel är vid flertalet frågeställningar dock helt avgörande för en adekvat diagnostik.

Det finns en viss risk att kontrastförvärvad njursvikt ger förlängd sjukhusvård, ev. dialys vid svårare svikt eller i värsta fall patienten avlider som följd av grav njursvikt.
Andelen patienter som får biverkningar av kontrast har ökat de senaste åren då patientvolymen som genomgår en kontrastmedelsundersökning har ökat markant pga. lätt tillgänglighet, ökade diagnostiska organområden, undersökningar med mycket äldre patienten än tidigare, mm.
Kontrastmedel är enligt forskning den tredje vanligaste orsaken till sjukhusvård för akut njursvikt.

Dessa risker är i stort detsamma för kontrast såväl för datortomografi (CT) som för magnetkamera (MR).

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om blodkärl spricker vid kontrastinjektion

FrågaNär jag nyligen gjorde en kontraströntgen av min hals gick min åder sönder och kontrasten gick ut i armen istället. Sved och gjorde väldigt ont, armen började svullna runt området där nålen satt. Var efter någon timme svullen och spänd över hela armen.

Ringde 1177 som uppmanade mig omgående att uppsöka Akuten. Väl där fick jag av Akutläkaren beskedet att linda armen och kontrollera min puls. Röntgöverläkaren blev också tillkallad men där var beskedet kall och våta kompresser alt. handdukar. Gjorde både ock och har lindat armen inatt.
Vaknade i morse med en hand som var som en fotboll. Besked jag även fick att om pulsen höjs och om inte svullnaden minskar så bör jag höra av mig igen om 48 tim. Orolig.

SvarDet händer då och då att det blodkärl där nålen sitter spricker eller att kontrasten går utanför blodkärlet (extravasering) vid injektionen. Detta kan bero på att nålen (venflon(PVK) inte ligger i blodkärlet utan i/mot/utanför kärlväggen, gammal PVK, fel storlek på PVK, flertalet punktionsförsök med PVK eller att blodkärlet där nålen sitter är för litet för den volym och hastighet man ska injicera kontrasten med.

Kontrasten injiceras med en sk. kontrastinjektor som ger den i förväg bestämda dos kontrast och natriumklorid med en viss hastighet. Normalt ligger injektionshastigheten på 2-5ml per sekund beroende på vilket organområde som avses undersökas. Risk för extravasering ökar med högre injektionsflöden. Injektorn är så konstruerad att den automatiskt avbryter injektionen om den känner av ett motstånd i samband med injektionen. Tanken är att vid injektion utanför blodkärlet uppstår ett motstånd i inflödet som då injektorn känner av och avbryter. I teorin….
Det händer att injektorn, trots felplacering av nålen, fortsätter med injektionen som om allt vore bra.

Personal står alltid hos patienten initialt när kontrast injiceras för att kontrollera att allt ”flyter på” som det ska och att patienten inte känner några obehag av något slag. Om en sk. extravasering sker känner personalen oftast detta tidigt i form av en snabb svullnad kring injektionsstället. Patienten upplever oftast även en stark smärtförnimelse i injektionsområdet i samband med detta. Sker detta avbrytes injektionen omedelbart. Det finns dock patienter som trots extravasering av en stor volym kontrast och natriumklorid inte känner några obehag alls. Mestadels då äldre.

Hur en ev. behandling och uppföljning är efteråt vid en extravasering beror på hur mycket kontrast som hunnit injicerats innan injektorn stoppas samt var extravaseringen skett.
Ansvarig radiolog kontaktas alltid efter undersökningen om en större mängd kontrast injicerats utanför blodkärlet. Radiologen inspekterar då och tar beslut om ev. behandling.
Om enbart en mindre svullnad uppstått vid injektionsstället och patienten inte upplever andra obehag får patienten gå hem. Vid en större extavaserad kontrasmängd kontaktas ortoped eller kirurg inom sjukhuset för konsultation innan patienten ev. får gå hem.

Behandling av mindre svullnad pga. extravasering är bla. högläge av armen och kalla omslag på svullnaden. Patienten kan själv kyla denna mindre svullnad med kylda omslag, 15-60 minuter, 3 gånger per dag, tills svullnaden gått ner.

Om patienten har kvarstående smärta från injektionsstället efter 3-4 dagar bör patienten kontakta sjukvården. Likaså ska sjukvården kontaktas om patienten får hudblåsor, sår, ökad rodnad eller svullnad. Dessa symtom kan uppstå även efter en mindre mängd kontrast i huden.
Om patienten upplever kall hud eller får nedsatt känsel i fingrarna anses detta som svårare komplikationer som kan ge blodcirkulationspåverkan vilket starkt kan påverkar syresättningen distalt ut i armen. Man känner då även pulsen sämre. Dessa svårare komplikationer kan kräva kirurgiska ingrepp.

Så om en redan svullnad av armen efter kontrastinjektion fortsätter att svälla eller man får andra symtom (se ovan) ska man åka in till en akutmottagning, vårdcentral eller liknande omgående.
Få inte konsultation över telefon om besvären ökar utan detta behöver synas kliniskt av en läkare.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vad innehåller kontrast

FrågaVad innehåller kontrasvätskan som används vid DT röntgen? Det är hjärnan som ska röntgas.

SvarAll kontrastmedel som ska injiceras i blodet är vattenlösligt. För röntgenundersökningar innehåller kontrasten bla. jod som är det ämne som gör att man ser kontrasten i kroppens organ då detta sprutas in. Jod har den kemiska egenheten att den kan bilda vattenlösliga föreningar med låg toxicitet. Jodatomens höga täthet gör att röntgenstrålen bromsas upp lite. Denna attenuering (dämpning) av strålens passage genom ett organ gör att man då får en skillnad i röntgenbildens gråskala dvs. man ser kontrastmedlet.
För att få jod lösligt och flytande blandas denna med bl. trometanol (emulgeringsämne), vatten, saltsyra (reglerar ph-värdet), natriumklorid, mm.

Jodkontrast lämnar kroppen via urinen varför en väl fungerande njurfunktion är viktigt. Likaså ska man dricka rikligt såväl före som de efterföljande 12-24 timmarna så denna kontrast helt lämnar kroppen. Riklig dryck ger en ökad blodplasmavolym som i sin tur ger en ökad njurgenomblödning som anses minska påverka på njurarna av kontrasten.

Kontrasmedel för MR- och ultraljudsundersökningar innehåller inte jod utan har helt andra ingredienser.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Utåtrotation vid fraktur

FrågaJag undrar varför sker just en utåtrotation vid en collumfraktur?

SvarDen typiska höftfrakturen ger oftast ett utåtroterat (valgus) samt förkortat ben på den frakturerade sidan vilket kliniskt talar för en höftfraktur. Vid försök till rotation av benet uppkommer oftast smärta hos patienten. Ibland ses inte dessa ”typiska” kliniska fynd trots en höftfraktur utan patienten endast har lättare smärta från höften.
Om frakturen är odislocerat (benbrottsytorna sitter ihop) som då  är sk. inkilad fraktur kan patienten fortfarande lyfta på benet själv och även ev. stödja på benet. Det förekommer även innåtroterat ben (varus) vid höftfrakturer.

Vid höftfraktur får lårbenet således ofta en utåtrotation medan själva höftkulan ligger rätt vinklad i leden.
Denna valgusvridning kommer av att muskeln (iliopsoasmuskeln), som lyfter och roterar benet utåt samt böjer bålen framåt, drar lårbenet upp och utåt. Därav även varför benet ofta blir kortare vid en höftfraktur. Denna muskels distala fäste är i höftens lilla benutskott (trochanton minor).
Iliopsoasmuskel, som är benets viktigaste muskel vid framåtlyft, är en sammanslagning av 2 andra muskler vars fästen är  längs ryggraden samt i bäckenkammen.

När röntgenläkaren beskriver höftens/benets felställning beskrivs detta i 6 lägen varav 3 är rotationsfelställningar av benet och 3 är förskjutning av frakturens benändar.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024