Annat – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Utåtrotation vid fraktur

Jag undrar varför sker just en utåtrotation vid en collumfraktur?

Den typiska höftfrakturen ger oftast ett utåtroterat (valgus) samt förkortat ben på den frakturerade sidan vilket kliniskt talar för en höftfraktur. Vid försök till rotation av benet uppkommer oftast smärta hos patienten. Ibland ses inte dessa ”typiska” kliniska fynd trots en höftfraktur utan patienten endast har lättare smärta från höften.
Om frakturen är odislocerat (benbrottsytorna sitter ihop) som då är sk. inkilad fraktur kan patienten fortfarande lyfta på benet själv och även ev. stödja på benet. Det förekommer även innåtroterat ben (varus) vid höftfrakturer.

Vid höftfraktur får lårbenet således ofta en utåtrotation medan själva höftkulan ligger rätt vinklad i leden.
Denna valgusvridning kommer av att muskeln (iliopsoasmuskeln), som lyfter och roterar benet utåt samt böjer bålen framåt, drar lårbenet upp och utåt. Därav även varför benet ofta blir kortare vid en höftfraktur. Denna muskels distala fäste är i höftens lilla benutskott (trochanton minor).
Iliopsoasmuskel, som är benets viktigaste muskel vid framåtlyft, är en sammanslagning av 2 andra muskler vars fästen är längs ryggraden samt i bäckenkammen.

När röntgenläkaren beskriver höftens/benets felställning beskrivs detta i 6 lägen varav 3 är rotationsfelställningar av benet och 3 är förskjutning av frakturens benändar.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen utan remiss

Vart kan man köpa en röntgenundersökning utan remiss?

Det går ej att röntga sig någonstans i Sverige utan att först blivit undersökt av en doktor.
Om denna doktor anser att en röntgen måste till för att ställa en diagnos skriver han/hon en remiss som skickas eller lämnas till en röntgenavdelning. Sedan blir du röntgad.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Utlandsvensk och en röntgen i Sverige

Jag och min hustru är sedan flera år tillbaka bosatta i Grekland.
Min hustru är 70 år. I hennes släkt finns spinal stenos. Nu har hon symtom som hon misstänker kan vara detta. Hon är av läkare rekommenderad att göra en ct.
Vi är ju inte anslutna till försäkringskassan eftersom vi bor utomlands. Hur skall hon göra för att få en tid och vad skulle i så fall priset bli.

Vi bifogar ett utdrag från Vårdguiden…

” Om man bor i ett EU-, EES-land eller Schweiz kan man få nödvändig vård på samma villkor som de som är försäkrade i Sverige. Men då krävs att man är försäkrad i det land man bor i och har ett EU-kort när man söker vård i Sverige.
För att få planerad vård i Sverige behöver man ett förhandstillstånd från det land man är försäkrad i. Man kan också komma till Sverige för att söka vård utan tillstånd. Då betalar man hela kostnaden själv och ansöker i efterhand om ersättning för vårdkostnaderna i det land man bor.
Är man pensionär med svensk pension och är bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Då behöver man ett intyg från Försäkringskassan i Sverige om att man har rätt till förmånerna…”

Länk till mer [info] från Försäkringskassan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur görs myelografi

Jag tillhör dom som inte kan göra MR pga pacemaker och kommer nu att åka på att göra myelografi pga långvarig smärta i rygg och ben. Jag är livrädd att undersökningen skall göra ont eller något annat tokigt händer.
Hur lång tid tar undersökningen? Går det att sticka i ryggen om man har så kallad ful rygg i vanlig rtg, med diskdeg.

Punktionen sker i nedre delen av ländryggen, strax ovan svanken, där man inte påverkar själva ryggmärgen. Ryggens kondition påverkar sällan punktionen då det finns några alternativa punktionsställen.
Man kan inte komma ifrån att alla former av nålstick känns mer eller mindre. Själva punktionskanylen har en tjocklek på ca. 0,9mm. Mindre diameter än så är svårt att handskas med då kontrasten pga. sin konsistens är svår att injicera med mindre nålar.

Vi ger patienten lokalbedövning vid stället där vi avser sticka med denna punktionskanyl.
När det kommer likvor ur punktionsnålen visar detta att läget är rätt. Kontrastmedel injiceras då i subarachnoidalrummet (utrymmet mellan pia mater och spindelvävshinnan) samtidigt som vi med röntgen kontrollerar att kontrasten ”uppför sig som väntat”.
Därefter tas nålen bort. Patienten får vända sig några gånger på undersökningsbordet innan bildtagningen. Undersökningen tar som allt ca 1 timme.

Patienten får efter undersökningen ligga ner plant i sängen några timmar efteråt. Idag tror man att den tidigare relativt vanliga efterföljande huvudvärken som patienten fick kom till följd av att ha huvudändan höjd i sängen och man fick ett visst likvorläckage genom punktionshålet . Patienten kan trots allt fortfarande besväras av huvudvärk, illamående, yrsel, etc. någon eller några dagar efteråt vid uppgående.

Om patienten har någon kontraindikattion för denna invasiva undersökning får man kanske ändå genomgå en MR-undersökning om det finns starka indikationer för en diagnos trots pacemakern.
Idag anser man att riskerna trots allt är mindre för en rytmpåverkan (arytmier) av hjärtat genom att exponera nyare pacemaker för ett magnetfält. Man har dock flera villkor för dessa undersökningar bla. en gräns för hur starkt magnetfält vid MR-undersökningen man får använda. Patienten får inte heller ha en sk. ICD inopererad. Man måste även ta hänsyn till tillverkarens rekommendationer för den aktuella dosan och elektroderna.
Om en MR ska göras på en patient med en pacemaker ska patienten vara kontinuerligt övervakad med EKG ifall det blir en rytmpåverkan där undersökningen då snabbt måste avbrytas. En kardiolog ska även vara involverad i undersökningen vid dessa fall med beredskap för korrigering av felande pacemakerrytm.

… och som alltid ska nyttan överväga risker som finns för en specifik undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen vid operation

Jag arbetar som narkos ssk och är i operationssalen med blyförkläde (både framsida och baksida, från axlarna till nedom knäna) samt ”hakskydd” som skyddar sköldkörteln. Vid röntgen backar jag undan minst en meter från röntgen apparaten (c-båge). Är det skadligt ändå om man är gravid?
Upptäckte nu att jag kan vara i vecka 6-7. Är man skyddad med dessa förkläden samt om man har möjlighet att backa under den tiden röntgen används? Blev lite nervös då jag utsätter mig för röntgenstrålar en till flera gånger i veckan under pågående operationer.

Nej, det är inte skadligt.
Sannolikheten att fostret ska skadas är i princip noll. Som personal har du dock rätt till omplacering under graviditeten så fostret inte utsätts för yrkesrelaterad strålning. Om du inte begär omplacering är gränsvärdet för stråldos till fostret 1 mSv (millisievert). Denna gräns är satt så att risken i praktiken är försumbar. Jag uppskattar att ditt foster får mindre än 0,001 mSv per vecka om du jobbar vidare som vanligt och har strålskyddsförkläde på dig.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Gravid och utan blyskydd

Vi var på semester och vår pojke slog i huvudet efter han fallit ner från sängen. Vi åkte och röntgade hans huvud och både jag och min fru var med i rummet, minns inte riktikgt om hon hade väst på. Läkaren fråga om hon var gravid och vi svara, kanske, men vi visste inte på den tidspunkten, men konstaterade efter en tid att vi var gravida, skal vi vara oroliga?

Nej ni behöver inte vara oroliga. Alla foster utsätts för strålning från den naturliga bakgrundsstrålningen. Risken med denna strålning är väldigt liten. Den stråldos som fostret fick vid undersökningen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning om din fru var utan strålskyddsförkläde. Bar hon strålskyddsförkläde fick fostret en stråldos som motsvarar någon timmes naturlig bakgrundsstrålning.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Framtida fertilitet vid bestrålning

Min son som är 11 år fick röntgen av höften och skyddet för genitalierna gled av under röntgen. Min son blev orolig och sade det till sköterskan efteråt varpå hon svarade att ”Det var inte bra!”
Finns det risk att detta kan påverka hans möjligheter att bli pappa i framtiden?

Inga problem, det finns ingen risk för nedsatt fertilitet. Det finns heller ingen risk att din sons barn kommer att drabbas negativt. Förr trodde man att det fanns risk för så kallade ärftliga skador, men numera anser man att dessa inte föreligger vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar.

Att man använder testikelskydd är för att minimera risken för testikelcancer. Även utan skydd är dock denna risk väldigt liten. Vid många röntgenundersökningar kan man inte använda testikelskydd då de stör undersökningen. I dessa fall röntgar man utan skydd eftersom risken trots allt är så liten.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Oro för strålning på barn

Min 3-åriga son har idag träffat en ortopedläkare p.g.a något överrörliga knäleder. Läkaren skickade honom till röntgen där 5 bilder togs av hans högra knä och 4 av hans vänstra. Alltså totalt 9 bilder.
Jag är nu extremt orolig över denna mängd av exponering. Under hela tiden satt han upp på britsen, framåtlutan och tittade på sina knä som röntgades. Knäna var placerade helt ihop så jag tänker mig att båda hans små ben har exponerats 9(!!!) gånger samt att hans huvud var väldigt nära varje gång. Hans underliv var inte heller skyddat. Nu har jag läst om den kraftigt ökade risken för skador hos barn vid exponering av röd benmärg och känner mig ännu mer orolig för 9 exponeringar tycker jag låter sååå mycket även för en vuxen. Det blev ju så mycket strålning av samma område på en gång. Gjort är ju gjort men är detta normalt förfarande med barn och hur stor skada är skedd? Han klagade på att knäna kliade när han gick till sängs. Klandrar mig själv för att jag inte ifrågasatte detta på plats och kanske hade kunnat förhindra framtida skador. Skulle vara otroligt skönt om Röntgendoktorn kunde svara mig ärligt har farlig denna undersökning har varit för min 3-åring.

För att röntgenundersöka små barn behövs bara små mängder röntgenstrålar. Just att de är små gör att röntgenstrålarna lätt kan ta sig igenom barnet, och stråldoserna blir följaktligen också små. Viktigt vid all röntgenundersökning är att patienten är stilla. Detta kan vara ett problem då det gäller att röntgenundersöka en 3-åring. Det var nog därför som ditt barn fick sitta upp, för då var han rimligt stilla. Att han hade huvudet nära eller saknade skydd för underlivet betyder i praktiken inget. Eftersom endast små mängder röntgenstrålar användes blir mängden spridd strålning, som kan träffa huvud och underliv, försumbar.

Jag har aldrig hört att strålning från en röntgenundersökning skulle kunna orsaka klåda. Troligen är det något annat som gjorde att det kliade i knäna.

Stråldosen som ditt barn fick till följd av alla exponeringarna motsvarar ungefär stråldosen från knappt en veckas naturlig bakgrundsstrålningen. Bakgrundsstrålningen är strålning som vi alla utsätts för. Den kommer till största delen från marken och från rymden. Risken med denna stråldos är helt försumbar. Alltså, risken som ditt barn utsattes för är så liten att den kan betraktas som försumbar. Om man tar bilen till och från sjukhuset, är oftast bilresan mer farlig än röntgenundersökningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur bra är PET-CT

Jag har haft lite olika cancerdiagnoser, bröstcancer och lungcancer, och genomgår pet-ct var 6:e månad. Jag har nu sedan en tid tillbaka problem med värk i axel och överarm och undrar om man kan utgå ifrån att ev cancer hade visats på pet-ct eller det krävs annan undersökning.

PET-CT är en kombination av de bästa diagnostiska verktyg vi har idag för en cancerdiagnostik av helkropp. För att finna ej tidigare lokaliserad tumör eller metastastillväxt är denna metod troligen bäst. För mer specifikt lokaliserad malignitet eller utredningsområde kan magnetkameran vara att föredra för dess mycket bra avbildningsförmåga av mjukdelarna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontrast och nässelfeber

Jag har haft flera svåra nässelfeberattacker, varje gång med olika utlösare, flera gånger utan att jag vetat varför jag fått nässelfeber. Jag har en tid bokad för skiktröntgen och vill inte ha någon kontrastvätska då ju risk för nässelfeber finns, går det att genomföra skiktröntgen ändå? Det är tjocktarmen som skall röntgas. Mina nässelfeberattacker har varit mycket traumatiska, har legat en natt på sjukhus för övervakning, den gången tog det en veckas kraftig medicinering innan nässelfebern släppte, så jag vågar inte ta kontrastvätska!

Nässelfeber är en allergisk reaktion i form av utslag och små vätskeblåsor (urtikaria) av en eller en mängd utlösande allergener. Nässelfeber finns i akut ock en kronisk variant där den akuta oftast uppkommer tämligen omgående eller inom några timmar. Man vet då ofta med sig vad man ätit eller exponerats för som orsakar utslagen. Vid den kroniska varianten kan utslagen pågå under lång tid och den utlösande orsaken (allergenet) kan vara okänd. Nässelutslagen kan yttra sig som enkla små utslag med eller utan vätskeblåsor men kan även ge en svår allergisk reaktion med anafylaktiska inslag som kräver akut sjukhusvård.

De allergen som orsakar nässelfeber är även ett observandum inför en injektion med jodkontrast. Trots riskerna för allvarliga reaktioner med dagens jodkontrastmedel får anses små måste man nog företa försiktighetsåtgärder inför en jodkontrastundersökning på patienter med svårare, oklara och ofta återkommande allergier/nässelutslag samt inte fått jodkontrast vid tidigare tillfälle. Patienten bör premedicineras mot en ev. allvarlig allergisk överkänslighetsreaktion! Fördelen är att man unviker en ev. allergisk reaktion mot jodkontrasten. Nackdelen är att man i fortsättningen alltid måste premedicinera vid alla former av jodkontrastundersökningar då man inte vet om patienten reagerar mot detta. Man binder upp sig utan att provat… så att säga.

För patienter med svåra allergiska inslag ska allternativa undersökningar övervägas. Man kan mycket väl undersöka tjocktarmen utan intravenös kontrast. Antingen med CT eller med den tidigare konventionella metoden där man via en pip i ändtarmen pumpar in Bariumkontrast och luft. Barium ger inga allergiska reaktioner.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg