Jag undrar om man kan ta exempelvis jod eller något annat inför en kommande röntgenundersökning, för att minska effekten av stråldosen?
Känner mig orolig inför det faktum att jag som barn på sjuttiotalet genom gick många röntgen undersökningar då och att nya röntgenumdersökningar ”späder på” total dosen.
Vad tycker ni att man kan göra?
Tyvärr kan man inte ta något för att minska strålningsriskerna inför en röntgenundersökning. Dock ska man vara medveten om att riskerna med strålning är väldigt små. Även om man är med om många undersökningar så förblir den sammanlagda risken fortfarande liten. Det är lite som att köra bil. Risken att man ska krocka om man kör bil en mil är liten. Risken att man ska krocka om man kör bil tio mil är större jämfört med att köra en mil, men risken är fortfarande liten.
Jag tycker du ska göra den nya undersökningen. Har du en sjukdom eller skada som inte diagnostiseras korrekt kan denna med tiden utgöra en större risk för dig än risken med röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett
Finns rester av läknignsprocessens i benet, det vill säga det är en tydlig överbroande i läkningen här?
Odislocerad frakturer kan efter fullständig remodellering oftast inte skönjas på en röntgenbild. Detta gäller framför allt frakturer hos växande barn där benet vid färdig läkning normalt helt återfått sitt ursprungliga utseende. Hos barn rätar oftast även benet ut sig efter en fraktur vid benets fortsatta tillväxt. Hos vuxna med med grova vinkelfelställningar eller rotationsfrakturer får benet däremot oftast inte sin ursprungliga form.
Det sista man ser av en helt odislocerad fraktur är den märgblödning som finns kvar upp till ca. 2 månader som då kan ses med MR.
Har gjort en pet-ct-röntgen för 5 veckor sen och har inte fått svar än. Är inte detta en onormalt lång väntan? Jättejobbigt!
Nu vet vi inte hur arbetsbelastningen ser ut på den röntgenavdelning där du gjorde din PET-CT-undersökning. Men att det tar mer än 5 veckor för att få ett svar kan tyckas för lång tid. Normalt tar ett svar från oss på bla. oprioriterad CT ca. 10-12 dagar. MR-svar kan dra ut några dagar ytterligare på tiden.
Nu är det ju inte röntgen som skickar svaret till dig utan den läkare som skrev remissen till röntgen. Kan det vara så att det är din läkare som tar tid att meddela dig att han/hon fått svar från röntgenundersökningen? Sedan är det nog vanligt att man får reda på svar först vid ett återbesök hos sin läkare. Man har då möjlighet att diskutera resultatet med sin läkare.
Att få ett röntgensvar vidarebefordrad hem i brevlådan resulterar nog i fler frågor än svar då ett röntgensvar oftast är väldigt svårförståeligt med många medicinska termer och uttryck.
Ring din läkare och fråga om svaret kommit.
Vilken fördel och nackdel finns med kontrastmedlet Gastrografin vid undersökning av mag-tarmkanalen som har betydelse för diagnostiken eller metodiken?
Gastrografin är ett vattenlösligt kontrastmedel av jodsalt för mag-tarm-kanalen.
Denna kontrast använder vi bla. vid tarmundersökningar då patienten är nyopererad i tarmen eller det finns annan risk för att kontrast kan läcka ut från tarmen. Vid dess risktillfällen är det helt kontraindicerat att använda den vanliga Barium-kontrasten som inte alls är vattenlöslig.
Gastrografin har en mycket hög osmotisk effekt på grund av sin höga salthalt. Detta gör den bla. lämplig för att lösa upp lättare tarmvred, mekoniumileus, mm. då saltet drar in mycket vätska till tarmen och på så sätt expanderar tarmlumen som, förhoppningsvis, spontant löser upp tarmstoppet.
På grund av den höga salthalten ska detta medel inte användas där patienten är uttorkad eller har allmänt dåligt hälsotillstånd, mm.
Gastrografin kan kroppen själv ta upp och eliminera ut med urinen om det skulle råka komma ut i fria bukhålan, etc.
Själva kontrasteffekten i röntgenbilderna är annars i stort detsamma som för andra kontrastsorter. Syftet med denna kontrast är oftast att konstatera passage eller flöde i ett hålrum. Man får inte den ”fina beklädnad” av tarmväggen man normalt får med Bariumsulfatet. Sedan är Gastrografin billigare än tex. annan jodkontrast som har betydelse om större mängder ska förbrukas.
Jag har varit hos ortoped. Han ville att jag skulle röntgas för min min axel. Han skickade remiss till Malmö sjukhus. Min fråga är kan jag gå på drop-in i Helsingborg?
Javisst kan du komma på vårt ”Drop-in” och röntga din axel. Detta gäller dock enbart konventionell röntgen. Inte MR eller CT.
De tider du kan komma är måndag till torsdag klockan 9.45 till 16.00. Fredagar är stängt. Det är nog minst kö om du kan komma en ondag eller torsdag.
Du kan be din doktor att du får en remiss i handen som du sedan har med dig när du kommer hit på valfri dag (ovan). Alternativt kan du be din doktor skicka oss din remiss som sedan finns här när du kommer hit.
Jag har sedan många år haft problem med ischial, och gått hos sjukgymnast för detta i ca 20 år. Jag har nu fått uttalade problem.
Mina smärtor i ryggen har tilltagit mer och mer de senaste åren. För ett år sedan kunde jag promenera men använde stavar som stöd vid längre promenader. Sedan har jag blivit sämre o sämre, med smärtor ner i bägge benen o korsryggen numera, fått starka värkmediciner. För att inte göra historien för lång, så kan jag nu inte ta mig fram utan kryckor, och jag går kraftigt framåtlutad. Misstanke om spinalstenos har funnits, men man säger att det inte syns på röntgen eller magnetröntgen. Därför har jag idag fått besked att jag inte får någon smärtblockad som man tidigare utlovat.
Jag väntar också på undersökning av nervbanor, och där skriver man att väntetiden är 6 månader och att jag inte kan få någon förtur trots mina kraftiga besvär. Jag har kämpat och jobbat då jag arbetsanpassat själv, med bil från dörr tilldörr, höj o sänkbart skrivbord, arbetsplats på enplan. I slutet orkade jag inte längre och bad om sjukskrivning och är nu sjukskriven. Vad hjälper det utan hjälp.
Vad finns mer att göra? CT-röntgen?
Nervblockad
Nu vet vi inte vilken sorts undersökning av nervbanorna du menar. Det kan röra sig om nervstimulering som även då registrerar känselintryck, etc. Detta vet vi således inte så mycket om då vi inte har dessa undersökningar här hos oss.
Däremot genomför våra radiologer rätt många sk. nervblockader mot ländryggens nervrötter.
Om det är en sådan här undersökning/behandling du menar då du nämner smärtblockad vet vi inte. För denna krävs ingen remiss från specialist. Ens egen husläkare kan skriva remiss och skicka in till en röntgenklinik. Om detta är en behandling för dig kan vi däremot inte svara på.
En nervblockad behandlar lokalt den nervrot som kläms åt av exv. ett diskbråck vilket då ger smärtupplevelse ner i ett ben. Behandlingen består av en kombination av bedövningsmedel och kortison som deponeras mot nervrotens utgång från ryggkanalen. Detta minskar den inflammatoriska svullnad kring nervroten som ofta uppstår vid irritation här. Detta ger då, förhoppningsvis, en lindring av den smärta som strålar ner i benet.
Denna behandling kan man också se som en diagnostik för om det verkligen är detta som orsakar smärtan samt var problemet då sitter i ryggen. Dvs. hjälper denna behandling så vet man också var exakt problemet är. Om det mot förmodan inte ger någon lindring så är man antingen på fel kotnivå eller så är problemet trots allt inte någon tryckpåverkav av dessa nervrötter.
MR är en väldigt bra, troligen vår bästa, metod för diagnostik av ryggproblem.
Förklara varför en skadad benhinna kan ge upphov till benröta?
Detta är egentligen en fråga för en ortoped men… skelett kan våra radiologer mycket om.
Uppkomsten av osteomyelit (kallad benröta) beror på en bakteriell process i benet.
De vanligaste lokalisationerna för detta är hos barn i de långa rörbenen samt hos vuxna i ryggens kotkroppar. Även tändernas rotkanaler är en ”vanlig” plats för denna sjukdom.
Denna bakteriella infektion kan komma från ett närområde till benet. Det kan vara en infektionshärd i omkringliggande mjukdelar som sprider sig till benet. Bakterier kan även komma utifrån vid tex. vid ett trauma om benet ev. blir frilagt för extern exponering av smuts etc. En helt ”vanlig” fraktur utan yttre exponering ger normalt inte denna sjukdom. De nekroser som ev. kan uppstå i ben då kärlförsörjningen skadas/upphör vid vissa frakturer ska inte heller sammankopplas med en bakteriell osteomyelit. Även via blodomloppet kan bakterier ta sig till skelettet och ge osteomyelit.
Den vanligaste bakterien som orsakar ostemyelit är stafylokocker som normalt finns på huden och i slemhinnor. Denna åkomma behandlas initialt med antibiotika. Om ingen respons sker kan ett operativt ingrepp bli aktuellt.
Jag fick ett brev från läkaren där det stod att röntgen visade några styck sclerotiska förändringar i bäcken och höger höftled. Vad kan detta vara?
Jag sökte för ryggskott.
Det kan finnas flera olika förklaringar till det fyndet. För att kunna göra en kvalificerad bedömning måste man veta mer om patienten (ålder, andra sjukdomar, mm.) och utseendet av bilderna.
Jag är 24år och gravid i fjärde veckan och har en fråga.
Min dotter som är två år röntgades idag vid två tillfällen först i centrum där en röntgen gjordes på skoj (för att visa henne att det inte var något farligt) på en mobil eftersom jag inte klarade av att hålla min dotter stilla själv och läkaren var ensam, jag stod ungefär 4 meter bort utan några skydd. Sen åkte vi till sjukhus där mer personal skulle kunna hjälpa till, där togs ca. 6-7 bilder på min dotters ben och jag stod precis där och höll henne i fötterna. Här hade jag blyskydd på mig men jag förstod inte hur man spände fast det ordentligt och med en skrikande unge som behövdes hållas fast struntade jag i det och skyddet blev lite hängandes framför/vid sidan om mig.
Jag meddelade innan röntgen att jag försökte bli gravid och hade beräknad om 2 dagar men de sa bara ”ok”. Efteråt gjorde jag ett test direkt och det var positivt, nu är jag jätterädd för att fostret ska ja blivit skadat på något sätt eller att det kan bli missbildat.
Jag förstår inte riktigt din fråga. Du skriver att man gjorde en röntgenundersökning på ”skoj”. Vid all form av röntgenundersökning måste man kunna motivera undersökningen, dvs att nyttan för patienten med undersökningen ska vara större än strålningsrisken. Jag är tveksam till att det finns någon egentlig nytta med undersökningar som är på ”skoj”. Det kanske var så att man aldrig strålade utan bara låtsades att man gjorde undersökningen?
Hur som helst, är det som har hänt inget problem för ditt foster. Om man trots allt använde strålning första gången, så är fyra meter bort är ett mycket effektivt strålskydd. Detta avstånd motsvarar dubbla strålskyddsförkläden. Att du fick ett förkläde på dig då du höll din dotter är ett strålskydd för dig. Fostret behöver egentligen det inte eftersom det skyddas bra av din egen vävnad som omger fostret. Din vävnad är för fostret ett lika bra strålskydd som ett strålskyddsförkläde är för dig.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett
Jag undrar om kontrastmedel kan påverka leverprover som tex LD?
Jag har gjort en CT-Hals och tvådagar efter så tog jag lite prover och fick nu svar att allt var bra men LD var något förhöjt. Kan detta vara en tillfällig påverkan av kontrastmedel?
I en Nordisk studie från 1980 (Acta Radiologica, 1980:suppl: 362 57-63) gavs i djurförsök röntgenkontrastmedel direkt i leverartärerna.
Man följde flera olika levervärden (dock ej LD) och kunde se en lätt stegring av dessa upp till ett dygn. Därefter normaliserades proverna igen.
Eftersom man i kliniskt bruk (vid undersökning) ger både mindre och dessutom intravenöst är det osannolikt att en isolerad LD-stegring två dagar efter en CT-undersökning orsakats av röntgenkontrastmedel.
Jag undrar om man kan ta exempelvis jod eller något annat inför en kommande röntgenundersökning, för att minska effekten av stråldosen?
Tyvärr kan man inte ta något för att minska strålningsriskerna inför en röntgenundersökning. Dock ska man vara medveten om att riskerna med strålning är väldigt små. Även om man är med om många undersökningar så förblir den sammanlagda risken fortfarande liten. Det är lite som att köra bil. Risken att man ska krocka om man kör bil en mil är liten. Risken att man ska krocka om man kör bil tio mil är större jämfört med att köra en mil, men risken är fortfarande liten.
M. O. sjukhusfysiker