Kort kö till undersökningen

Jag gjorde en MR skalle för en vecka sedan (min läkare på neuro remitterade mig till en privat klinik för att slippa kö). Jag vet inget om någon frågeställning eller om det föreligger någon misstanke om något ”fel” i hjärnan öht. På kliniken sa de att det tar en vecka innan min läkare får bilderna. Nu exakt en vecka senare, har jag fått en kallelse till doktorn. Kallelsen skickades ut med bara två dagars förbehåll, dvs jag ska träffa doktorn i övermorgon, fick kallelsen igår.
Jag blir ju såklart orolig att jag ska få dåliga nyheter nu när de kallar mig till Dr så pass omgående. Jag bor i en stor stad med universitetssjukhus. Trodde inte ens att specialiserade doktorer hade ”luckor” i sitt schema för att ta emot patienter med så kort varsel…. Hur brukar processen se ut generellt?

Nu tar du ut allt elände i förskott…
Det kan vara så enkelt att där trotts allt är väldigt kort kö, avbokade tider, mm. Privata vårgivare har nog generellt kortare köer då dom ofta inte har ett helt sjukhus ”ovanför sig” som också önskar och kräver snabba röntgenundersökningar av alla de slag.

När vi får nära förestående luckor i vårt tidbokade program (inom ca. 1 vecka) så bokar vi ofta in tidigare ej bokade patienter som snabbt kan komma och inte behöver förberedelser eller ska göra mer avancerade undersökningar.
Dessa patienter ringer vi oftast då till då normal postgång kan ta lång tid samt är mer osäkert om bokningen överhuvud taget kommit fram och accepterats av patienten.
Sedan är det ju även så att undersökningar givetvis prioriteras efter hur frågeställningen ser ut och patientens tillstånd vilket då styr när undersökningen bokas eller behöver bokas om.

Sedan bör och ska man alltid få förklarat av sin doktor varför man ska göra si och så. Detta borde vara en självklarhet som ofta inte fungerar i realitet.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Att röntga på neonatalavdelningen

Jag jobbar på neonatalen, där vi ganska ofta röntgar barnen i sängen. Då står jag och håller i barnet är det farligt med strålningen när man är gravid om man har blyförkläde och kan strålningen träffa om jag vistas i rummet utan skydd några meter ifrån?

Det är inget strålskyddsproblem för fostret om du är gravid och jobbar på en neonatalavdelning. Ur strålskyddssynpunkt kan det vara ett problem då man arbetar med stora och tjocka patienter (över 100 kg). Små patienter innebär att mängden strålning som behövs vid en röntgenundersökning är väldigt liten till att börja med. Den lilla mängd strålning som trots allt finns reduceras till i princip noll av strålskyddsförklädet.

Avståndet har också stor betydelse. Om man inte har strålskyddsförkläde på sig kan man utnyttja avståndet. Är man två meter bort från patienten reduceras strålningen tack vare avståndet till ungefär samma nivå som om man hade haft ett strålskyddsförkläde på sig men stått nära patienten. Du har kanske hört talas om inversa kvadratlagen?
Om du använder strålskyddsförkläde då du håller patienter och i övrigt står minst ett par meter bort från patienten vid röntgenundersökningar uppskattar jag att den sammanlagda fosterstråldosen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålning är joniserande strålning, som också röntgenstrålning är, och som vi alla, inklusive foster, alltid utsätts för.

Det finns ett gränsvärde för hur mycket yrkesrelaterad strålning som ett foster får utsättas för då gravid personal jobbar med strålning. Du hamnar långt under 1% av tillåten maximal fosterstråldos.
Vid uppskattning av ovan har jag antagit att du som personal är med om ettusen (1000) röntgenundersökningar under graviditeten. Du skriver i frågan att det händer ganska ofta men jag är tveksam om det verkligen är så ofta som tusen gånger. Är det mer sällan än vad jag har antagit får du själv korrigera ner siffervärdena i motsvarande grad.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Misstolkning av röntgenbild

Jag vill veta om det är vanligt/rimligt vid CT hjärna att det uppstår en missdiagnosis vid tolkningen av bilderna (tex svar\”Stroke bilat\” i stället för den t.ex. rätta diagnosen MS eller gliom eller annat?

Tolkningen av röntgenbilder bygger mycket på ”mönsterigenkänning” i kombination med den sjukhistoria som beskrivs i remissen.
Som svar på din fråga så är det inte vanligt med sådana tveksamheter. Är röntgenläkaren osäker kan utredningen utvidgas med exv. en magnetkameraundersökning (MR).
Vanligast är att man tror att ett fynd betingas av ett ”ofarligt” tillstånd men vill bli helt säker genom att komplettera undersökningen.
I sällsynta fall kan det ske en misstolkning om bilden inte är helt typiskt för ett särskillt sjukdomstillstånd.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

För fem månader sedan gjorde jag en röntgenundersökning med filmning av sväljningsakten. Nu i augusti tog tandläkaren 4 bilder av mina tänder. Han menade att den digitala tekniken de använder ger ganska lite strålning i jämförelse. Jag undrar ändå om det inte blir ”för mycket” strålning på ett år.

Vid all användning av röntgenstrålning ska man kunna motivera användningen, dvs att nyttan med undersökningen ska vara större än risken. Man kan också säga att det är ett sämre alternativ för patienten att avstå undersökningen jämfört med att göra den. Oftast är en bra diagnos trots röntgenstrålning att föredra jämfört med att man behandlar utifrån osäkra indikationer eller gissningar.

I praktiken finns det ingen gräns för när man får för mycket strålning. Är man med om flera hundra röntgenundersökningar per år så kanske riskerna börjar bli orimligt höga, men jag har svårt att se någon som måste röntgas så mycket.
Man kan jämföra röntgenundersökningar med att köra bil. Hur långt kan man köra bil innan det blir farligt? En trafikolycka kan lika väl hända vid första körtillfället som långt senare, om den över huvud taget inträffar. Alla personer omkommer inte i trafikolyckor utan flertalet av oss kommer att dö av något annat. Samma sak med röntgenundersökningar. De allra allra flesta av oss kommer inte att påverkas negativt av strålningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Stråldoser vid arbete med röntgen

Jag är läkare och jobbar med rtg på angiolab med varierande tider och strålningsmängd. Man använder som vanligt skyddande förkläder rutin. Nyligen fick jag veta och jag är gravid ( vecka 5) och jag har arbetat under hela tiden. Det är ok så länge man rymmer väl i sina skyddkläder men vad går gränsen? När magen bli större och kläderna känns trångare vad gör man?

När det gäller gravid personal som arbetar i miljöer som innebär att fostret kan utsättas för yrkesrelaterad bestrålning finns vissa regler.
Den gravida kvinnan har rätt till omplacering till arbetsuppgifter som innebär att fostret inte utsätts för någon strålning, förutom bakgrundsstrålningen. Om kvinnan väljer att inte omplaceras så får den maximala stråldosen till fostret inte överstiga en millisievert. I gränsvärdet ingår inte bakgrundsstrålningen utan bara den så kallade yrkesrelaterade strålningen.

En millisievert är en låg stråldos, och risken för ett foster som utsätts för låga stråldoser är en något liten ökad risk att senare i livet drabbas av en cancersjukdom. Gränsvärdet en millisievert har valts därför att risken är mycket liten och jämförbar med många andra risker som fostret utsätts för. Vanligen är till exempel ”mammans” resor till och från arbetet farligare för fostret än vad stråldosen en millisievert är. En millisievert är också den ungefärliga stråldos som ett foster får från bakgrundsstrålningen.

För gravid personal som arbetar med genomlysning blir fosterstråldosen vanligen mycket liten. Detta beror på att den yrkesrelaterade bestrålningen utgörs av spridd röntgenstrålning. Röntgenstrålarna som genereras i röntgenröret träffar patienten och det är strålning som sprids i patienten som bestrålar personalen. Spridd röntgenstrålning har ganska låg energi och strålning med ganska låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. Det innebär att kvinnans egen vävnad mellan huden och in till fostret reducerar strålningen med ungefär 90%. Dessutom reducerar strålskyddsförklädet först strålningen med också ungefär 90%. Så endast en hundradel av den spridda röntgenstrålningen som infaller mot strålskyddsförklädet bidrar till fosterstråldosen.
Normalt kan all gravid röntgenpersonal, och som använder strålskyddsförkläde, arbeta som vanligt under graviditeten utan att fosterstråldosen överstiger gränsvärdet en millisievert.

Mitt råd till gravid personal som arbetar med genomlysning är att fortsätta göra detta under graviditeten så länge ”magen” får plats under förklädet. Dessutom bör man undvika att arbeta patientnära med tjocka patienter. Mängden spridd strålning från en tjock patient kan vara både tio och tjugo gånger större jämfört med en normalstor patient. Detta därför att mer röntgenstrålar genereras för att få tillräckligt med strålning igenom patienten och dels för att den spridande volymen i patienten är större.

Använder man strålskyddsförkläde och i övrigt låter kollegorna ta hand om de tjocka patienterna blir fosterstråldosen vanligen maximalt bara någon tiondels millisievert. Om du använder persondosimeter kan du enkelt uppskatta fosterstråldosen. Ta reda på vilken sammanlagd stråldos du har fått det senaste året. Om du jobbar på samma sätt under graviditeten som före, blir fosterstråldosen mindre än 10% av din egen årsdos, detta till följd av att din egen vävnad fungerar som ett strålskydd för fostret och att graviditeten är kortare än ett år. Har du själv en årlig stråldos på två millisievert blir fosterstråldosen mindre än 0,2 millisievert.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Mall för tolkning av bilder

Vid tolkningen av bilderna från en CT hjärna är ofta små strukturer i hjärnan beskrivna med en sådan ackuratess att jag undrar om det finns en ”lathund” s.a.s. kalkerbild där rtg-ologen kan känna igen fyndet från sin egen aktuella undersökning med illustrationen i den s.k. lathunden (”instruktionsboken”) och därmed kunna skriva utlåtandet med hjälp av detta?

Det finns en stor flora av exempelbilder både på den normala anatomin, variantanatomi och olika sjukdomstillstånd.
De vanligaste fynden har man som radiolog lärt sig utantill medan vid ovanliga fynd kan konsultera böcker och digitala bildbanker.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Väntan på svaret

 Jag undrar om de kan ha hittat något allvarligt på min röntgen? Jag var och röntgade min bröstrygg för 15 dagar sedan och har inte fått något svar än, vet inte om svaret ska mellanlanda hos läkaren på vårdcentralen först?!

 Ett svar från oss på en tidbokad konventionell röntgenundersökning av ryggen (skelettet) tar normalt ca. 1 vecka. Om undersökningen av bröstryggen däremot gjordes med magnetkamera (MR) kan svaret ta allt mellan 1-5 veckor lite beroende på röntgenavdelningens tillgång till MR-radiologer. Är undersökningen akut ges svar samma dag.
Röntgensvar skickas alltid till remittenten (din doktor). Sedan är det den egen doktor som hör av sig om svaret till patienten.
.. och nu är det semestertider så minst (!) 15 dagar får nog anses normalt för svar efter en konventionell röntgen!

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svar efter tjocktarmsröntgen

 Vid en tjocktarmsröntgen, får man svar med en gång?

 Är det en konventionell tjocktarmsröntgen (kolon) där en ”erfaren” läkare genomför undersökningen med ”genomlysning” kan patienten få visst preliminärt svar efteråt. Om en röntgensjuksköterska eller ”mindre erfaren” läkare gör undersökningen får patienten vänta med svaret.
 En tjocktarmsröntgen är klar när hela tjocktarmen är väl avbildad. Så oavsett vem som gör undersökningen blir denna bra utförd då detta kriterie alltid ska vara uppfylld innan undersökningen avslutas.

Om undersökningen av tjocktarmen genomföres med datortomografi, vilket blir mer som standardundersökning numera, fås inga svar i samband med undersökningen. Dessa bilder granskas i efterhand av radiolog.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Risker med att jobba med röntgen

 Jag vill plugga till röntgensjuksköterska, men är det farligt att jobba med röngen?

 Inom alla yrken finns risker av mer eller  mindre slag. Arbetar du med röntgen så som det tänkt är det inte farligare än något annat yrke. Det finns massor med yrken som nog får anses som mer riskfyllda än arbeta med röntgen. Polis, gatuarbetare, bagare, tidningsbud, mfl. för att nämna några yrkeskategorier som nog får anses som klart mer riskfyllda än vårt jobb. Det värsta du kan råka ut för är att sticka dig på en nål…

Att arbeta med radiologi och människor är ett mycket stimulerande och variationsrikt arbete som vi mycket starkt kan rekommendera.

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Mycket luft i magen

Är det farligt med luft i magen? Är opererad för pancreacanser förra året. Gjorde en ct scan alldeles nyligen som visade mycket luft i magen vad kan man göra åt det (har ofta ont i magen)?

CT-buk luft i tarmar
CT-buk

 Det är normalt med mer eller mindre luft i mag-tarmkanalen. Bilder kan visa stora mängder luft i till synes utspända tarmar utan att detta i sig är något fel. Tarmarna ska vara luftförande i hela sin längd på bilderna.
Vad som är fel är om det är luft utanför tarmkanalen i bukhålan (kallas ”fri gas”). Fel kan det också vara om början av tarmsystemet ”blåser upp sig” och ger svår magont medan de mer distala delarna av tarmarna förblir lufttomma. Detta kan då ev. tyda på tarmvred (ileus).

Tråkigt men sant är att mycket kan vara fel med magen och är även så hos många människor. Magen består av flera komplexa organ som ska sammarbeta för att kroppen ska må bra. Hur ens mage ska må bäst är helt individuellt. Har man återkommande besvär med magen bör man kontakta sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024