Hur påverkar MR framtida graviditet

Jag har haft ont i ryggen i 5 månader och har nu fått remiss till röntgen. Fick ryggskott för i mars och mitt bäcken visade sig då sitta snett, antagligen sedan jag fött mitt andra barn 1,5 år tidigare. Har dessutom brutit benet under knät 3 år tidigare vilket säkert har inverkat på muskler och annat då jag inte kunnat stödja på det under lång tid. Vad innebär magnetröntgen för äggen och framtida barn?

Det finns idag inga belägg eller forskning som visar att denna typ av undersökning och teknik påverkar vare sig ägg eller fertillitet på något sätt. Varken på kort eller lång sikt. Däremot när graviditeten är en realitet så är man mer återhållsam med MR (beroende på indikation). Här använder man försiktighetsprincipen då man inte vet hur ett befintligt foster påverkas av magnetfältet.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svårt att dricka kontrast

Jag har fått tid för CT buk med iv kontrast. Min fråga är hur mycket kontrast ska man dricka??? Kan man varva kontrasten med t.ex saft??? Jag har väldigt svårt att dricka kontrast, finns det inget annat sätt att få kontrasten i sig???

Den kontrast som patienten dricker innan en datortomografi (CT) av buken består av 20ml kontrastmedel, 20ml Sorbitol samt 1 liter vatten.
Denna 1 liters blandning ska normalt då fördelas och drickas under 1 timmes tid innan undersökningens start. Har patienten tunntarmsstomi halveras denna mängd.

Blandningen smakar enligt de flesta inte så illa. Man kan oftast provsmaka vid ”serveringen” för att avgöra smaken. Det går bra att blanda denna kontrastblandning med tex. citron-essens eller vanlig klar saft om man tror sig inte klara att dricka kontrastblandningen ”naturellt”.
En absolut sista utväg är att få en magsond satt via näsan för att distribuera kontrasten denna väg direkt till magsäcken eller tarmen. Men denna metod är klart mycket mer obehagligt än att dricka kontrasten på normalt sätt.

Om det, efter att du trots allt försökt och druckit en större del av denna blandning, står dig ”upp i halsen” brukar vi ändå vara nöjda och kan genomföra undersökningen.
Så ta med dig någon god saftsort hemifrån, blanda och försök dricka i lugn takt…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid många CT-skalle

Jag har crohns sjukdom plus epilepsi efter en skalloperation. Mina sjukdomar gör att jag alltsom oftast måste genomgå röntgen. CT-buk/skalle. Sist så försökte jag förhandla mig till att de gjorde ett utltraljud på magen, men det blev iaf. en CT.
Skallen är det meningen att man ska följa upp med MRT. Men emellanåt slår jag huvudet vid ett ep-anfall, och då hamnar jag i CT´n likt förbaskat. Anledningen att jag hlest vill slippa CT är självklart strålningen. Så min fråga är, är min stålningsfobi befogad i mitt läge?

Du löper en förhöjd risk att drabbas av en cancersjukdom till följd av dina röntgenundersökningar.
Nu vet jag inte hur många undersökningar du råkar ut för, så du får själv korrigera mina siffror. Om du är med om fyra CT-buk och fyra CT-skalle varje år under en tjugofemårsperiod (totalt 100 CT-buk och 100 CT-skalle), så ökar risken för att du ska avlida i en cancersjukdom med ungefär 5%-enheter.
I medeltal avlider 20% av oss i någon form av cancersjukdom (orsakat av annat än röntgenstrålar), men i ditt fall blir sannolikheten nu totalt 25%. Man kan också uttrycka sig att sannolikheten är 95% att ditt liv inte kommer att förkortas till följd av röntgenundersökningarna. Tvärt om är det nog så att tack vare röntgenundersökningarna kommer såväl livslängd som livskvalitet att påverkas till det bättre.

Dock, kan röntgenundersökningarna ersättas av MRT eller ultraljud, utan att man tappar i diagnostisk kvalitet, är det så klart att föredra. Men även om du hamnar i CT:n emellanåt, så är strålningsriskerna ändå ganska begränsade.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Misstolkning av röntgenbild

Jag vill veta om det är vanligt/rimligt vid CT hjärna att det uppstår en missdiagnosis vid tolkningen av bilderna (tex svar\”Stroke bilat\” i stället för den t.ex. rätta diagnosen MS eller gliom eller annat?

Tolkningen av röntgenbilder bygger mycket på ”mönsterigenkänning” i kombination med den sjukhistoria som beskrivs i remissen.
Som svar på din fråga så är det inte vanligt med sådana tveksamheter. Är röntgenläkaren osäker kan utredningen utvidgas med exv. en magnetkameraundersökning (MR).
Vanligast är att man tror att ett fynd betingas av ett ”ofarligt” tillstånd men vill bli helt säker genom att komplettera undersökningen.
I sällsynta fall kan det ske en misstolkning om bilden inte är helt typiskt för ett särskillt sjukdomstillstånd.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kolonröntgen vs. koloskopi

Vad är skillnad koloskopi eller tjocktarmsröntgen?

Vid en koloskopi förs en kameraförsedd böjlig slang upp via anus för en manuell visuell undersökning av tarmslemhinnan.
Denna metod visar tarmslemhinnan mycket bra samt att man även kan ta prov (biopsi) av misstänkta förändringar samt avlägsna ev. polyper i samband med undersökningen. Nackdelen kan vara att vid en lång och slingrig tarm kan det vara svårt att föra slangen ända till tjocktarmens början (ceacum).

En konventionell tjocktarmsröntgen med Bariumkontrast ger bra överblick av tarmväggens strukturer och förhållanden inom hela tjocktarmen. Dessa bilder är dock svartvita och ger ingen information av mindre diffusa slemhinneförändringar. Polyper, divertiklar och mer utbredd förändrad slemhinnestruktur ses ändå relativt bra med denna metod.
Idag övergår man mer till att, istället för den konventionella tjocktarmröntgen, undersöka tarmarna med datortomografi (CT) då man även tillför kontrastmedel till blodet. Med denna metod blir även övriga bukorgan bra undersökta. Man kan då även avgöra om ev. patologi har spridning till eller involverar andra organ utanför tarmen.
Alla dessa metoder kräver förberedelser inför undersökningen i form av fasta och laxering.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

För fem månader sedan gjorde jag en röntgenundersökning med filmning av sväljningsakten. Nu i augusti tog tandläkaren 4 bilder av mina tänder. Han menade att den digitala tekniken de använder ger ganska lite strålning i jämförelse. Jag undrar ändå om det inte blir ”för mycket” strålning på ett år.

Vid all användning av röntgenstrålning ska man kunna motivera användningen, dvs att nyttan med undersökningen ska vara större än risken. Man kan också säga att det är ett sämre alternativ för patienten att avstå undersökningen jämfört med att göra den. Oftast är en bra diagnos trots röntgenstrålning att föredra jämfört med att man behandlar utifrån osäkra indikationer eller gissningar.

I praktiken finns det ingen gräns för när man får för mycket strålning. Är man med om flera hundra röntgenundersökningar per år så kanske riskerna börjar bli orimligt höga, men jag har svårt att se någon som måste röntgas så mycket.
Man kan jämföra röntgenundersökningar med att köra bil. Hur långt kan man köra bil innan det blir farligt? En trafikolycka kan lika väl hända vid första körtillfället som långt senare, om den över huvud taget inträffar. Alla personer omkommer inte i trafikolyckor utan flertalet av oss kommer att dö av något annat. Samma sak med röntgenundersökningar. De allra allra flesta av oss kommer inte att påverkas negativt av strålningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Stråldoser vid arbete med röntgen

Jag är läkare och jobbar med rtg på angiolab med varierande tider och strålningsmängd. Man använder som vanligt skyddande förkläder rutin. Nyligen fick jag veta och jag är gravid ( vecka 5) och jag har arbetat under hela tiden. Det är ok så länge man rymmer väl i sina skyddkläder men vad går gränsen? När magen bli större och kläderna känns trångare vad gör man?

När det gäller gravid personal som arbetar i miljöer som innebär att fostret kan utsättas för yrkesrelaterad bestrålning finns vissa regler.
Den gravida kvinnan har rätt till omplacering till arbetsuppgifter som innebär att fostret inte utsätts för någon strålning, förutom bakgrundsstrålningen. Om kvinnan väljer att inte omplaceras så får den maximala stråldosen till fostret inte överstiga en millisievert. I gränsvärdet ingår inte bakgrundsstrålningen utan bara den så kallade yrkesrelaterade strålningen.

En millisievert är en låg stråldos, och risken för ett foster som utsätts för låga stråldoser är en något liten ökad risk att senare i livet drabbas av en cancersjukdom. Gränsvärdet en millisievert har valts därför att risken är mycket liten och jämförbar med många andra risker som fostret utsätts för. Vanligen är till exempel ”mammans” resor till och från arbetet farligare för fostret än vad stråldosen en millisievert är. En millisievert är också den ungefärliga stråldos som ett foster får från bakgrundsstrålningen.

För gravid personal som arbetar med genomlysning blir fosterstråldosen vanligen mycket liten. Detta beror på att den yrkesrelaterade bestrålningen utgörs av spridd röntgenstrålning. Röntgenstrålarna som genereras i röntgenröret träffar patienten och det är strålning som sprids i patienten som bestrålar personalen. Spridd röntgenstrålning har ganska låg energi och strålning med ganska låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. Det innebär att kvinnans egen vävnad mellan huden och in till fostret reducerar strålningen med ungefär 90%. Dessutom reducerar strålskyddsförklädet först strålningen med också ungefär 90%. Så endast en hundradel av den spridda röntgenstrålningen som infaller mot strålskyddsförklädet bidrar till fosterstråldosen.
Normalt kan all gravid röntgenpersonal, och som använder strålskyddsförkläde, arbeta som vanligt under graviditeten utan att fosterstråldosen överstiger gränsvärdet en millisievert.

Mitt råd till gravid personal som arbetar med genomlysning är att fortsätta göra detta under graviditeten så länge ”magen” får plats under förklädet. Dessutom bör man undvika att arbeta patientnära med tjocka patienter. Mängden spridd strålning från en tjock patient kan vara både tio och tjugo gånger större jämfört med en normalstor patient. Detta därför att mer röntgenstrålar genereras för att få tillräckligt med strålning igenom patienten och dels för att den spridande volymen i patienten är större.

Använder man strålskyddsförkläde och i övrigt låter kollegorna ta hand om de tjocka patienterna blir fosterstråldosen vanligen maximalt bara någon tiondels millisievert. Om du använder persondosimeter kan du enkelt uppskatta fosterstråldosen. Ta reda på vilken sammanlagd stråldos du har fått det senaste året. Om du jobbar på samma sätt under graviditeten som före, blir fosterstråldosen mindre än 10% av din egen årsdos, detta till följd av att din egen vävnad fungerar som ett strålskydd för fostret och att graviditeten är kortare än ett år. Har du själv en årlig stråldos på två millisievert blir fosterstråldosen mindre än 0,2 millisievert.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Varför kompletterande röntgen

Jag har varit på datortomografi av buk och fått svar att jag har en sannolikt godartad tumör på levern och skall återkomma för ytterligare rtg-undersökning.
Vad innebär det, kan det var malignt också?

Skriver man ”sannolikt godartad” är det också förmodligen så men det kan dock finnas en liten risk att förändringen istället trots allt kan vara mer elakartad.
För att vara säker i en ställd diagnos kompletterar man med ytterligare röntgenundersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Mall för tolkning av bilder

Vid tolkningen av bilderna från en CT hjärna är ofta små strukturer i hjärnan beskrivna med en sådan ackuratess att jag undrar om det finns en ”lathund” s.a.s. kalkerbild där rtg-ologen kan känna igen fyndet från sin egen aktuella undersökning med illustrationen i den s.k. lathunden (”instruktionsboken”) och därmed kunna skriva utlåtandet med hjälp av detta?

Det finns en stor flora av exempelbilder både på den normala anatomin, variantanatomi och olika sjukdomstillstånd.
De vanligaste fynden har man som radiolog lärt sig utantill medan vid ovanliga fynd kan konsultera böcker och digitala bildbanker.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Väntan på svaret

 Jag undrar om de kan ha hittat något allvarligt på min röntgen? Jag var och röntgade min bröstrygg för 15 dagar sedan och har inte fått något svar än, vet inte om svaret ska mellanlanda hos läkaren på vårdcentralen först?!

 Ett svar från oss på en tidbokad konventionell röntgenundersökning av ryggen (skelettet) tar normalt ca. 1 vecka. Om undersökningen av bröstryggen däremot gjordes med magnetkamera (MR) kan svaret ta allt mellan 1-5 veckor lite beroende på röntgenavdelningens tillgång till MR-radiologer. Är undersökningen akut ges svar samma dag.
Röntgensvar skickas alltid till remittenten (din doktor). Sedan är det den egen doktor som hör av sig om svaret till patienten.
.. och nu är det semestertider så minst (!) 15 dagar får nog anses normalt för svar efter en konventionell röntgen!

 K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024