Fråga Röntgendoktorn – Sida 35 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Svar efter tjocktarmsröntgen

Vid en tjocktarmsröntgen, får man svar med en gång?

Är det en konventionell tjocktarmsröntgen (kolon) där en ”erfaren” läkare genomför undersökningen med ”genomlysning” kan patienten få visst preliminärt svar efteråt. Om en röntgensjuksköterska eller ”mindre erfaren” läkare gör undersökningen får patienten vänta med svaret.
En tjocktarmsröntgen är klar när hela tjocktarmen är väl avbildad. Så oavsett vem som gör undersökningen blir denna bra utförd då detta kriterie alltid ska vara uppfylld innan undersökningen avslutas.

Om undersökningen av tjocktarmen genomföres med datortomografi, vilket blir mer som standardundersökning numera, fås inga svar i samband med undersökningen. Dessa bilder granskas i efterhand av radiolog.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Risker med att jobba med röntgen

Jag vill plugga till röntgensjuksköterska, men är det farligt att jobba med röngen?

Inom alla yrken finns risker av mer eller mindre slag. Arbetar du med röntgen så som det tänkt är det inte farligare än något annat yrke. Det finns massor med yrken som nog får anses som mer riskfyllda än arbeta med röntgen. Polis, gatuarbetare, bagare, tidningsbud, mfl. för att nämna några yrkeskategorier som nog får anses som klart mer riskfyllda än vårt jobb. Det värsta du kan råka ut för är att sticka dig på en nål…

Att arbeta med radiologi och människor är ett mycket stimulerande och variationsrikt arbete som vi mycket starkt kan rekommendera.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Varför blodprov innan CT

Min man hade tung hosta för ca en månad sedan och fick remiss till röntgen. Hostan är nu borta, men han gjorde röntgen, och blev uppringd av läkare två dagar efter lungröntgen. De hittade en förtätning på höger lungspets, och han fick komma in till vårdcentralen dagen efter samtalet för att ta något blodprov för njurarna. Han ska även snart tillbaks och göra en skiktröntgen.

Min fundering är varför man tar prov för att kolla njurarna? Vad har det med lungorna att göra? Vidare undrar jag om han får svar på skiktröntgen på en gång han har gjort den, mest för att jag vill veta om jag ska följa med honom dit. Han är jätteorolig för att det ska vara någon form av cancer.

Datortomografi (CT/skiktröntgen)av lungorna görs medstadels med kontrastmedel. Detta jodkontrastmedel sprutas då in i blodet vid bildtagningen för att se blodrika strukturer inom lungorna.

Kontrastmedel som tillförs blodbanorna utsöndras via njurarna till urinen. Dvs. man kissar ut kontrastmedlet.
Dock måste man innan man ger kontrastmedel, oavsett typ av undersökning, kontrollera att njurarna fungerar som de ska så att de klarar av att ”ta hand om kontrasten” efteråt. Om patienten har dålig njurfunktion kan man behöva avstå från kontrast vid undersökningen eller välja annan alternativ undersökningsmetod. Njurarnas kondition kontrolleras därför först med ett enkelt blodprov på det sk. kreatininvärdet.

Svar efter en tidbokad röntgenundersökning fås aldrig vid undersökningen. Denna undersökning granskas av en radiolog vid ett senare tillfälle. Normalt skickas svaret inom 1-2 veckor till patientens egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid panoramaröntgen

Jag funderar kring strålning och risk jag utsatts för i samband med panoramaröntgen. Har gjort panoramaröntgen 1994, 1999 (traditionell med film) samt en digital 2011. Har därutöver gjort ”vanliga” röntgenbilder hos tandläkare. Min fundering är om riskerna ackumuleras i kroppen allt eftersom man tar bilder samt mängden strålning vid en traditionell panoramaröntgen (ej digital)?

Vanlig tandröntgen men även panoramaröntgen görs med väldigt lite röntgenstrålning. Därför är stråldoserna och riskerna i motsvarande grad också väldigt små. Stråldosen vid en panoramaröntgen motsvarar någon eller (med film) några dagars naturlig bakgrundsstrålning.

Riskerna ackumuleras. För varje ny röntgenundersökning som görs ska den nya risken läggas till de gamla riskerna som härrör från tidigare röntgenundersökningar. Detta kan tyckas innebära att det blir väldigt farligt att göra många röntgenundersökningar. Men risken för varje undersökning är liten, och även om man lägger ihop många små risker så förblir den ackumulerade risken fortfarande liten. Jämför med risken att omkomma i en trafikolycka. Att göra en bilresa innebär en viss risk. Gör man tio bilresor innebär detta (förenklat) tio gånger större risk. Även om man dagligen åker bil har man mycket goda chanser att inte omkomma i en trafikolycka. Detta därför risken för varje bilresa är så liten. Risken med en panoramaröntgen motsvarar ungefär risken med en bilresa på några mil.

Man blir inte mer strålningskänslig för att man tidigare har blivit röntgenundersökt. Man härdas heller inte av strålning. Varje undersökning som görs (med samma effektiva stråldos) innebör samma risk oavsett om man blivit röntgad tidigare eller inte. Däremot avtar strålningskänsligheten men åldern. En person som är 50 år är ungefär hälften så strålningskänslig som en person på 20 år.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Att få MR med egenremiss

MR-röntgen av handleden och handen. Hur utförs denna röntgen.
Kan jag få genom s.k egenremiss en röntgen utförd av kvalificerade vårdgivare.

En MR-undersökning, samt alla andra former av röntgen, kan inte fås genom sk. egenremiss.
Denna typ av remiss gäller endast på vissa specialistmottagningar på sjukhus där man då har möjlighet att komma till utan först behöva ”ta vägen om” den egna doktorn, vårdcentral eller liknande.
En MR-undersökning av hand och handled görs liggande. Är patienten kraftig kan man behöva placera armen sträckt ovan huvudet. Detta kan då även göras liggande på magen. Patienter med mer ”normal kroppsstorlek” ligger på rygg med armarna placerade ner längs med sidorna. Undersökningen tar ca. 20 minuter.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nålar i kroppen och MR

Fick nålar i mig för 45 år sedan. Vad händer då om jag magnetröntgar mig?

Tyvärr kan jag inte säga vad som händer med dig eller dina nålar om du genomgår en undersökning med en magnetkamera. Eventuellt kommer nålarna att påverkas (vridas) av magnetfältet. De kan också bli uppvärmda (orsaka lokala brännskador) av de radiovågor som magnetkameran arbetar med. Nålarna kan också försämra bildkvaliteten.

Om det är aktuellt för dig att undersökas med en magnetkamera, ska du meddela avdelningen som ska göra undersökningen, att du har nålar i kroppen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Mycket luft i magen

Är det farligt med luft i magen? Är opererad för pancreacanser förra året. Gjorde en ct scan alldeles nyligen som visade mycket luft i magen vad kan man göra åt det (har ofta ont i magen)?

Det är normalt med mer eller mindre luft i mag-tarmkanalen. Bilder kan visa stora mängder luft i till synes utspända tarmar utan att detta i sig är något fel. Tarmarna ska vara luftförande i hela sin längd på bilderna.
Vad som är fel är om det är luft utanför tarmkanalen i bukhålan (kallas ”fri gas”). Fel kan det också vara om början av tarmsystemet ”blåser upp sig” och ger svår magont medan de mer distala delarna av tarmarna förblir lufttomma. Detta kan då ev. tyda på tarmvred (ileus).

Tråkigt men sant är att mycket kan vara fel med magen och är även så hos många människor. Magen består av flera komplexa organ som ska sammarbeta för att kroppen ska må bra. Hur ens mage ska må bäst är helt individuellt. Har man återkommande besvär med magen bör man kontakta sin egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-skalle och graviditet

Jag är en 18 årig tjej, i december röntgade jag käkarna med datortomografi, sedan har jag även röntgat ryggen och nacken i februari och sedan igen ryggen och nacken i mars. Jag har lidit av en kraftfull huvudvärk de senaste 4 månaderna, därför bad jag min doktor att skriva en remiss till röntgen, och nu ska jag få en datortomografi röntgen av skallen. Jag är bara rädd att det blir för många strålningar under en sådan kort tid? Kan detta vara farligt?

Riskerna med röntgenstrålning är, jämfört med andra risker, trots allt inte speciellt stora. Men även små risker bör undvikas om detta är möjligt. Därför måste två villkor vara uppfylla för att få röntgenundersöka patienter. För det första ska man kunna motivera undersökningen, det vill säga att det troligen är sämre för patienten att avstå undersökning jämfört med att göra den. Avstår man från röntgenundersökningar finns ju risken att man inte i tid upptäcker en eventuell sjukdom, och att risken med att denna inte upptäcks är större än risken med röntgenundersökningen. För det andra ska man inte använda mer röntgenstrålning än vad som behövs för att kunna ställa en korrekt diagnos, det vill säga, man ska optimera användningen av röntgenstrålningen.
Uppfyller man ovan två villkor är röntgenundersökning till nytta för patienten, och risken minimeras så långt som det är möjligt.

Även om du tycker att du gör många röntgenundersökningar på kort tid så påverkar inte den korta tiden risken. Om alla dina undersökningar görs under en och samma dag eller utdraget under flera år, så blir den sammanlagda risken lika i de bägge fallen.
Den sammanlagda risk som dina röntgenundersökningarna medför är liten. Som en hjälp att bättre förstå storleken på risken kan man jämföra den och uttrycka den på lite olika sätt. Röntgenstrålningen som du utsätts för motsvarar ungefär två till tre års naturlig bakgrundsstrålning (sök mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Om man röker 20 cigaretter per dag, räcker det att man röker i två till tre veckor för att risken med rökning ska motsvara den risk som dina sammanlagda röntgenundersökningar innebär. Åker man bil finns ju alltid en risk att omkomma i en trafikolycka. Risken med dina undersökningar motsvarar risken med några hundra mils bilåkande.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Arbeta med röntgen under graviditet

Jag arbetar som operationssjuksköterska på en avdelning där vi även utför vissa ingrepp i en sk hybridsal. Där görs både vanliga angiografier men även 3D-serier (tror jag det heter?) under pågående operation.
Jag är nu gravid för andra gången och vet sedan innan att det går bra att arbeta i salen när de röntgar, för den spridda strålningen in till fostret blir så liten.
Men hur är det med 3D-serierna? Jag har för mig att någon sagt att strålningen då ökar markant. Har ni någon aning om hur mycket högre strålningen blir under en sådan? Tycker ni att man som gravid bör avstå från att arbeta på den salen (vi har mycket övrig verksamhet så det skulle inte vara några bekymmer).
Apparaten vi har är en Artis Zeeego från Siemens.

Då man tar 3D-angiografier eller subtraktionsserier (som ger 2D-bilder) genereras relativt mycket strålning under ganska kort tid. Därför bör personalen gå ut från rummet alternativt ställa sig bakom en strålskärm eller åtminstone backa bort några meter ifrån patienten vid dessa bildtagningar.

Om du följer ovan råd och försöker så gott det går att inte vara alltför nära patienten vid övrig bestrålning (genomlysning) och naturligtvis bär strålskyddsförkläde, så blir den sammanlagda fosterstråldosen så liten att den kan betraktas som ofarlig.
Siemens Artis Zeego skapar dosprotokoll (exam protocol) efter varje undersökning. Där framgår hur mycket strålning som har genererats vid bildtagning och vid genomlysning. Be din lokala sjukhusfysiker gå igenom några protokoll med dig. Det är bland annat detta som vi sjukhusfysiker är till för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Risker med kontrastmedel

Jag ska ha datortomografi undersökning med kontrast (gäller halsen), jag hörde en historia om en kvinna som dog under undersökningen då hon fick allergisk reaktion av kontrasten. Borde jag vara orolig ? Är det 100 % säkert?

Med tidigare sk. ”högosmolära” kontrastmedelsorter (mer än 20-25 år tillbaka) var det vanligt med obehagliga biverkningar och allergiska reaktioner. Med dagens ”moderna” låg- och isoosmolära jodkontrastmedel finns en väldigt små risker för några svårare allergiska effekter.
Risk finns dock alltid för någon form av reaktion om man som patient har disposition för de riskfaktorer som finns vid användandet av jodhaltig kontrast. Riskfaktorer för en ev. allergisk reaktion är bla. viss födoämnesallergi mot mat med jod i (jordgubbar, skaldjur, rödbetor, mm.) och svårare astma. Riskfaktorer är även bla. nedsatt njurfunktion, dehydrerad (utorkad) och äldre personer vilka faktorer inte ger någon allergisk reaktion utan har en ev. påverkan av själva njurfunktionen efteråt. Har en patient riskfaktorer, oavsett vad, behandlas dessa innan undersökning göres med kontrastmedel för att minimera den ev. negativ effekt av kontrast som trots allt finns. Alternativet är även att göra undersökningen utan kontrastmedel eller med annan diagnostisk metod där då inte kontrastmedel ingår.

Vi kan aldrig garantera 100% att någon form av reaktion inte uppstår vid kontrastinjektion. Risken anses dock generellt väldigt liten.
Om en allergisk reaktion trots allt uppstår i samband med kontrasttillförsel behandlas detta på plats. Den vanligaste, men trots allt ovanligt, reaktionen är lättare sk. urtikaria (nässelutslag). Denna biverkning kommer då oftast omgående då kroppen utsätts för en snabb och hög exponering av jodkontrasten som sprutas direkt in i blodet. Det kan dock även dröja innan dessa utslag slår ut t.ex. när patienten senare kommit hem.

Hur som helst så ger vi kontrast vid undersökningar enbart där detta krävs för att erhålla en säker och bra diagnostik. Vad vi vet har ett dödsfall aldrig inträffat hos oss pga. akut kontrastmedelsreaktion. Det kan mycket väl ha hänt på andra kliniker för 20-30 år sedan med äldre kontrastmedelsorter. Om någon, mot förmodan, idag dör vid användandet av kontrastmedel kan detta troligen då kopplas till andra orsaker baserad på mycket instabil sjukdomstillstånd vid undersökningstillfället.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett